Sökresultat

Långflyttande fåglar som flyger flera dagar i sträck skiftar höjd under dygnet, ett beteende som hittills inte har gått att förklara. Men nu är forskare i Lund ett steg närmare gåtans lösning. Mycket tyder på att djuren stiger till extrema höjder dagtid för att kyla ner sig. Tidigare studier har visat att dubbelbeckasiner och trastsångare – två långflyttande fåglar som övervintrar söder om Sahara

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/omvand-ikaroseffekt-kan-ligga-bakom-flyttfaglarnas-extrema-flyghojder - 2026-05-01

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Stillasittande ökar insulinnivåerna i blodet vilket är ett tecken på sämre insulinkänslighet och i förlängningen diabetes. Motion har motsatt verkan men motionären som slappar desto mer mellan träningspassen är också i farozonen. Genom att minut för minut mäta pulsen under fyra dygn på friska medelålders män och kvi

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/motionssparet-kompenserar-inte-sofflocket - 2026-05-01

Genom att studera grönalger i svenska sjöar har ett forskarlag, lett från Lunds universitet, lyckats identifiera vilka miljöförhållanden som främjar flercellighet. Resultaten ger oss nya ledtrådar till evolutionens svindlande vägar. Utvecklingen av flercelligt liv har spelat en avgörande roll för den biologiska mångfalden. Vi har dock hittills vetat förvånansvärt lite om de naturliga miljöförhålla

https://www.biologi.lu.se/artikel/alger-i-svenska-insjoar-ger-nycklar-till-hur-komplext-liv-pa-jorden-utvecklats - 2026-05-01

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Mat med mycket fibrer förbättrar både blodsockerkontroll och blodfettsbalans men den kan ha en nackdel – fibrerna minskar kroppens förmåga att absorbera kalcium ur födan vilket är viktigt för skelettet. - Vi rekommenderar att patienter, till exempel med typ 2 diabetes, som gör som de ska och äter mycket fibrer att t

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/fiberrik-mat-minskar-kalciumupptaget - 2026-05-02

Professor Göran Jönsson tilldelas Cancerfondens utmärkelse ”Årets cancerforskare 2023”. För sitt framgångsrika forskningsarbete inom immunterapi för hudcancer, mottar han den prestigefyllda utmärkelsen vid TV4’s ”Tillsammans mot cancer” den 9 januari. – Det är en otrolig ära för mig och min forskargrupp att den forskning vi bedriver får ett sådant stort erkännande. Det hade inte varit möjligt utan

https://www.medicin.lu.se/artikel/melanomforskaren-goran-jonsson-utsedd-till-arets-cancerforskare - 2026-05-02

Som en del i universitetets långsiktiga arbete för jämställdhet och lika villkor delas totalt 1 366 500 kronor ut till olika verksamhetsnära projekt som berör både medarbetare och studenter. Syftet är att stärka universitetets systematiska och förebyggande arbete mot diskriminering. Utlysningen är en årlig satsning som hanteras av Rådet för jämställdhet och lika villkor. En bedömargrupp har gransk

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/insatser-som-far-medel-till-arbete-med-lika-villkor-och-mot-diskriminering - 2026-05-02

Inför alla hjärtans dag har vi träffat Katarina Steding Ehrenborg, forskare vid Lunds universitet och projektledare vid Hjärt-MR-gruppen i Lund för att tala om hjärtan i rymden. Katarina Steding Ehrenborg, varför är du intresserad av astronauters hjärtan?För att jag är nyfiken på om människan kan leva på andra planeter än jorden. Vårt forskarteam gör många hjärtundersökningar med alla möjliga avbi

https://www.medicin.lu.se/artikel/vad-hander-nar-karlekens-motor-svavar-fritt-i-rymden - 2026-05-02

Kan nya sätt att leverera cytostatika mer precist till tumören minska risken för biverkningar? Det studerar en forskargrupp vid Lunds universitet och de utgår från tumörsjukdomen osteosarkom. I två vetenskapliga artiklar beskriver man ett sätt att med hjälp av cytostatikaladdade mikro- och nanopartiklar leverera läkemedel in i cancerceller, frisätta cytostatikan och därigenom orsaka celldöd hos tu

https://www.medicin.lu.se/artikel/trojansk-hast-levererar-cytostatika-i-cancerceller - 2026-05-01

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. 14 november är Världsdiabetesdagen, för första året också med FN stöd. Orsaken är att FN klassar diabetes som ett lika stort hot mot hälsan i världen som HIV/AIDS, malaria och TBC. Datumet 14 november är valt därför att det är insulinets upptäckare Frederick Bantings födelsedag. diabetesportalen.se berättar den hist

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/varldsdiabetesdagen-och-insulinets-upptackt - 2026-05-02

