Sökresultat

Filtyp

Din sökning på "*" gav 562244 sökträffar

Ny avhandling utforskar fotojoniseringsdynamiken

I det område där ljus och materia möts, gör Mattias Bertolino en teoretisk undersökning av fotojonisering. Med fokus på flerfotonjonisering och dess samspel med ädelgasatomer utforskar han det intrikata samspelet mellan extremt ultraviolett ljus och infraröda fält. Hans mål är att förbättra vår förståelse av de grundläggande interaktionerna mellan ljus och materia genom att reda ut de komplexa fak

https://www.fysik.lu.se/artikel/ny-avhandling-utforskar-fotojoniseringsdynamiken - 2026-05-21

Kiselanalyser av jordens mantel stärker teorin att vår planet bildades av småsten

Bildades jorden av gigantiska asteroider? Eller fick vår planet sin nuvarande form och storlek tack vare millimeterstora småstenar som sögs ihop till en massiv himlakropp? Enligt en ny Lundastudie i tidskriften Nature talar allt mer för småstensteorin. Vår planets tillblivelse för 4,5 miljarder år sedan har ända sedan urminnes tider gäckat världens astronomer. Den gängse uppfattningen har länge va

https://www.fysik.lu.se/artikel/kiselanalyser-av-jordens-mantel-starker-teorin-att-var-planet-bildades-av-smasten - 2026-05-21

Birger Schmitz får prestigefyllt pris

Birger Schmitz, professor i geologi och verksam vid fysiska institutionen, har belönats av Meteoritical Society. Han får priset The Barringer Medal and Award för sin forskning om meteoriter och nedslagskratrar. Prisutdelningen sker under augusti 2023. Grattis Birger, hur känns det? – Bra, och stärkande för ett ibland sviktande självförtroende. Mest tillfredställande är att kunna visa dem som stött

https://www.fysik.lu.se/artikel/birger-schmitz-far-prestigefyllt-pris - 2026-05-21

ERC Proof of Concept Grant till Anne L'Huillier

Som en av två forskare i Sverige får Anne L'Huillier ett ERC Proof of Concept Grant. Totalt 66 forskare från 14 olika länder får anslag i ERC:s andra utlysning för 2023. Anne L'Huillier, professor i atomfysik vid fysiska institutionen och associerad medlem i NanoLund, får finansiering från Europeiska forskningsrådet (ERC) för projektet "SICEP, Single-shot, high repetition rate detection of the Car

https://www.fysik.lu.se/artikel/erc-proof-concept-grant-till-anne-lhuillier - 2026-05-21

Från upptäckt till Nobelpris – Anne L’Huillier i poddsamtal om attosekunder

I podden På tal om universum berättar Anne L’Huillier om attofysik, elektroners snabba rörelser och den forskning som nästan fyra decennier senare belönades med Nobelpriset i fysik 2023. I avsnittet "En livstid av attosekunder" medverkar Nobelpristagaren i fysik Anne L’Huillier i ett populärvetenskapligt samtal om hur studier av elektroners växelverkan med laserljus gjort det möjligt att utforska

https://www.fysik.lu.se/artikel/fran-upptackt-till-nobelpris-anne-lhuillier-i-poddsamtal-om-attosekunder - 2026-05-21

Fysiska institutionens forskning bidrar till två nya strategiska forskningsområden

Forskare vid Fysiska institutionen bidrar med central kompetens till två nya strategiska forskningsområden som Vetenskapsrådet nyligen har rekommenderat regeringen att inrätta. Satsningarna gäller avancerade halvledarmaterial och kvantteknologi. Det är två forskningsfält som är avgörande för framtidens energiomställning, digitalisering och teknikutveckling. Avancerade halvledarmaterial inom Materi

https://www.fysik.lu.se/artikel/fysiska-institutionens-forskning-bidrar-till-tva-nya-strategiska-forskningsomraden - 2026-05-21

Minnesord: Hermann Grimmeiss – pionjär inom halvledarfysik i Lund

Professor emeritus Hermann Grimmeiss har avlidit vid 95 års ålder. Han var den första professorn i fasta tillståndets fysik i Lund och en central gestalt i uppbyggnaden av den forskningsmiljö som lade grunden för dagens framgångsrika verksamhet inom halvledare och nanovetenskap vid Lunds universitet. Hermann Grimmeiss kom till Lund 1966 från Philips i Aachen och Eindhoven, där han hade byggt upp e

https://www.fysik.lu.se/artikel/minnesord-hermann-grimmeiss-pionjar-inom-halvledarfysik-i-lund - 2026-05-21

IG Nobels grundare Marc Abrahams besöker Fysiska institutionen

Den 20 april får Fysiska institutionen vid Lunds universitet besök av den amerikanska organisationen IG Nobel. Bland besökarna finns grundaren Marc Abrahams, som tillsammans med ledamöter från Sveriges unga akademi tar del av nyfikenhetsdriven forskning med oväntade perspektiv. Representanter för den amerikanska organisationen IG Nobel besöker Lunds universitet tillsammans med ledamöter från Sveri

https://www.fysik.lu.se/artikel/ig-nobels-grundare-marc-abrahams-besoker-fysiska-institutionen - 2026-05-21

Avhandling om extrema exoplanetatmosfärer prisas med Oscar II-stipendiet

Bibiana Prinoth har tilldelats Oscar II-stipendiet 2026 för sin avhandling vid naturvetenskapliga fakulteten. Stipendiet uppmärksammar framstående avhandlingar som lagts fram under de senaste två åren inom varje område vid Lunds universitet. I sin forskning studerar Bibiana Prinoth avlägsna och extrema planetatmosfärer med hjälp av avancerad spektroskopi, vilket öppnar nya möjligheter att förstå h

https://www.fysik.lu.se/artikel/avhandling-om-extrema-exoplanetatmosfarer-prisas-med-oscar-ii-stipendiet - 2026-05-21

