Sökresultat

Den 2 december, tillkännagav Financial Times (FT) årets så kallade FT European Business School Rankings 2024. Inte nog med att Ekonomihögskolan finns med på listan, vi har även klättrat två steg från fjolårets placering på plats 70 till plats 68. Att alls vara med på listan är mycket prestigefullt: Endast 100 av över 400 ekonomihögskolor i Europa finns med. Styrka och hårt arbeteUlrika Wennersten,

https://www.ehl.lu.se/artikel/allt-hogre-ekonomihogskolan-klattrar-i-financial-times-rankning - 2026-01-02

Vi var väldigt förväntansfulla inför resan till London, man hör ofta att London leder utvecklingen av miljözoner i Europa tack vare sina omfattande, strikta och ambitiösa policyer för att minska utsläpp och förbättra luftkvaliteten. Stadens Ultra Low Emission Zone (ULEZ) är en av de mest omfattande i världen och täcker hela stor London sedan augusti 2023. Zonen mäter 1 500 km² och omfattar ca nio

https://www.ehl.lu.se/artikel/framtidens-stadslogistik-inspiration-fran-londons-grona-omstallning - 2026-01-02

Naturvetenskapliga fakulteten lanserade 2025 en ny forskarutbildning i beräkningsvetenskap för att möta det ökande behovet av avancerade beräkningsmetoder inom forskning. Satsningen syftar till att främja tvärvetenskapligt samarbete och utbilda doktorander i att hantera och analysera stora datamängder inom allt från medicin till miljövetenskap och teknik. Forskarutbildningen skapades som en respon

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/fakulteten-satsar-pa-berakningsvetenskap-ny-forskarutbildning-moter-vaxande-behov-av-avancerade - 2026-01-02

Sverige riskerar att missa viktiga klimat- och miljörelaterade mål om inte ambitionerna höjs de kommande åren. Det konstaterar flera forskare från Lunds universitet i ett yttrande till Miljömålsberedningens förslag om en strategi för hur Sverige ska leva upp till EU:s åtaganden inom biologisk mångfald respektive nettoupptag av växthusgaser från markanvändningssektorn. Remissvar publicerat 15 juli

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/sveriges-mal-om-klimat-och-om-biologisk-mangfald-riskerar-att-missas-utan-kraftfullare-atgarder - 2026-01-02

I ett projekt vid Lunds universitet tränas en AI-modell till att hitta de bröstcancerpatienter som kan avstå ingrepp i armhålan. Modellen analyserar tidigare outnyttjad information i mammografibilder, och ringar med hög träffsäkerhet in den individuella risken för metastaser i armhålan. I en nyligen avslutad studie visar modellen att drygt 40 procent av dagens kirurgiska ingrepp i armhålan skulle

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/ny-ai-modell-fran-lund-med-stor-potential-att-minska-kirurgi-vid-brostcancer - 2026-01-02

Med sin rika biologiska mångfald, livsmedelsproduktion och avgörande vattenresurs har Storkriket nu utsetts av UNESCO till Sveriges åttonde biosfärområde. Området, som omfattar hela Lunds och Sjöbo kommuner samt delar av Eslövs kommun, blir ett modellområde för hållbar samhällsutveckling och öppnar nya möjligheter för forskning och utbildning. I Storkriket finns 22 procent av Sveriges rödlistade a

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/storkriket-utses-till-biosfaromrade-oppnar-nya-mojligheter-forskning-och-utbildning - 2026-01-02

Hur kan jordbrukspolitiken bli mer samhällsekonomiskt effektiv? En ny avhandling från Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC), Lunds universitet, visar hur styrmedel med regional anpassning kan ge mer miljönytta för pengarna. Doktoranden Cecilia Larsson beskriver jordbruket som en sektor där olika samhällsmål ständigt måste vägas mot varandra. Jordbruket kan bidra till livsmedelstrygghet, lev

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/mer-miljonytta-pengarna-i-eus-jordbrukspolitik - 2026-01-02

Pollinatörer som bin, humlor och fjärilar har för lite livsmiljöer (habitat) som dessutom ofta är av otillräcklig kvalitet. En ny studie genomförd av forskare från mer än 20 lärosäten – däribland CEC och Biologiska institutionen vid Lunds universitet – visar att dessa insekter kan dra nytta av att öka arealen av deras habitat betydligt mer än vad som idag föreskrivs i EU:s strategi för biologisk m

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/fler-blomrika-livsmiljoer-behovs-pollinatorer-i-jordbrukslandskapet - 2026-01-02

Henrik Smith tilldelas Marsh Awards for Ecology av British Ecological Society. Priset uppmärksammar hans långvariga insatser för att utveckla ekologisk forskning och för att stärka kopplingen mellan vetenskap och samhälle. Han själv betonar vikten av att forskningen interagerar med samhället – tiden är förbi när det räckte att skriva en tung studie som sedan stod och samlade damm. Motiveringen til

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/miljopionjar-prisas-forskare-maste-interagera-mer-med-samhallet - 2026-01-02

Hur formar skogen klimatet — och hur omformar ett förändrat klimat våra skogar? Vad kan vetenskapen avslöja om framtidens skogar? I denna vackert bildsatta minidokumentär får du träffa klimatforskarna David Wårlind och Moa Sporre när de ger en inblick i forskningen med klimatmodellering med fokus på skogen. Som en del i ett samarbete med Naturum Skrylle i Lund, så har forskare från Lunds universit

