Priser och utmärkelser

Vid årshögtiden utdelas priser och belöningar för framstående insatser inom företrädesvis humaniora. Societeten tar emot nomineringar till priser för beslut i styrelsen i oktober.

Societeten tar tacksamt emot donationer från näringslivet och enskilda. Postgironumret är 530818-4. För vidare information kontakta sekreteraren Paul Linjamaa, e-post: paul.linjamaa@ctr.lu.se

Vid årshögtiden utdelas priser och belöningar för förtjänstfulla avhandlingar.

Mottagare av Vetenskapssocieteten i Lunds avhandlingspris 2025 är:

Johanna Karlsson: Uppmaningens realisering i en idrottspedagogisk kontext (Nordiska språk, 24-10-11).

Johanna Karlssons avhandling fördjupar sig i den komplexa dynamiken mellan språk och handling i en idrottspedagogisk kontext, med särskilt fokus på uppmaningars funktion och variation. Genom en djupgående analys av autentiskt talspråk utmanar Karlsson den traditionella förståelsen av uppmaningar och vilka möjliga språkliga strukturer de kan anta. Karlsson integrerar pragmatisk teori, interaktionell lingvistik och systemisk-funktionell lingvistik och belyser hur uppmaningar kan variera i direkthet, modalitet och illokutionär kraft. Resultaten visar bland annat att uppmaningar i idrottsundervisning inte enbart är raka anvisningar, utan snarare subtila språkhandlingar som formas av den specifika kontexten och av relationen mellan lärare och elev. Direkthetsskalan, som introduceras i avhandlingen, erbjuder ett effektivt verktyg för att analysera och anpassa uppmaningar efter olika kontextuella behov. Avhandlingen utgör ett viktigt bidrag till beskrivningen av svenska uppmaningar i befintliga grammatikor då den visar på hur denna kan utvecklas och förfinas genom att man utgår från den kontext där uppmaningen ska användas.

Sanna Händén-Svensson: Storsjöodjuret i ett kalejdoskop. Humanekologiska perspektiv på en svensk kryptid(Humanekologi, 24-10-20)

“Storsjöodjuret”, eller “The Great Lake Monster”, är ett undflyende fenomen i sjön Storsjön, belägen i landskapet Jämtland i norra Sverige. Sanna Händén-Svensson avhandling undersöker hur sammankopplingar av det sociala, det kulturella, det historiska och det lokala påverkar formandet av en svensk kryptid. Genom att närma sig ett till synes mytiskt och marginaliserat ämne med vetenskaplig stringens visar Händén-Svensson hur humanekologin kan öppna nya vägar för att förstå relationer mellan kultur, natur och hur människor skapar mening kring det mytiska. Avhandlingen är modig i sitt ämnesval och behandlar Storsjöodjuret inte som kuriosa, utan som ett rikt och föränderligt fenomen där berättelser, natursyner och samhällsförändringar möts. 

Petter Karlsson: Becoming an Addict Means Coming Home: Narcotics Anonymous and the Genesis of the Global Drug Ethic (Socialt arbete, 25-01-24)

Petter Karlssons avhandling bygger på en etnografisk studie av Anonyma Narkomaner (NA) i Sverige och en genealogisk analys av beroendebegreppet. Studien spårar grunden till "drogmoralen" till Augustinus tolkning av Bibelns andra skapelseberättelse och mer specifikt läran om arvsynden, enligt vilken människan föds med en obotlig sjukdom. Med analytisk skärpa och noggrannhet redogör Karlsson för hur arvsyndsläran har utvecklats, utmanats och (om)tolkats i verk av Martin Luther, René Descartes, John Locke, och Jean-Jacques Rousseau. Den genealogiska studien vävs skickligt samman med den etnografiska studien av den samtida gemenskapen Anonyma Narkomaner. Karlssons avhandling vittnar om ett mycket fint handlag med kvalitativa metoder och bidrar dessutom till teoriutveckling i ämnet genom att introducera begreppet drogmoral. Avhandlingen är ett viktigt bidrag till en human- och samhällsvetenskaplig förståelse av beroende, droganvändning och tillfrisknande.

Julia Björverud:Offentlighetsprincipen: Lagstiftarens avvägningar mellan handlingsoffentlighet och sekretess 1809–1980 (Rättshistoria, 24-12-17)

Julia Björveruds avhandling undersöker hur den svenska offentlighetsprincipen har hanterats av lagstiftaren och vilka förändringar av principen som föreslogs och genomfördes. Björverud relaterar de enskilda förslagen och ändringarna till mer långsiktiga rättskulturella förändringar, och undersöker vilka typer av historiska argument olika aktörer använder. Offentlighetsprincipens historia har ofta åberopats som argument i lagstiftningsarbetet men också i många andra sammanhang. I sin avhandling belyser Björverud tidigare outforskade nyanser i förståelsen av vad som ska och inte ska anses vara offentligt. Detta är en framstående insats i forskning i rättsvetenskap med en tydlig anknytning till humaniora.