This article is over 5 years old, and the information may therefore be outdated. Chair: Clemens Cavallin, Associate Professor in Religious Studies at the University of Gothenburg, Sweden  VENUE: Kerstins rum, Akademiska Föreningen (AF), Sandgatan 2, LundDay 1: 20 September 2016, 14.30-16.301. Clemens Cavallin2. Åke Sander3. Sudha SitharamanDay 2: 21 Sept., 10.00–12.004. Ruben Elsinga5. Daniela Bev

https://www.sasnet.lu.se/article/panel-1-religion-and-modernity-south-asia - 2026-05-01

Vetenskap ska gå att reproducera, men i verkligheten är ett steg som ofta förbigås. Forskaren Burak Tunca på Ekonomihögskolan efterlyser flera åtgärder för att göra forskningen bättre – och öppnare. ”Forskare bör alltid förregistrera sina studier och vara öppna med sin data. På så vis kan vi undvika bias och att hypoteser förändras under arbetets gång. Det är sunt förnuft”, säger han. Låter ett fo

https://www.ehl.lu.se/artikel/replikera-mera-oppnare-och-mer-tillganglig-forskning - 2026-05-01

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Hundar har med framgång tränats för att larma om blodsockerfall långt innan matte eller husse själv känner något. Nu visar engelska forskare att många hundar gör det spontant. Visste man hur de gör kanske det vore möjligt att konstruera ett instrument som gör samma sak, menar forskarna. Ett stort och ibland farligt

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/manniskans-basta-van-sparar-insulinkanningar - 2026-05-02

https://www.keg.lu.se/artikel/vi-kande-oss-sedda-guldgravare-forskare-och-beslutsfattare-fann-samrore-i-paris - 2026-05-01

En omfattande studie på forntida människo-dna slår fast det forskarna tidigare anat men inte fullt ut kunna bekräfta. Människan drabbades av ett stort antal nya sjukdomar i samband med att våra förfäder började domesticera djur. I studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature, har ett internationellt forskarlag studerat mänskligt dna från över 1 313 individer som spänner över 37 0

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/djurhallning-ledde-till-en-cocktail-av-nya-sjukdomar - 2026-05-01

Vi brukar härleda dagens zoologiska cirkus av hundraser till viktorianska gentlemen med en faiblesse för selektiv avel. Men sanningen är äldre. En internationell studie visar att hundarnas formrikedom tog fart redan för 11 000 år sedan – långt innan 1800-talets kennelklubbar. Titta på dagens hundar: den näpna chihuahuan som mest liknar ett ögonpar med päls, den storslagna grand danoisen som nästan

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/hundars-utseendemassiga-mangfald-ar-tusentals-ar-aldre-vad-vi-trott - 2026-05-01

Naturen är för många en källa till återhämtning och välmående. Men forskning visar att det också finns en växande andel personer som upplever negativa känslor, som rädsla, obehag eller till och med avsky. Fenomenet, kallat biofobi, uppmärksammas nu i ny forskning från Lunds universitet. – Forskning har länge utgått från att människor i grunden känner positiva känslor inför naturen. Vi har undersök

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ny-forskning-utmanar-bilden-av-manniskan-som-naturalskande - 2026-05-01

Vissa svampar slösar, andra återvinner – och det kan avgöra hur mycket kol som stannar kvar i skogen. Forskare har nu avslöjat hur svamparna hanterar sitt mycel, nätverket som bygger upp svampens kropp. Resultaten kan ge nya insikter om kolcykeln och klimatets framtid. Forskare vid Lunds universitet har undersökt hur svampar återvinner sitt eget mycel när de växer. Med hjälp av mikrofluidikchip – 

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/svamparnas-saregna-strategier-kan-paverka-skogens-kollagring - 2026-05-01

En omfattande studie på forntida människo-dna slår fast det forskarna tidigare anat men inte fullt ut kunna bekräfta. Människan drabbades av ett stort antal nya sjukdomar i samband med att våra förfäder började domesticera djur. I studien, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature, har ett internationellt forskarlag studerat mänskligt dna från över 1 313 individer som spänner över 37 

https://www.biologi.lu.se/artikel/djurhallning-ledde-till-en-cocktail-av-nya-sjukdomar - 2026-05-01

Vi brukar härleda dagens zoologiska cirkus av hundraser till viktorianska gentlemen med en faiblesse för selektiv avel. Men sanningen är äldre. En internationell studie visar att hundarnas formrikedom tog fart redan för 11 000 år sedan – långt innan 1800-talets kennelklubbar. Titta på dagens hundar: den näpna chihuahuan som mest liknar ett ögonpar med päls, den storslagna grand danoisen som nästan

https://www.biologi.lu.se/artikel/hundars-utseendemassiga-mangfald-ar-tusentals-ar-aldre-vad-vi-trott - 2026-05-01

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. I experiment på möss har danska forskare visat att om gluten utesluts ur kosten under dräktighetsperioden får ungarna inte typ 1 diabetes. Detta trots att de själva fick en normal kost som innehöll gluten. Sjukdomarna glutenintolerans, celiaki, och typ 1 diabetes har mycket gemensamt. De är båda autoimmuna, det vill

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/glutenfri-diet-skyddade-avkomman-fran-typ-1-diabetes - 2026-05-01