Sökresultat

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. En internationell forskargrupp har upptäckt ett säreget objekt som kretsar kring en röd jättestjärna. Himlakroppen är osynlig men har ändå en stark påverkan på stjärnans bana. Med hjälp av datorsimuleringar utförda vid Lunds universitet kan forskarna nu slå fast att den mystiska följeslagaren måste vara ett svart hå

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundaforskare-har-sparat-svart-hal-vid-rod-jattestjarna - 2026-05-01

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Ett annat skogsbruk än dagens skulle bidra till större välfärd och välmående för samhället i stort, jämfört med dagens metoder som främst gynnar skogsindustrin. Det visar forskare från Lunds universitet i en ny studie. Just nu pågår det en intensiv debatt om hur vi bäst ska använda skogen som resurs, inte minst utif

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ett-annat-skogsbruk-skulle-ge-storre-varden-till-samhallet - 2026-05-01

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. En internationell studie ledd från Lunds universitet visar att 30 procent av energin i en viss typ av järnbaserade solceller försvinner i ett tidigare okänt stickspår. Genom att täppa till detta hoppas forskarna kunna bidra till utvecklingen av effektivare solceller och solaktiverade katalysatorer av ljusabsorberand

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundaforskare-pa-ratt-spar-att-gora-jarnbaserade-solceller-effektivare - 2026-05-01

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Varje år fräter Birger Schmitz, Fredrik Terfelt och Ellinor Martin sönder fem till tio ton kalksten med livsfarliga kemikalier. Målet är att hitta mikroskopiska korn av mångmiljonåriga, fossilerade meteoriter som kan ge viktiga ledtrådar till livets utveckling på jorden. Följ med på en rundtur i det världs­unika syr

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fratande-jakt-pa-rymdkorn - 2026-05-01

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Sedan 1972 har naturgeografen Jonas Åkerman forskat och gjort årliga permafrostmätningar vid en isolerad radiostation på västra Svalbard. Hans arbete bildar en unik observationsserie över hur klimat­förändringarna påverkat det arktiska landskapet. För att hedra Lundaforskarens insatser invigde stationen nyligen Prof

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/donerade-boksamling-fick-arktiskt-bibliotek - 2026-05-01

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Växter kan trigga igång sitt försvar mot skadeinsekter tidigare än någon anat. I en ny studie konstaterar forskare för första gången att sexuella doftämnen kan varna växterna redan innan insekterna lagt sina ägg. Växter kan ”lukta” sig till ett förestående angrepp av skadeinsekter genom de doftämnen som honan utsönd

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/tradens-smarta-forsvar-luktar-sig-till-kommande-angrepp - 2026-05-01

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Debatten om växtskyddsmedel som innehåller neonikotinoider bör nyanseras. Det anser forskare vid Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet. Deras nya studie indikerar att användningen av vissa neonikotinoider kan vara gynnsam för humlor och pollinering. I en fältstudie finner forskarna Maj Rundlöf, Lunds u

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ny-studie-anvandning-av-vissa-neonikotinoider-kan-gynna-humlor - 2026-05-01

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Forskare i Lund och i Storbritannien har upptäckt fågelvärldens största könskromosom. Jättekromosomen bildades när fyra kromosomer slogs samman till en och har hittats i två arter av lärkor. – Detta var en oväntad upptäckt eftersom fåglar i allmänhet anses ha väldigt stabil arvsmassa med välbevarade kromosomer, säge

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/rekordkromosom-hittad-i-tva-fagelarter - 2026-05-01

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Många lantbrukare är positivt inställda till åtgärder som kan gynna den biologiska mångfalden och miljön. Men byråkrati och regelkrångel står ofta i vägen menar Lovisa Nilsson i en ny avhandling, som även efterlyser bättre ekonomiska incitament för den enskilde lantbrukaren att välja bra miljöåtgärder. I en ny avhan

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lantbrukares-beslut-att-valja-ratt-miljoatgarder-maste-underlattas - 2026-05-01

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Nyligen upptogs forskningsinfrastrukturen ICOS RI som observatör till FN:s klimatkonvention. Det innebär att data om växthusgasflöden, som bland annat samlas in av Lunds universitet, kommer att spela en viktig roll för hur världssamfundet agerar i klimatfrågor. Forskningsinfrastrukturen ICOS RI bildades 2015 för att

