Sökresultat

Håkan Johansson, professor i socialt arbete, får drygt 35 miljoner kronor för att leda ett projekt som handlar om eliter inom civilsamhället. Pengarna delas ut av Riksbankens jubileumsfond. Varför är det intressant att studera eliter inom civilsamhället?- De brukar ses som folkets motpol till de ekonomiska och politiska eliterna. Nu vill vi studera personer med ledande positioner inom civilsamhäll

https://www.sam.lu.se/artikel/storslam-till-forskning-om-makteliter-inom-civilsamhallet - 2025-11-23

Några frågor till docent Tove Harnett och SWEAH-doktorand Glenn Möllergren på Socialhögskolan i Lund, som presenterade sin nya studie om levnadsberättelser inom demensomsorgen på SWEAH:s konferens i Norrköping i höstas. Nu har tidskriften Dementia publicerat artikeln. Vad avslöjar er forskning och hur kan resultaten bidra till att förbättra allmänhetens hälsa?– Att vårdgivare inom demensomsorgen s

https://sweah.lu.se/artikel/nu-foljs-bristerna-med-levnadsberattelser-inom-demensomsorgen-upp - 2025-11-23

Genom analys av övervakningsdata har ett forskarlag studerat hur de senaste 40 årens klimatförändringar påverkat 1 500 djur- och växtarter i Finland. Det visade sig att stigande temperaturer och kortvarigare snötäcke under vintrarna har fått hundratals arter att anpassa sig till nya klimatförhållanden, varav vissa flyttat norrut. Finland är känt för sitt omfattande övervakningsprogram för fåglar,

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/klimatforandringar-har-fatt-arter-att-rora-sig-mot-norra-finland - 2025-11-23

Tränar du för mycket och inte vilar tillräckligt är det dåligt för hälsan. Nu visar en studie från Lunds universitet att samma sak gäller för flyttfåglar. De behöver ta rast inte bara för att få ny energi utan även för att boosta immunförsvaret. Efter en period av ansträngande fysisk aktivitet behöver ryggradsdjur, inklusive människor, vanligtvis en period av återhämtning. Förutom det uppenbara –

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/flyttfaglar-rastar-att-boosta-immunforsvaret - 2025-11-23

– Energi har alltid spelat en central roll i de sociala transformerande förändringarna i mänsklighetens historia.Desta Mebratu är en gästforskare som arbetar med temat Energy Justice. Han är ansluten till Stellenbosch unversitetet som Extra Ordinary Associate Professor, Center for Complex Systems in Transition, School of Public Leadership. Innan det var han vice direktör för Afrika på Förenta Nati

https://www.pi.lu.se/artikel/tema-energy-justice-desta-mebratu-om-vikten-av-energiforskning - 2025-11-23

Stillasittande ökar insulinnivåerna i blodet vilket är ett tecken på sämre insulinkänslighet och i förlängningen diabetes. Motion har motsatt verkan men motionären som slappar desto mer mellan träningspassen är också i farozonen. Genom att minut för minut mäta pulsen under fyra dygn på friska medelålders män och kvinnor fick forskarna fram ett individuellt värde för var och en av deltagarna på hur

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/motionssparet-kompenserar-inte-sofflocket - 2025-11-23

Måttlig aerobisk träning två timmar i veckan ökade insulinkänsligheten och minskade risken för typ 2 diabetes hos feta ungdomar. Detta trots oförändrade matvanor och fortsatt fetma. - Vi vet att det kan vara svårt för feta unga som inte motionerar att gå ned i vikt och att bibehålla viktnedgången. Syftet med vår undersökning var att se om kontrollerad motion utan ändrade levnadsvanor påverkar fett

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/aven-utan-viktnedgang-gor-traning-nytta - 2025-11-23

När hjärnan blir mindre känslig för insulin får det flera negativa hälsoeffekter, bland annat ökad aptit och med det risk för övervikt och typ 2-diabetes. Nu visar en mindre studie från forskare vid universitet i Tübingen, Tyskland, att två månaders träningsprogram för stillasittande överviktiga personer ökade hjärnans känslighet för insulin vilket gav positiva effekter för hälsan. Vid typ 2-diabe

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/mindre-studie-visar-att-fysisk-traning-kan-aterstalla-hjarnans-insulinkanslighet - 2025-11-23

Genom att studera grönalger i svenska sjöar har ett forskarlag, lett från Lunds universitet, lyckats identifiera vilka miljöförhållanden som främjar flercellighet. Resultaten ger oss nya ledtrådar till evolutionens svindlande vägar. Utvecklingen av flercelligt liv har spelat en avgörande roll för den biologiska mångfalden. Vi har dock hittills vetat förvånansvärt lite om de naturliga miljöförhålla

https://www.biologi.lu.se/artikel/alger-i-svenska-insjoar-ger-nycklar-till-hur-komplext-liv-pa-jorden-utvecklats - 2025-11-23

Cancersamarbete i Skåne får internationell kvalitetsstämpel – forskningsresultat ska nå patienterna ännu snabbare. Patienter ska få snabbare tillgång till nya behandlingsmetoder och bli mer delaktiga i sin vård. Det är målsättningen när Skåne University Hospital Cancer Centre nu ackrediterats som ett Comprehensive Cancer Centre. Torsdagen den 12 maj fick cancercentrumet positivt besked – och blev

https://www.medicin.lu.se/artikel/stort-grattis-till-skane-university-hospital-cancer-centre-som-blivit-ackrediterade - 2025-11-23

