Sökresultat

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Tänk dig ett urinprov som kan skvallra för oss om skador i kroppens organ, framför allt hjärta, blodkärl och njurar hos patienter med typ 1-diabetes. Forskare i Lund studerar ett sådant protein i urinen – Immunoglobulin M.Hjärt-kärlsjukdomar utgör den vanligaste dödsorsaken i västvärlden. Hos personer med typ 1-diab

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/urinprov-kan-forutspa-komplikationer-vid-diabetes - 2026-04-27

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Många barn och ungdomar med typ 1 diabetes har inte tillräckligt bra sockerkontroll. Två tredjedelar når inte behandlingsmålen. Sämst sockerkontroll har tonårsflickorna. Detta visar en doktorsavhandling från Linköpings universitet. Avhandlingen av Lena Hanberger, doktorand i pediatrik och barndiabetessköterska, bely

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/efterlysning-battre-diabetesvard-unga - 2026-04-27

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/arbetsgrupp-ska-titta-pa-chatgpts-paverkan-pa-undervisningen - 2026-04-28

https://www.medicin.lu.se/artikel/nytt-projekt-ska-kartlagga-basta-programmet-rokstopp - 2026-04-27

Forskare vid Lunds universitet har upptäckt att mängden av ett mikroRNA är förhöjt vid typ 2-diabetes och påverkar utsöndringen av insulin negativt. Deras försök på mänskliga insulinproducerade celler i bukspottskörteln visar även att det går att öka insulinutsöndringen genom att minska mängden av detta mikroRNA. Målsättningen är att forskningen ska leda till nya behandlingar för personer med sjuk

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/nyupptackt-lakemedelskandidat-okar-utsondringen-av-insulin-vid-typ-2-diabetes - 2026-04-27

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. En ny genetisk riskvariant för fetma har upptäckts. Bärarna av mutationen har mer bukfetma, väger mer och riskerar tidigare diabetessymtom. Mest uttalad är genvariantens effekt på barn mellan fyra och sju år. Bland de 90 000 individer som ingick i den stora kartläggningen fanns nästan 6 000 barn. När effekten av ris

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/fetmagen-som-slar-hardast-mot-barn-identifierad - 2026-04-27

Forskare vid Lunds universitet har upptäckt att mängden av ett mikroRNA är förhöjt vid typ 2-diabetes och påverkar utsöndringen av insulin negativt. Deras försök på mänskliga insulinproducerade celler i bukspottskörteln visar även att det går att öka insulinutsöndringen genom att minska mängden av detta mikroRNA. Målsättningen är att forskningen ska leda till nya behandlingar för personer med sjuk

https://www.medicin.lu.se/artikel/nyupptackt-lakemedelskandidat-okar-utsondringen-av-insulin-vid-typ-2-diabetes - 2026-04-27

Gratisappen COVID Symptom Study hjälper studien med samma namn att i pandemitider bidra med kunskap om virusets komplexitet och framfart. – Det har blivit mer än vad jag hoppades på än när vi lanserade studien. Deltagare runt om i Sverige har engagerat sig och lagt en minut om dagen på att svara på frågor kring sin hälsa, berättar Maria Gomez professor i fysiologi vid Lunds universitet. Frivilliga

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/studie-sparar-pandemins-spridning-i-sverige - 2026-04-27

https://www.cepi.lu.se/artikel/dansk-doktorand-fran-cepi-disputerar-om-recovery-och-meningsfull-aktivitet - 2026-04-27

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Går det att återbilda insulinproducerande celler hos personer som haft typ 1-diabetes i mer än fem år och med låg eller obefintlig egen insulinproduktion? Det ska forskare i Uppsala studera inom ramen för en ny studie, ReGenerate-1. Rekrytering av patienter pågår till första delen av den kliniska fas I/II-studien Re

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ny-studie-gar-det-att-aterbilda-insulinproducerande-celler-vid-typ-1-diabetes - 2026-04-27

"Jag har tur att jag fick en diagnos i tid av GÅS-mottagningen som meddelade mig att jag ligger på gränsen till KOL. Ingen annan hade sagt någonting – inte ens min Vårdcentral". Så berättar Ingrid Persson som är deltagare i forskningsprojektet ”GÅS - Gott åldrande i Skåne” och som med jämna mellanrum kallas till projektets hälsoundersökningar för deltagare över 60 år.  Ingrid har sedan fått en beh

https://www.geriatrik.lu.se/artikel/hos-gas-mottagningen-fick-jag-en-diagnos-i-tid - 2026-04-27

https://www.education.lu.se/artikel/arbetsgrupp-ska-titta-pa-chatgpts-paverkan-pa-undervisningen - 2026-04-27

Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) gästade CASE-dagen i Lund den 25 oktober, efter en rundtur i nya Forum Medicum och testmiljön MoRe-Lab ((Movement & Reality Lab), där det forskas på bland annat äldres rörelsemönster i hemmiljö. Drygt 200 intresserade deltog på den populärvetenskapliga konferensen, som denna gång hade tema: ”Åldrande i ett föränderligt samhälle”. Aktuell forsknin

https://www.case.lu.se/artikel/aldreministern-pa-case-dagen-samhallet-tjanar-pa-forebyggande-arbete - 2026-04-27

På fysiska institutionen är hon Stina Loo, utbildningsadministratör på grundutbildningen. Men hon kan också titulera sig som språkvetare, egenföretagare och tv-personlighet. Och nu, med en dröm som gått i uppfyllelse: Författare. Boken ”Hitta din historia – släktforskning för alla” som Stina skrivit tillsammans med Ingeborg Arvastsson släpps i början av september. Förhoppningen är att boken kan in

https://www.fysik.lu.se/artikel/stina-gor-historien-levande-med-ny-bok - 2026-04-27

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. I Vetenskapsrådets/Formas slutgiltiga utvärdering av Linnémiljöer rankas Lunds universitets Diabetescentrum (LUDC) som en av Sveriges tre bästa forskningsmiljöer på det medicinska området. - Det var otroligt glädjande att läsa rapporten. Vi är mycket stolta över det långsiktiga arbetet som har positionerat LUDC blan

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/diabetesforskning-vid-lunds-universitet-topprankad-i-nationell-utvardering - 2026-04-27

Inom hälso- och sjukvården används kostindex för att bedöma om en person har ohälsosamma matvanor. Kostindex hjälper forskare att bedöma hur graden av följsamhet, det vill säga i vilken utsträckning vi följer en viss diet, påverkar hälsan. Tillförlitliga kostindex är även viktiga för att myndigheter ska kunna utveckla hållbara näringsrekommendationer. Ett internationellt forskarlag har studerat sj

https://www.medicin.lu.se/artikel/forskning-som-banar-vag-hallbara-kostrekommendationer - 2026-04-28

EAT-Lancet-kosten är en modell för hur det globala livsmedelssystemet ska förhålla sig till planetens begränsningar samtidigt som folksjukdomar som typ 2-diabetes kan förebyggas. Men hur ska vi veta om dieten verkligen fungerar? Genom att studera sju kostindex har ett internationellt forskarlag funnit att två av dem är särskilt bra på att utvärdera följsamhet till kosten. Välfungerande kostindex b

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/forskning-banar-vag-hallbara-kostrekommendationer - 2026-04-27

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Förr var det infektionssjukdomar som främst hotade vår hälsa. I dag är det sjukdomar med koppling till inflammation som MS, diabetes, reumatid artrit, högt blodtryck och hjärt- kärlsjukdomar. Forskarna anar ett orsakssamband mellan inflammation och ohälsa, och det sambandet kan påverkas av våra egna tarmbakterier. V

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/tarmbakterier-orsak-till-dagens-ohalsa - 2026-04-27

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. En vätskefälla som skiljer ut partiklar och som i framtiden ska kunna ersätta njurar. Projektet är ett samarbete mellan forskare och studenter vid Örebro universitet och uppfinnaren Conny Norman. Målet är att vätskefällan ska kunna 3D-printas i vilket material som helst. Den ska kunna operas in innanför huden och va

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/vatskefallan-en-uppfinning-att-rena-blodet - 2026-04-27

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Kvinnor kan ha betydligt högre risk än män att utveckla lungsjukdomen KOL. Det visar forskare vid Lunds universitet i en ny studie. Med hjälp av en ny diagnostisk metod visas nu att kvinnor kan ha dubbelt så hög risk som män att utveckla KOL. Johannes Luoto, forskare vid Lunds universitet och läkare vid geriatriska

https://www.geriatrik.lu.se/artikel/hogre-risk-kvinnor-att-utveckla-kol - 2026-04-27