Sökresultat

Vilka metoder kan vi använda för att minska utsläpp och öka upptag av växthusgaser i jordbruksmark? Vilka möjligheter och hinder finns det? Dessa frågeställningar diskuterades på LU Lands frukostseminarium tidigare i höst, och här följer en sammanfattning. Kollagring i mark för att motverka klimatförändringarnaMarkanvändningen står för en betydande andel av koldioxidutsläppen både globalt och i Sv

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/mojligheter-och-hinder-kollagring-i-jordbruksmark - 2026-10-05

AgriFood har undersökt hur lantbrukare upplever de krav som ställs på skötsel av naturbetesmarker för att man ska erhålla EU-stöd. Resultaten presenteras i en ny rapport och visar att kraven många gånger kan vara svåra att möta. Naturbetesmarker är en del av det svenska kulturlandskapet och med sitt varierade växt- och djurliv är de viktiga för att bevara den biologiska mångfalden. Att sköta natur

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/skotselkrav-pa-naturbetesmarker-kan-vara-svara-att-mota - 2026-10-05

Rester av plast, som människor lämnat efter sig, går numera att hitta i princip överallt i naturen – i vattendrag, i djur, och till och med bland molnen. Micaela Mafla-Endara har i sin avhandling tittat på hur nanoplast som hamnar i jorden påverkar de mikroorganismer som lever där. Svaret är tydligt: det finns en effekt på organismerna och hur de beter sig. Man kan säga att Micaela Mafla-Endara oc

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/nanoplast-har-tydlig-paverkan-pa-mikroorganismer-i-jorden - 2026-10-05

Om ett år ska Miljömålsberedningen vara klar med sitt senaste uppdrag, en strategi för hur Sverige ska leva upp till sina åtaganden inom EU för biologisk mångfald samt nettoupptag av växthusgaser inom markanvändningssektorn. De förslag som tas fram ska både stärka klimatarbetet och skyddet av biologisk mångfald på ett integrerat sätt. Vi ställde några frågor om arbetet hur arbetet går till Lars Ty

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/sa-jobbar-miljomalsberedningen-alla-som-vill-prata-med-oss-ska-fa-gora-det - 2026-10-05

Hur kan man bäst utforma effektiva politiska åtgärder för att minska miljöförstöringen från bekämpningsmedel inom jordbruket? Det har AgriFood undersökt i en ny rapport. Som en del av EU:s Green Deal finns en ambition att minska användningen av, och risken med, kemiska bekämpningsmedel inom EU med 50 procent till 2030. I november röstade EU-parlamentet nej till kommissionens förslag, men det betyd

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/minskad-miljoforstoring-fran-bekampningsmedel-i-jordbruket-hur-nar-man-bast-malet - 2026-10-05

Professor Henrik Smith fick på lördagen den 2 december motta Roséns Linnépris i zoologi från Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund. Priset får Henrik Smith för sina forskningsinsatser inom biodiversitet och bevarandet av biologisk mångfald i dagens föränderliga miljö. Priset delar Henrik med Love Dalén, professor i evolutionär genomik vid Stockholms universitet. Forskning om hot mot och bevaran

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/professor-henrik-smith-har-mottagit-rosens-linnepris-i-zoologi - 2026-10-05

En övergripande överenskommelse har förhandlats fram under klimattoppmötet COP28 i Dubai. På övertid klubbades överenskommelsen som påtalar bland annat en tredubbling av förnybar energi och en omställning från fossila bränslen. Markku Rummukainen, professor i klimatologi på CEC och Sveriges kontaktperson för FN:s klimatpanel IPCC, deltog digitalt och kommenterar besluten. Vad var den enskilt vikti

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/global-klimatoverenskommelse-med-fornybar-energi-och-omstallning-fran-fossila-branslen - 2026-10-05

Nu fyller CEC:s miljövetarutbildning 25 år. Studievägledaren Yvonne Persson har varit med och byggt upp utbildningen från start, tillsammans med professor Henrik Smith på CEC. Nu gör Yvonne Persson sin sista arbetsvecka innan pensionen hägrar och vi passade på att ställa några frågor mitt i avtackningsbestyren. Hur har det varit att arbeta som studievägledare och studierektor de här 25 åren?– Fant

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/det-roligaste-har-varit-att-fa-hjalpa-studenterna-0 - 2026-10-05

Katarina Hedlund är ny föreståndare på CEC sedan årsskiftet. Hon efterträder Per Persson, som i sin tur tagit steget vidare till rollen som dekan för Naturvetenskapliga fakulteten på Lunds universitet. Katarina Hedlund, professor vid biologiska institutionen, har i många år varit ställföreträdande föreståndare för CEC. Hon har även varit studierektor för forskarutbildningen på CEC, och dessförinna

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/katarina-hedlund-ny-forestandare-pa-cec - 2026-10-05

Bete är en nyckelåtgärd för att bevara naturbetesmarker, några av Sveriges viktigaste livsmiljöer ur natur- och kulturvårdssynpunkt. Det är dock en utmaning att hitta rätt nivå på betet vilket leder till att många värdefulla marker betas för hårt, medan andra marker växer igen. För att diskutera utmaningar med ett högt betestryck, och öppna dörren till möjliga lösningar, bjöd LU Land in till ett f