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/minidokumentar-klimatmodeller-och-skogen - 2026-01-02

Hyggesfria metoder för skogsbruk har seglat upp som en lösning för att få skogen att bidra till fler nyttor. Syftet är att skogsbruket ska bli mer hållbart, men det finns många utmaningar som nu ska övervinnas i ett nytt projekt där fem organisationer testar hyggesfritt skogsbruk i praktiken. I Bockeboda utanför Kristianstad testas framtidens hyggesfria skogsbruk i projektet Adaptivt Skogsbruk. Fe

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/hyggesfritt-okar-har-testas-framtidens-skogsbruk - 2026-01-02

Markku Rummukainen, professor i klimatologi på Centrum för miljö- och klimatvetenskap, hedras med Lunds universitets silvermedalj för sitt arbete med klimatforskning och sitt engagemang i internationella klimatfrågor. Även professor Cecilia Jarlskog, Lunds universitet, belönas för sina banbrytande insatser inom teoretisk partikelfysik. Motiveringen bakom priset är forskarnas bidrag till vetenskapl

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/professor-markku-rummukainen-cec-tilldelas-lunds-universitets-silvermedalj - 2026-01-02

För att restaurera tidigare artrika gräsmarker krävs rätt sorts fröer i rätt miljö. Men hur vet vi vilka rätt sorts fröer är, hur lokala behöver de vara, och vilka risker finns om de kommer från en plats långt borta? Dessa frågor och många fler diskuterades på ett LU Land-seminarium om lokala frökällor tidigare i höst. Här finner du en sammanfattning och en inspelning av detta seminarium. Stefan A

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/restaurering-av-grasmarker-hur-lokala-maste-frona-vara - 2026-01-02

Under 2025 har det getts ut flera böcker med miljö-, klimat- eller hållbarhetsfokus där forskare från Lunds universitet är författare, medförfattare eller redaktörer, och de flesta är också medlemmar i någon av CEC:s nätverksorganisationer. Här tipsar vi om dessa böcker - i en variation från populärvetenskap till facklitteratur. Samtliga böcker är på engelska. Vi hoppas att du hittar någon som du

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/boktips-med-miljo-och-klimattema - 2026-01-02

Kan spel fungera som en metod för att sprida kunskap och inspirera till handling? Om man frågar Karl Sterner Isaksson och Jagdeep Singh så är svaret på detta ett självklart ja! De är båda aktuella mer varsitt spel om biologisk mångfald respektive matsvinn, och de ser spel som ett sätt att förvandla komplexa miljöutmaningar till något begripligt, engagerande – och roligt! ArtkollKarl Sterner Isakss

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/spela-forandring-mer-biologisk-mangfald-och-mindre-matsvinn-pa-spelbordet - 2026-01-02

Naturen är för många en källa till återhämtning och välmående. Men forskning visar att det också finns en växande andel personer som upplever negativa känslor, som rädsla, obehag eller till och med avsky. Fenomenet, kallat biofobi, uppmärksammas nu i ny forskning från Lunds universitet. – Forskning har länge utgått från att människor i grunden känner positiva känslor inför naturen. Vi har undersök

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/ny-forskning-utmanar-bilden-av-manniskan-som-naturalskande - 2026-01-02

Naturen är för många en källa till återhämtning och välmående. Men forskning visar att det också finns en växande andel personer som upplever negativa känslor, som rädsla, obehag eller till och med avsky. Fenomenet, kallat biofobi, uppmärksammas nu i ny forskning från Lunds universitet. – Forskning har länge utgått från att människor i grunden känner positiva känslor inför naturen. Vi har undersök

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/ny-forskning-utmanar-bilden-av-manniskan-som-naturalskande-0 - 2026-01-02

På COP29, FN:s klimatkonferens, deltog en av Ekonomihögskolans alumner och vi fick en inblick i arbetet inför och under detta globala klimatmöte. FN:s klimatkonferenser hålls varje år och är världens enda multilaterala beslutsforum för klimatfrågor som samlar nästan alla världens länder. COP29 arrangerades i november i Baku, Azerbajdzjan. Vi hade möjlighet att prata med Bledar Beqiri, alumn från E

https://www.ehl.lu.se/artikel/alumn-modererade-vid-fns-arliga-klimatkonferens - 2026-01-02

Hanna Bäck, professor i statsvetenskap vid Lunds universitet presenterade vid ett KEFU-seminarium i slutet av november pågående forskning om politisk polarisering bland väljare och bland förtroendevalda i Riksdagen och i kommunerna, Politisk polarisering är ett fenomen som har fått stor uppmärksamhet på senare tid, både i media och i forskarsamhället. Amerikansk forskning har sedan länge visat att

https://www.ehl.lu.se/artikel/politisk-polarisering-i-sverige - 2026-01-02

Högst personligt: Östra Göinge, kommunen jag verkar i, firar 50 år i år. Jag kommer precis från en invigning av en walk down memory lane – Göingestyle. En utställning där vi gjort axplock av händelser, personer, företag, föreningar som varit tongivande och viktiga för våra göingar under dessa 50 åren. Utställningen är medvetet gjord med väldigt lite fokus på kommunal förvaltning, alla brinner tydl

https://www.ehl.lu.se/artikel/nar-det-nya-normala-ar-det-onormala-hur-leder-vi-da - 2026-01-02