Sandra Cronhamn: A Grammar of Baniwa Classifiers (Allmän språkvetenskap, 25-01-31)

Sandra Cronhamns avhandling presenterar en omfattande analys av det nominala klassificeringssystemet i Baniwa, ett arawakspråk som talas i nordvästra Brasilien. Med utgångspunkt i egna fältstudier och experimentella metoder undersöker Cronhamn klassificeringssystemet ur fonologiska, morfologiska, syntaktiska, semantiska och typologiska perspektiv. Studien visar på ett flexibelt klassificeringssystem som kodar för flera viktiga språkliga distinktioner. Hennes arbete belyser också den historiska utvecklingen av klassificeringssystem i amazonska språk och bidrar till bredare diskussioner inom språkteori, inklusive gränserna mellan lexikala och grammatiska former. Avhandlingen ger ett viktigt och nyskapande bidrag till studiet av nominala klassificeringssystem inom och utanför Amazonas.

Jorun Joiner:Remembering Classical Scandinavia in Britain, 1760–1830 (Engelska, 24-09-28).

Jorun Joiners avhandling utforskar användningen av skandinaviska teman i brittisk kultur kring sekelskiftet 1800. Joiner framställer nya paradigm för hur kulturella texter interagerar med det klassiska skandinaviska förflutna, historiografiskt och tematiskt. Det klassiska skandinaviska förflutna var föremål för intensivt intresse under perioden, dock ofta i kombination med en känsla av att detta förflutna var på väg att glömmas bort. Med utgångspunkt i spänningen mellan att minnas och att glömma, utforskar Joiner hur ett representativt urval av kulturella texter från olika genrer och medier interagerar med det klassiska skandinaviska förflutna som ett kulturellt minne. I sitt arbete prövar Joiner hur teoretiska perspektiv från minnesstudier kan erbjuda ett fruktbart alternativ till de nya historicistiska metoder som på senare tid har dominerat vetenskapliga diskussioner under 1700-talet och romantiken. Avhandlingen identifierar nekromanti som ett viktigt motiv och som en metafor för historiografiska processer i brittiska kulturella texter om det klassiska Skandinavien, vilket hjälper till att konceptualisera hur artefakter från det förflutna kunde smidas till nya minnen av etnokulturell identitet.

Monica Porzionato: Feeling the Changing Climate: An Affective Approach to the Strategic Communication of Floods in a Tourist City (Kommunikationsvetenskap, 24-07-31)

Monica Porzionatos avhandling utgör ett nyskapande och värdefullt bidrag till forskningsfältet strategisk klimatkommunikation. Genom att introducera ett affektivt perspektiv belyser Porzionato hur klimatförändringar inte enbart kommuniceras som fakta, utan också upplevs känslomässigt. Med utgångspunkt i en atmosfärisk etnografisk studie av översvämningar i Venedig visar Porzionato hur strategisk kommunikation fungerar som en kulturell praktik som formar kollektiva affekter och vår förståelse av klimatförändringar.  Porzionato visar övertygande att strategisk kommunikation både reproducerar och motverkar dessa atmosfärer, vilket har direkt relevans för hur klimatåtgärdernas betydelse fördröjs eller förhandlas. Avhandlingens teoretiska skärpa och samhälleliga relevans utgör ett utmärkt exempel på god humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning.

Musikpristagare 2025: Nino Chikhelidze 

Nino Chikhelidze har profilerat sig inom det vokala samarbetets konst, med särskilt fokus på pianistens roll som medmusiker till sångare. Denna inriktning fördjupade hon i sitt examensarbete från sin tidigare masterutbildning i piano: “Collaborative piano, challenges and key features”. Chikhelidze förenar en hög pianoteknisk nivå med musikalisk sensibilitet, och uppvisar en särskilt utvecklad förståelse för sång, sceniskt uttryck och konstnärlig interaktion.

I samband med årshögtiden överlämnas under högtidliga former belöningar till forskare inom de humanistiska vetenskapsområdena.

Lagerbring-medaljen i guld, silver och brons utdelas som erkänsla för "förtjänstfulla arbeten inom de humanistiska vetenskaperna". Guldmedaljen tilldelas personer vars insatser inom humanistisk forskning bedöms som unika och epokbildande. Silvermedaljen utdelas minst vart femte år till en yngre humanistisk forskare med hemort i Lund.