Sökresultat

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Det för socialt arbete alltid lika centrala forskningsområdet barn, familj och välfärd står i fokus när Socialhögskolan nu ger ut sin fjärde årsbok. 2019 blir också ett betydelsefullt år för institutionen, som under året flyttar till nya lokaler. Äntligen samlas forskning, undervisning och verksamhetsstöd under ett

https://www.soch.lu.se/artikel/socialhogskolans-arsbok-tar-sikte-pa-framtiden - 2026-07-11

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. DEBATT: I en svår tid kan ett enkelt digitalt upplägg innebära både glädje och lättnad för många människor. Det skriver forskarna Tove Harnett, Sofi Fristedt och Håkan Jönson vid Lunds universitet, tillsammans med Eva Wiman, anhörigrådgivare och verksamhetsansvarig vid Malmö anhörigförening. Läs deras debattinlägg i

https://www.soch.lu.se/artikel/minska-isoleringen-pa-aldreboenden-se-till-att-det-finns-surfplattor-wifi-och-digitala-ombud - 2026-07-11

Socialhögskolan följer myndigheternas rekommendationer för att minska smittspridningen av coronaviruset Covid-19. Examensceremonin för studenter som tar examen våren 2020 flyttas därför till fredagen den 11 september, klockan 11.00. Examensceremonin varar cirka en timme och därefter är det mingel i Socialhögskolans lokaler i Lund. Observera att ceremonin genomförs digitalt om det under hösten fort

https://www.soch.lu.se/artikel/examensceremonin-flyttas-till-11-september - 2026-07-11

När ett barn inte kan bo kvar hos sina föräldrar ska en släkting eller annan anhörig i första hand övervägas som familjehemsförälder. Trots bestämmelsen finns i Sverige ingen samlad kunskap om gruppen. En ny avhandling har studerat släktinghemsföräldrarnas situation. – Det här är har varit är en väldigt outforskad grupp. Den är viktig att förstå för att bland annat kunna förbereda en övergång på e

https://www.soch.lu.se/artikel/omvalvande-nar-slaktingar-blir-fosterforaldrar - 2026-07-11

Vissa ledare inom svenska civilsamhällesorganisationer upplever mycket inflytande i samhället medan andra inte gör det alls. Vissa ifrågasätts och blir utsatta för hat, hot och kränkningar, medan andra inte blir det. Position, ålder, kön och födelseland förklarar delvis vissa av dessa skillnader. Det visar en ny rapport som bland annat undersökt ledarnas erfarenheter, åsikter, roll och position i

https://www.soch.lu.se/artikel/olika-villkor-och-hat-mot-ledare-inom-svenska-civilsamhallet - 2026-07-11

Idag saknas en samlad dokumenterad kunskapsöversikt om arbetet med insatsen: Kontaktperson för unga. I Socialhögskolans senaste working paper ger Kerstin Svensson och Lotta Jägervi oss ökad kunskap inom området genom att beskriva hur socialtjänstpersonal resonerar om insatsen kontaktperson för unga – från beslut till avslut. –  I detta working paper presenterar Kerstin Svensson och Lotta Jägervi p

https://www.soch.lu.se/artikel/ny-kunskap-om-hur-socialsekreterare-resonerar-om-insatsen-kontaktperson-unga - 2026-07-11

Framtiden för arbetslivet i Europa benas ut i en ny antologi som med hjälp av olika forskare tittar på framförallt tre stora omställningar som sker i arbetslivets just nu. Dessa omställningar beror på tre oundvikliga fenomen: pandemin, klimatet och digitaliseringen. Fyra lundasociologer bidrar med kapitel i boken. Aldrig i modern tid har det arbetande Europa ställts inför så grundläggande förändri

https://www.soc.lu.se/artikel/pandemin-klimatet-och-digitaliseringen-arbetslivets-stora-anpassningar-just-nu - 2026-07-11

Tvärtom vad många tror har kvinnor haft en framstående roll i IS rekrytering – särskilt när det gäller att få med andra kvinnor. En ny studie från Lunds universitet visar att det var delaktigheten i en religiös kultur, som motsätter sig jämställdhet, moderna könsroller och könsnormer, som lockade svenskor att ansluta sig till Islamiska Staten. På internet propagerar de svenska IS-kvinnorna för sha

https://www.soc.lu.se/artikel/aggressivt-patriarkal-varldsaskadning-lockade-svenska-kvinnor-att-ga-med-i - 2026-07-11

Fredagen den 21 oktober försvarade Oriana Quaglietta Bernal framgångsrikt sin doktorsavhandling "In Her Words: Women's Accounts of Managing Drug-related Risk, Pleasure, and Stigma in Sweden". De senaste fem åren har Oriana Quaglietta Bernal undersökt varför kvinnor i Sverige börjar, fortsätter och ibland slutar använda droger. Hennes avhandling utforskar kvinnors drogerfarenheter och dess betydels

https://www.soc.lu.se/artikel/oriana-quaglietta-bernal-har-forsvarat-sin-avhandling - 2026-07-11

Fysiskt våld är sällan något som människor tänker på eller utför. Till och med våldsspecialister - personer med en benägenhet för våld och förmåga att orsaka förödande skador - är bara involverade en bråkdel av sin vakna tid. Sociologiprofessorn David Wästerfors är en anomali. Han har tänkt jättemycket på våld. I höstas publicerade David Wästerfors några av sina tankar i boken "Violence: Situation

https://www.soc.lu.se/artikel/david-wasterfors-kan-inte-sluta-tanka-pa-vald - 2026-07-11