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lunds-universitets-matdata-om-vaxthusgaser-far-en-viktig-roll-i-fns-klimatarbete - 2026-05-01

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Marknadens spelregler ger inte lantbrukare incitament att använda jordbruksmetoder som gynnar klimat och miljö på lång sikt. Det är ett misslyckande som kräver politiska åtgärder, anser nationalekonomen Mark Brady vid Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet. I en ny studie visar han hur ekosystemtjänster

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-marknaden-driver-jordbruket-fel-hall - 2026-05-01

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Genom att analysera i stort sett dagliga vattenprover tagna i samma å med början år 1940 fram till nutid kan forskare vid Lunds universitet nu presentera den hittills grundligaste studien om orsakerna till att vattendrag och sjöar blivit brunare och brunare. Forskarna har undersökt hur färgen på vattnet i Lyckebyån

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/darfor-blir-vattnet-brunt-unik-dataserie-ger-svaret - 2026-05-01

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet, svarar på frågor med anledning av klimatmötet COP25 i Madrid den 2–13 december. Vilka möts och varför? – COP25 är det 25:e stora klimatförhandlingsmötet mellan världens länder inom ramen för FN:s konvention om klimatförändringar. COP-mötena äger rum

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/infor-klimattoppmotet-fem-fragor-till-klimatforskaren - 2026-05-01

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Den väger 1 265 kilo, närmar sig 70-strecket och ligger till grund för MAX IV. Efter att ha samlat damm i ett museimagasin visas nu universitetets första elektronaccelerator upp på Lunds Tekniska Högskola. Bakom utställningen ”UrMAX – Ljuset från Lund” står en grupp entusiaster som vill bevara vetenskapshistoriskt i

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/urmax-har-kommit-hem - 2026-05-01

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Forskare från Sverige och USA har upptäckt ett ämne i rödbetsskal som är mycket effektivt för att bekämpa mygg. Ämnet, geosmin, är extremt dyrt och svårt att få tag på. Upptäckten ändrar på det. Marcus Stensmyr och Nadia Melo vid Lunds universitet har tillsammans med kollegor vid University of Washington och Florida

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/rodbetor-stoppar-mygg - 2026-05-01

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. En ny studie från Lunds universitet visar att växtätande insekter påverkar skogarnas ekosystem betydligt mer än vad som tidigare varit känt. Bland annat bidrar småkrypen till att jordens näringsämnen urlakas och avger mer koldioxid. Forskarna slår även fast att temperaturerna kan komma att stiga som ett resultat av

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/vaxtatande-insekter-rubbar-skogarnas-ekosystem-och-bidrar-till-klimatforandringar - 2026-05-01

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Ögats komplexitet har sysselsatt evolutionsbiologer sedan Charles Darwins bok Om arternas uppkomst gavs ut 1859. I en ny studie pekar en internationell forskargrupp på syrets fundamentala betydelse för ögats utveckling. Enligt forskarna var bristande syretillförsel till näthinnans celler det som begränsade ögats evo

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/syre-banade-vag-skarpa-djurogon - 2026-05-01

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Hög synskärpa, men också förmåga att snabbt kunna uppfatta olika synintryck. De två faktorerna är avgörande när pilgrimsfalken störtar ner på sitt byte i hastigheter som lätt matchar en Formel 1-bil. Rovfåglars synskärpa är väl undersökt och visar att en del stora örnar och gamar har dubbelt så skarp syn som människ

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/falken-ser-bytet-tydligt-i-over-350-kmh - 2026-05-01

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Två internationella toppforskare utses till hedersdoktorer vid naturvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet. Mary Higby Schweitzer har med sina fossilfynd, bland annat från en dräktig Tyrannosaurus Rex-hona, nått kultstatus. Astronomen Thomas Henning har genom avancerade observationer gett världen en ökad för

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/dinosaurieexpert-och-planetbildningsguru-nya-hedersdoktorer-i-naturvetenskap - 2026-05-01

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. För att bättre förstå det framtida samspelet mellan insekter, klimat och människa startar Lunds universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och Max Planck-sällskapet ett nytt forskningscenter – Max Planck Center - next Generation Insect Chemical Ecology (nGICE). Initialt ska centrat drivas under en femårsperiod. De t

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/unikt-center-insektsforskning-invigs - 2026-05-01