Sökresultat

När kärnkraften åter hamnar i centrum för energidiskussionen växer behovet av ny kunskap. Vid Lunds universitet startar nu ett sexårigt projekt som ska undersöka vad framtidens reaktorer innebär för miljö, säkerhet och samhälle. Med 27 miljoner i ett nytt anslag från Vetenskapsrådet får forskarna möjlighet att bygga en helt ny tvärvetenskaplig forskningsmiljö. I Sverige har kärnkraften snabbt åter

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lunds-universitet-bygger-tvarvetenskaplig-kapacitet-framtidens-karnkraft - 2026-06-25

När ett nytt EU-projekt för jämställdhet och mångfald inom STEM drog i gång i höstas fanns Lunds universitet med från start. Genom Fysiska institutionen deltar Lund i Erasmus+-projektet GENERA COPA, som fått 400 000 euro i finansiering och samlar universitet och forskningsmiljöer från hela Europa. Projektet startade i september 2025 i samband med GENERA-nätverkets generalförsamling vid University

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/vi-behover-fler-perspektiv-i-fysik-och-matematik-lund-i-nytt-eu-projekt - 2026-06-25

Naturvetenskapliga fakulteten har utsett den amerikanska kemisten Jannette Carey och den brittisk-australiske astrofysikern Jonathan Bland-Hawthorn till årets hedersdoktorer. Utnämningarna är ett erkännande av deras banbrytande forskning, betydande pedagogiska insatser och långvariga samarbete med fakulteten. Jannette Carey, kemiprofessor vid Princeton University, USA, är internationellt erkänd fö

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/pedagogisk-proteinforskare-och-prisad-galaxprofessor-nya-hedersdoktorer-i-naturvetenskap - 2026-06-25

Flera hudfärger som överlevt miljontals år av evolution har på kort tid försvunnit. Boven i dramat? En illgrön, aggressiv och sexuellt framstående murödla som slagit ut en rad kulörer bland sina artfränder. Många djurarter uppvisar flera tydligt avgränsade färgvarianter, så kallade färgmorfer. Dessa är inte bara kosmetiska skillnader, utan hänger ofta ihop med olika strategier för att säkra tillgå

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/hulken-odla-slar-ut-uraldrig-fargpalett - 2026-06-25

Alfred Larsson, postdoktor i synkrotronljusfysik vid Fysiska institutionen, Lunds universitet, har tilldelats MAX IV:s doktorsavhandlingspris 2026. Priset delades ut i samband med MAX IV:s användarmöte den 19–21 januari 2026. Utmärkelsen går till den bästa doktorsavhandlingen med tydlig koppling till MAX IV under de senaste två åren och lyfter fram forskning som kombinerar vetenskaplig excellens m

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/alfred-larsson-far-max-ivs-pris-basta-doktorsavhandling - 2026-06-25

Emma Sparr, professor och biträdande avdelningschef i fysikalisk kemi vid Kemiska institutionen, har valts in som ny ledamot i Kungliga Vetenskapsakademien. Emma Sparr forskar på fysikalisk-kemiska processer i biomolekylära system. En särskild tonvikt ligger på växelverkan mellan biologiska membran, proteiner och andra molekyler. Under senare år har Emma Sparr lett forskning inom excellenscentret

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundakemist-invald-i-vetenskapsakademien - 2026-06-25

Ett forskarlag har fått konstgjorda djur att utveckla fungerande syn från grunden – från enkel ljuskänslighet till förmågan att urskilja objekt. Resultaten visar hur AI kan användas för att avslöja evolutionens innersta hemligheter. Föreställ dig att du sitter framför en datorskärm. Där inne, i en värld byggd av kod, kryper små artificiella djur runt. De ser ingenting. Än. Men generation för gener

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-har-skapat-virtuella-djur-med-sofistikerad-ai-syn - 2026-06-25

Hur vi känner inför naturen påverkar vilka trädgårdsinsatser vi väljer och hur mycket de faktiskt hjälper pollinatörer. I en ny studie från Lunds universitet blir sambandet extra tydligt mot bakgrund av samhällets omfattande urbanisering, där både gröna ytor och människors praktiska naturkontakt minskar. Forskarna visar också att trädgårdar blir mest värdefulla när långlivade planteringar priorite

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/vara-kanslor-naturen-paverkar-hur-vi-hjalper-pollinatorer-i-vara-tradgardar - 2026-06-25

Vissa svampar slösar, andra återvinner – och det kan avgöra hur mycket kol som stannar kvar i skogen. Forskare har nu avslöjat hur svamparna hanterar sitt mycel, nätverket som bygger upp svampens kropp. Resultaten kan ge nya insikter om kolcykeln och klimatets framtid. Forskare vid Lunds universitet har undersökt hur svampar återvinner sitt eget mycel när de växer. Med hjälp av mikrofluidikchip – 

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/svamparnas-saregna-strategier-kan-paverka-skogens-kollagring - 2026-06-25

Små förändringar i vattenhalt kan få fettmolekyler i biomaterial att omorganisera sig. Detta kan påverka hur huden, lungorna och tårvätskan skyddar oss mot uttorkning. En ny upptäckt från Lunds universitet kan inspirera till smarta material och nya läkemedelstekniker. Kroppens barriärer – så som hud och lungmembran – utsätts ständigt för vattenavdunstning. Fettmolekyler och proteiner bygger strukt