Att bryta innanförskapet är en ansats att kritiskt granska och expandera vad jämställdhet och mångfald är och skulle kunna vara inom akademin. Forskare inom genusvetenskap, sociologi, socialt arbete och rättsociologi undersöker här kopplingar mellan kön, etnicitet, sexualitet, klass och makt, gränser och villkor för närvaro samt hur olika grupper av andställda erfar, namnger och tolkar sina positi

https://www.genus.lu.se/artikel/stort-intresse-att-bryta-innanforskapet - 2025-11-23

Några frågor till CASE-forskaren Tove Harnett och SWEAH-doktorand Glenn Möllergren på Socialhögskolan i Lund, som presenterade sin nya studie om levnadsberättelser inom demensomsorgen på SWEAH:s konferens i Norrköping i höstas. Nu har tidskriften Dementia publicerat artikeln. Vad avslöjar er forskning och hur kan resultaten bidra till att förbättra allmänhetens hälsa?– Att vårdgivare inom demensom

https://www.case.lu.se/artikel/nu-foljs-bristerna-med-levnadsberattelser-inom-demensomsorgen-upp - 2025-11-23

Centrum för europaforskning lanserade förra året publikationen Viewpoint Europe där forskare skriver så kallade policy briefs. Första numret handlade om regeringens bristande förankring av den svenska EU-politiken. Förra veckan släpptes det andra numret, som visade att förslaget om minimilön i EU kan få helt andra effekter än de som just nu diskuteras i den svenska debatten (se länkar nedan). En p

https://www.cfe.lu.se/artikel/skriv-en-viewpoint-europe - 2025-11-23

Kol-14-metoden har fått konkurrens. Genom att analysera DNA med hjälp av artificiell intelligens, AI, har ett internationellt forskarlag, lett från Lund, utvecklat en metod som gör det möjligt att få fram exakta dateringar av tiotusenåriga mänskliga kvarlevor. Möjligheten att datera skelettdelar är av yttersta vikt för att kunna kartlägga hur folkgrupper migrerat under världshistorien. Utan solida

https://www.biologi.lu.se/artikel/ny-ai-metod-kan-datera-manskliga-kvarlevor-battre-kol-14 - 2025-11-23

Mat med mycket fibrer förbättrar både blodsockerkontroll och blodfettsbalans men den kan ha en nackdel – fibrerna minskar kroppens förmåga att absorbera kalcium ur födan vilket är viktigt för skelettet. - Vi rekommenderar att patienter, till exempel med typ 2 diabetes, som gör som de ska och äter mycket fibrer att ta upp frågan om att öka kalciumintaget med sin läkare. Man ska inte göra det på ege

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/fiberrik-mat-minskar-kalciumupptaget - 2025-11-24

Inför alla hjärtans dag har vi träffat Katarina Steding Ehrenborg, forskare vid Lunds universitet och projektledare vid Hjärt-MR-gruppen i Lund för att tala om hjärtan i rymden. Katarina Steding Ehrenborg, varför är du intresserad av astronauters hjärtan?För att jag är nyfiken på om människan kan leva på andra planeter än jorden. Vårt forskarteam gör många hjärtundersökningar med alla möjliga avbi

https://www.medicin.lu.se/artikel/vad-hander-nar-karlekens-motor-svavar-fritt-i-rymden - 2025-11-24

Professor Göran Jönsson tilldelas Cancerfondens utmärkelse ”Årets cancerforskare 2023”. För sitt framgångsrika forskningsarbete inom immunterapi för hudcancer, mottar han den prestigefyllda utmärkelsen vid TV4’s ”Tillsammans mot cancer” den 9 januari. – Det är en otrolig ära för mig och min forskargrupp att den forskning vi bedriver får ett sådant stort erkännande. Det hade inte varit möjligt utan

https://www.medicin.lu.se/artikel/melanomforskaren-goran-jonsson-utsedd-till-arets-cancerforskare - 2025-11-24

Som en del i universitetets långsiktiga arbete för jämställdhet och lika villkor delas totalt 1 366 500 kronor ut till olika verksamhetsnära projekt som berör både medarbetare och studenter. Syftet är att stärka universitetets systematiska och förebyggande arbete mot diskriminering. Utlysningen är en årlig satsning som hanteras av Rådet för jämställdhet och lika villkor. En bedömargrupp har gransk

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/insatser-som-far-medel-till-arbete-med-lika-villkor-och-mot-diskriminering - 2025-11-24

Emma Kritzberg took the train to a meeting on Mallorca. A journey that took 54 hours and cost double what it would have to fly a couple of hours to the Mediterranean island. Yet, flying was never an option. She has not flown once for work or privately in the last six years, a conscious decision she took to reduce her carbon footprint. Emma Kritzberg, professor at the Department of Biology, stepped

https://www.staff.lu.se/article/54-hours-one-way-join-job-meeting-mallorca - 2025-11-24

The quest to control the remarkable phenomena of quantum physics is ongoing around the world. This year’s Nobel Prize in Physics is making the subject even hotter. Lund University is also involved in exploring the unknown – and at times mind-boggling – perspectives of quantum states. Mathieu Gisselbrecht, senior lecturer in Physics, leads the way down the basement corridor of the Laser Centre at F

https://www.staff.lu.se/article/researching-another-reality - 2025-11-24