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/betestryck-och-biologisk-mangfald-hogre-naturvarden-genom-anpassning-och-innovationer - 2026-10-05

Den 15 – 17 maj är det dags för den andra upplagan av Swedish Climate Symposium i Norrköping. Såväl forskare som samhällsaktörer välkomnas för att söka ökad vetenskaplig förståelse av klimatförändringen och dess konsekvenser för miljö och samhälle. David Wårlind sitter med i styrgruppen för symposiet och vi har ställt tre frågor till honom om varför du inte vill missa möjligheten att delta. Den 15

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/tre-fragor-till-david-warlind-om-swedish-climate-symposium - 2026-10-05

Med hjälp av satelliter och maskininlärning kartlägger Hakim Abdi, forskare på CEC, skogsbestånden i södra Sverige ner på individnivå. Genom att ta fram en metod som årligen kan ge uppdaterade kartor över artbestånden är hans mål att bidra till en bättre skogsförvaltning och underlätta beslutsfattande när det gäller strategier för klimat och biologisk mångfald. Forskningsprojektet är finansierat a

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/skogsbestand-i-sodra-sverige-analyseras-genom-satellitdata-och-maskininlarning - 2026-10-05

Ett evolutionärt perspektiv bör beaktas för att kunna garantera långsiktig pollinering av grödor. Det är slutsatsen i en artikel publicerad av BECC- och CEC-anknutna forskare vid Lunds universitet. Forskarna tar avstamp i senare tids rön om att evolutionära processer, som svar på landskapsförändringar, sker fortare än man tidigare trott. I artikeln presenteras en modell som kan hjälpa oss att förs

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/effekter-av-landskapsforandringar-pa-evolutionen-av-pollinerare - 2026-10-05

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Svenska Läkaresällskapet belönar Lisa Rydén för hennes långsiktiga och värdefulla studier kring prognostiska och prediktiva markörer vid bröstcancer, samt för hennes insatser för kvalitetsförbättring av bröstcancerkirurgin i Sverige. Lisa Rydén, professor  –  den första kvinnliga professorn i kirurgi vid Lunds unive

https://www.medicin.lu.se/artikel/reuterskiolds-pris-2019-till-lisa-ryden - 2026-10-06

Studier av fettceller kan öka kunskapen om hur olika viktminskningsbehandlingar påverkar individer med obesitas. Men fettceller är svåra att studera eftersom de är sköra och lätt går sönder. Karin Stenkula får nu ett anslag för ett projekt som kommer att använda sig av ny teknik för att studera hur fettceller påverkas vid viktminskning. Diabetesforskaren Karin Stenkula leder en forskargrupp som st

https://www.medicin.lu.se/artikel/forskning-om-fettceller-far-stod-av-hjelt-diabetes-foundation - 2026-10-06

Högutbildade föräldrar får nästan 30 procent mer personlig assistans till sina barn med funktionsnedsättning, än lågutbildade föräldrar. Skillnaderna kan bero på att lågutbildade föräldrar har svårare att navigera i systemet och driva igenom sina ärenden, vilket kan leda till ökade skillnader i hälsa och livskvalitet. Under det senaste decenniet har förändringar i regelverket inom LSS (lagen om st

https://www.medicin.lu.se/artikel/barn-till-hogutbildade-far-mer-personlig-assistans - 2026-10-06

En första klinisk studie, ledd från Lund, visar att stamcellsbaserade dopaminceller kan transplanteras till – och överleva i – hjärnan hos personer med Parkinsons sjukdom. Åtta patienter fick transplantatet och inga allvarliga biverkningar kopplade till de transplanterade cellerna observerades under första årets uppföljning. Resultaten publiceras i Nature Medicine. Vid Parkinsons sjukdom förloras

https://www.medicin.lu.se/artikel/transplanterade-stamceller-overlever-i-hjarnan-vid-parkinsons - 2026-10-06

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Kerstin Nilsson, forskare i folkhälsovetenskap, har precis slutfört underlagsrapporten till Delegationen för senior arbetskraft. Delegationen har av regeringen fått i uppdrag att hitta möjligheter för att bättre ta tillvara äldres erfarenhet och kompetens, så att de som vill och kan ska kunna fortsätta arbeta efter

https://www.medicin.lu.se/artikel/stanna-eller-ga - 2026-10-06

SVT-dokumentären ”Du får min mammas händer” handlar om ett av Sveriges mest spektakulära, kirurgiska ingrepp vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och en familjs beslut om att låta sin döda mammas händer leva vidare. Anna Forsberg, sjuksköterska vid Skånes universitetssjukhus och professor i vårdvetenskap med inriktning mot orgnatransplantation vid Lunds universitet, medverkar i filmen. Hon menar

https://www.medicin.lu.se/artikel/du-far-min-mammas-hander - 2026-10-06

I en forskningsstudie vid Lunds universitet och folktandvården i Skåne, framkommer att personer med fibromyalgi har sämre munhälsa än normalbefolkningen. Särskilt tydligt är det hos yngre personer. De har även en överrepresentation av smak- och doftallergier kopplade till munnens slemhinnor. Fibromyalgi är en kronisk smärtsjukdom som främst drabbar kvinnor och kännetecknas av utbredd värk, trötthe

https://www.medicin.lu.se/artikel/samre-munhalsa-hos-personer-med-fibromyalgi-0 - 2026-10-06