När planeter vandrar: Lundaforskare bidrar med nyckelanalys i ny JWST‑studie

Hur hamnar vissa planeter mycket nära sina värdstjärnor, trots att de verkar ha bildats långt längre ut? En ny internationell JWST‑studie, ledd från University of Southern Queensland i samarbete med MIT, söker svar. Från Lunds universitet har Judith Korth bidragit med dynamisk analys. I fokus står TOI‑1130b, en så kallad mini‑Neptun som kretsar kring en stjärna cirka 190 ljusår från jorden. Planet

https://www.fysik.lu.se/artikel/nar-planeter-vandrar-lundaforskare-bidrar-med-nyckelanalys-i-ny-jwst-studie - 2026-05-21

Unik observation av förstadium till Higgsmekanismen

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Genom att studera kalla atomer har forskare på ett unikt sätt kunnat observera ett förstadium till en kvantfasövergång, och därigenom studera fysikaliska processer som kan liknas vid den så kallade Higgsmekanismen. Upptäckten kan bland annat ge mer kunskap om kvantmekaniska processer som liknar de förlopp där ämnen

https://www.fysik.lu.se/artikel/unik-observation-av-forstadium-till-higgsmekanismen - 2026-05-21

Prestigefyllda ERC-anslag till nytt covid-test och ny spektrometer

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Christelle Prinz, professor i fasta tillståndets fysik, och Edouard Berrocal, forskare i förbränningsfysik, får 150 000 euro vardera för att vidareutveckla forskningsresultat som av anslagsgivaren Europiska forskningsrådet bedöms ha stor innovationspotential. Spårar virus i kroppen på nytt sätt Under flera år har fy

https://www.fysik.lu.se/artikel/prestigefyllda-erc-anslag-till-nytt-covid-test-och-ny-spektrometer - 2026-05-21

Prestigefyllt anslag till partikelfysiker

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Hon vill kasta nytt ljus över den mörka materian som länge gäckat forskarvärlden. Nu tilldelas partikelfysikforskaren Caterina Doglioni 20 miljoner kronor från Europeiska forskningsrådet, ERC. Caterina Doglioni, biträdande lektor i partikelfysik, får cirka 20 miljoner kronor för att under fem år bygga upp en forskar

https://www.fysik.lu.se/artikel/prestigefyllt-anslag-till-partikelfysiker - 2026-05-21

Till minne av Bengt Forkman

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Fysiska institutionen vill uppmärksamma professor emeritus Bengt Forkman som nyligen har gått ur tiden. Han ger viktiga bidrag till den svenska forskningen inom kärnfysik och är också med och lägger grunden till dagens synkrotronljusforskning i Lund. Han kommer att vara ihågkommen för sitt stora engagemang, envishet

https://www.fysik.lu.se/artikel/till-minne-av-bengt-forkman - 2026-05-21

10 miljoner euro till minimala motorer

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Ett nytt projekt finansierat av Europeiska forskningsrådet (ERC) tar sikte på att bygga motorer – gjorda av proteiner. ”Vi gissar att det finns en anledning till att evolutionen valde just proteiner som huvudbyggstenen för liv” säger fysikprofessor Heiner Linke som koordinerar satsningen. Nobelpriset i kemi 2016 gic

https://www.fysik.lu.se/artikel/10-miljoner-euro-till-minimala-motorer - 2026-05-21

Forskare har lyckats injicera lysande diamanter i celler

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Det kan låta udda, men faktum är att många forskare har försökt placera extremt små diamanter i levande celler. Varför? Jo, diamanterna fluorescerar och kan därmed ge helt ny kunskap om cellens inre liv. Nu har fysikforskare i Lund lyckats med bedriften. Samma teknik skulle på sikt kunna användas för att föra in läk

https://www.fysik.lu.se/artikel/forskare-har-lyckats-injicera-lysande-diamanter-i-celler - 2026-05-21

Billigt munskydd stoppar 85 procent av hostdropparna

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Forskare vid LTH har filmat hostningar genom olika munskydd med extremt hög tidsupplösning – 8 000 bilder per sekund – och hög känslighet med hjälp av laser. Detta har gjort det möjligt att räkna antalet droppar samt mäta deras hastighet med stor noggrannhet. De preliminära resultaten visar att bara 15% av dropparna

https://www.fysik.lu.se/artikel/billigt-munskydd-stoppar-85-procent-av-hostdropparna - 2026-05-21

Nytt forskningsprojekt - om konsten att se och styra elektroner

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Per Eng-Johnsson, professor vid avdelningen för atomfysik, fysiska institutionen, får nu drygt 25 miljoner kronor för att göra något som ingen gjort förut. Han ska kombinera två olika laserbaserade tekniker för att studera hur materia reagerar på extremt starka och snabba elektriska fält. Förhoppningen är att därige

https://www.fysik.lu.se/artikel/nytt-forskningsprojekt-om-konsten-att-se-och-styra-elektroner - 2026-05-21

Pablo Villanueva Perez får femårigt startbidrag från Europeiska forskningsrådet

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Han ska utveckla ett nytt röntgenmikroskop. Pablo Villanueva Perez, biträdande lektor i synkrotronljusfysik, ska utveckla ett helt nytt röntgenmikroskop för att bättre kunna studera och filma olika material i 3D. Idag görs detta med mikrotomografi (μCT) genom att bestråla ett roterande prov med röntgen så att det tr

https://www.fysik.lu.se/artikel/pablo-villanueva-perez-far-femarigt-startbidrag-fran-europeiska-forskningsradet - 2026-05-21