Sara Eldén har tilldelats medel från FORTE för forskningsprojektet ”RUT för äldre: Nya villkor för omsorgspraktiker i äldres vardagsliv” tillsammans med Terese Anving på Genusvetenskapliga institutionen. Forte (Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd) stödjer forskning inom områdena hälsa, arbetsliv och välfärd. Nu tilldelas forskningsmedel till biträdande universitetslektor Terese Anving

https://www.soc.lu.se/artikel/forskningsbidrag-till-sara-elden-och-terese-anving-projekt-om-rut-tjanster-och-omsorg-av-aldre - 2026-07-11

Trots att antalet medlemmar i svenska politiska partier generellt minskar är svenskarna fortfarande politiskt engagerade. Istället för att gå på partimöten utföra fler sina vardagsrutiner inom politiska gemenskaper. Sociologen Colm Flaherty har studerat identiteter och vardaglig radikal aktivitet inom utomparlamentariska vänstergrupper för att undersöka hur politiskt deltagande förändrats i Sverig

https://www.soc.lu.se/artikel/i-utomparlamentariska-grupper-ar-politiken-vardagsrutin - 2026-07-11

Christopher Mathieu på Sociologiska institutionen är en av redaktörerna för en ny och tung bok som klargör den komplexa och mycket omdiskuterade frågan om vad som ger ett jobb kvalitet. Det är lätt att föreställa sig hur det är att ha ett bra jobb: bra lön, låg stress, korta arbetstider, mycket frihet och kreativitet och en stark känsla av mening. Vänliga kollegor är bra. En bekväm arbetsplats? En

https://www.soc.lu.se/artikel/att-fanga-det-flyktiga-konceptet-arbetskvalitet - 2026-07-11

Sedan 1980-talet har gränspolitiken i både Mexiko och USA förändrat utflödet av migranter från Centralamerika. I början av 2000-talet började utflödet av migranter kallas för en humanitär kris av det civila samhället. Priscilla Solano vid Sociologiska institutionen i Lund har publicerat artikeln "Migration through the Corridor of Death: The Making of a Complex Humanitarian Crisis" tillsammans med

https://www.soc.lu.se/artikel/migration-som-overgar-i-kris - 2026-07-11

Torsdagen den 26 januari försvarade Imad Rasan framgångsrikt sin doktorsavhandling "Women in the Public Sphere in Egypt 2011–2014". Genom intervjuer och dokumentanalyser undersökte Imad Rasan hur kvinnliga aktivister deltog i den offentliga sfären i Egypten från upproret 2011 till den auktoritära regimens återkomst 2014. Han fann att kvinnorna engagerade sig i sociala rörelser, oppositionella poli

https://www.soc.lu.se/artikel/enhallig-betygskommitte-godkanner-imad-rasan-som-doktor - 2026-07-11

Danmark har ett försprång på 30 år när det gäller arbetet mot gängkriminalitet. Och deras kriminalitet ser annorlunda ut, något som svenska politiker bör ha i åtanke när de sneglar på danskt polisarbete. Det menar kriminologen David Sausdal som forskat om danskt gängvåld och brottslighet över landsgränser. – Att man i Danmark gjort många saker rätt när det gäller att få bukt med gängvåld är helt u

https://www.soc.lu.se/artikel/danmark-har-ett-30-arigt-forsprang-i-arbetet-mot-gangvald - 2026-07-11

I våras föll domen i ett av förra årets medialt mest uppmärksammade brottsmål. Oväntade klottrare fick ovanligt hårda straff för att ha målat graffiti på tåg under flera års tid. Poliser och politiker beskrev gärningsmännen som maniska i sin skadegörelse och att de ville förstöra så mycket som möjligt. En ny sociologisk studie vid Lunds universitet visar att graffitimålarna har drivkrafter som påm

https://www.soc.lu.se/artikel/vaktare-och-overvakningskameror-gor-det-meningsfullt-att-mala-graffiti-pa-tag - 2026-07-11

Den 9 mars besökte kriminologistudenter temadagen Arbetsliv på gång. Till evenemanget kom flera yrkesutövare för att berätta om arbetsplatser och jobb relevanta för personer med kriminologiexamen. Programkoordinator Patrik Olsson öppnade upp informationsträffen med att välkomna studenter och gäster till LUX Aula. Han lyfte bland annat kompetensen och möjligheterna studenterna har efter examen. Ann

https://www.soc.lu.se/artikel/kriminologistudenter-larde-sig-om-arbetslivet-efter-studierna - 2026-07-11

Förskolan ur ett historiskt perspektiv undersöks i en ny studie som ger inblick i Sveriges daghemssystem under det tidiga 1900-talet. Annika Elwert har tillsammans med Luciana Quaranta tittat på vilka faktorer som påverkade inskrivning i daghem i södra Sverige för barn födda mellan 1900 och 1935. Studien visar att det i början av 1900-talet var ovanligt för barn i Landskrona att gå i det som vi id

https://www.soc.lu.se/artikel/vem-var-forskolan-till - 2026-07-11

David Wästerfors, Veronika Burcar Alm och Erik Hannerz har publicerat en artikel i New Media & Society som handlar om brottsdiskussioner på Flashback. Artikeln visar hur interaktionerna där bildar en ”skumpig” väg när skribenterna gemensamt försöker åstadkomma kännedom, bevis och auktoritet vad gäller de olika brotten som diskuteras. En stor del av dagens offentliga diskussioner om brottsfall äger

https://www.soc.lu.se/artikel/spaning-pa-natet-en-skumpig-vag-onlinedetektiven - 2026-07-11