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fettmolekyler-organiserar-sig-sjalva-nar-fukten-forsvinner - 2026-06-25

Det finns en liten cyklop bland dina äldsta förfäder. Det visar ny forskning om ögats evolution. Vi människor delar dessa uppseendeväckande släktrötter med alla andra ryggradsdjur. Forskare vid Lunds universitet har i en ny studie kommit fram till att alla ryggradsdjur har utvecklats via en avlägsen förfader som hade ett enda öga, placerat högst upp på huvudet. Forskningsstudien visar också att re

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/enogd-varelse-gav-upphov-till-vara-moderna-ogon - 2026-06-25

Forskare vid Lunds universitet har tagit fram den hittills mest detaljerade kartan över kolutsläpp från skogsbränder i Sverige. Resultaten visar att de största utsläppen sker under markytan i torv och organiska jordar. Under den extremvarma sommaren 2018 rapporterades 324 skogsbränder i Sverige. Med hjälp av fältmätningar, modeller och data från Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket och SMHI har forska

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/stora-kolutslapp-fran-skogsbrander-sker-dolt-under-marken - 2026-06-25

Vårt DNA är mycket likt schimpansens, som evolutionärt är vår närmaste levande släkting. Nu har stamcellsforskare i Lund hittat en tidigare förbisedd del i vårt DNA, så kallat icke-kodat DNA, som tycks bidra till en skillnad som trots alla våra likheter kan förklara varför våra hjärnor fungerar olika. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Cell Stem Cell. Schimpansen är vår närmaste le

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/outforskat-dna-forklarar-skillnaden-mellan-manniska-och-schimpans - 2026-06-25

Att få projektstöd från Vetenskapsrådet ses som en kvalitetsstämpel och är ett av de viktigaste stegen för att en ung forskare ska kunna etablera en självständig forskargrupp. Förra veckan prisades inte mindre än nio av MultiParks forskarledare med sammanlagt 31,6 miljoner kronor. I år uppmuntrar Vetenskapsrådet MultiParks målsättning att vara ett tvärvetenskapligt forskningsområde. Bland projekte

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/multiparks-forskargrupper-far-316-miljoner-fran-vetenskapsradet - 2026-06-25

Med stöd av ett EU-anslag på 1,9 miljoner euro ska Alzheimerforskaren Oskar Hansson leda och koordinera ett forskningssamarbete mellan Sverige, Spanien, Frankrike, Tyskland och Danmark. Målet är att skapa förutsättningar för tidig och korrekt diagnostik av Alzheimers sjukdom. Detta för att förbättra behandlingen och omhändertagandet av de drabbade samt minska de samhällskostnader som sjukdomen ors

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/stort-eu-projekt-om-alzheimers-koordineras-fran-lunds-universitet - 2026-06-25

Många av Sveriges 20 000 Parkinsonpatienter får inte den behandling de behöver och många av de svårast sjuka får felaktig terapi. Med nya verktyget Manage PD och studien PD Pal hoppas Per Odin, professor vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus, kunna förbättra omhändertagandet av Parkinsonpatienter. Varje år får cirka 2 000 svenskar diagnosen Parkinsons sjukdom – en neu

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/snabbare-och-battre-behandling-mot-parkinsons-sjukdom-med-verktyget-manage-pd - 2026-06-25

Under forskarutbildningen undersökte Jonathan Timpka vad som påverkar arbetsförmågan hos patienter som fått diagnosen Parkinsons sjukdom. Den 19 november lades avhandlingsarbetet fram. Här berättar Jonathan om de olika delarbetena som utförts vid Restorative Parkinson Unit, ledd av Per Odin. Berätta om din forskning! Mitt forskningsengagemang har varit ganska spretigt, från registerstudier till un

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/avhandlingsintervju-med-jonathan-timpka - 2026-06-25

Forskargruppsledaren Malin Parmar beviljas bidrag av Vetenskapsrådet inom rådsprofessorsprogrammet med 50 miljoner kronor över 10 år. Syftet med rådsprofessorprogrammet är att skapa förutsättningar för de mest framstående forskarna att bedriva långsiktig, nydanande forskning med stor potential att åstadkomma vetenskapliga genombrott. Malin Parmar är en etablerad forskare som leder sin framgångsrik

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/radsprofessur-till-malin-parmar - 2026-06-25

Med metoder för omprogrammering av mänskliga gliaceller till specialiserade nervceller, interneuron, tar Daniella Rylander Ottosson, en av MultiParks forskargruppsledare, sikte på att lägga grunden för framtida behandlingar av sjukdomar som schizofreni och epilepsi. Av de 27 nya Wallenberg Academy Fellows finns två vid Lunds universitet, varav en är Daniella Rylander Ottosson som driver sin grupp

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/daniella-rylander-ottosson-utsedd-till-wallenberg-academy-fellow - 2026-06-25

Frontotemporal demens startar relativt tidigt jämfört med andra demenssjukdomar. Fortfarande vet vi förhållandevis lite om vad som orsakar sjukdomen, men ny forskning från Lunds universitet visar att de veckningar i hjärnan som formas under senare delen av graviditeten kan ha betydelse för i vilken ålder som sjukdomen bryter ut. Totalt diagnostiseras cirka tjugotusen i Sverige varje år i någon for

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/hjarnans-veckningar-under-fosterstadiet-kan-paverka-insjuknandet-i-demens - 2026-06-25