Sökresultat

Törnskator flyger tusentals kilometer till Afrika – och gör det med förbluffande precision. Med hjälp av ny teknik har forskare i Lund lyckats följa fåglarnas resor i detalj. Det visar sig att de kan ha ett mer komplext, genetiskt flyttprogram än forskarna tidigare kunnat visa. – Vi kan nu i realtid följa var fågeln är under året, hur den har kommit dit och exakt hur lång tid det tog. Varje fågel

https://www.biologi.lu.se/artikel/ny-teknik-avslojar-flyttfaglarnas-forbluffande-flygprecision - 2026-04-27

När sensommarsolen faller över irländska Wicklow Mountains blir sluttningarna lila av blommande ljung. Honungsbina flyttas ut till hedarna för den eftertraktade ljunghonungen – men deras närvaro påverkar de vilda humlorna. Ett svensk-irländskt forskarteam visar i en ny studie att vilda humlor både ändrar beteende och är mindre i storlek när antalet bikupor ökar. Forskarna jämförde platser med allt

https://www.biologi.lu.se/artikel/honungsbin-tranger-undan-humlor-aven-pa-blomrika-ljunghedar - 2026-04-27

Biologerna Michael Bok och Cecilia Nilsson har tilldelats det prestigefyllda ERC Consolidator Grant. Michael Bok, biologiforskare vid Naturvetenskapliga fakultetenKan du berätta om din forskning?– Jag studerar evolutionen av ögon och visuella system. Det här anslaget syftar till att ta reda på hur avancerade visuella förmågor, såsom färgseende och polariseringsseende, har utvecklats och hur hjärna

https://www.biologi.lu.se/artikel/lundaforskare-far-stort-eu-anslag - 2026-04-27

Flera hudfärger som överlevt miljontals år av evolution har på kort tid försvunnit. Boven i dramat? En illgrön, aggressiv och sexuellt framstående murödla som slagit ut en rad kulörer bland sina artfränder. Många djurarter uppvisar flera tydligt avgränsade färgvarianter, så kallade färgmorfer. Dessa är inte bara kosmetiska skillnader, utan hänger ofta ihop med olika strategier för att säkra tillgå

https://www.biologi.lu.se/artikel/hulken-odla-slar-ut-uraldrig-fargpalett - 2026-04-27

Ett forskarlag har fått konstgjorda djur att utveckla fungerande syn från grunden – från enkel ljuskänslighet till förmågan att urskilja objekt. Resultaten visar hur AI kan användas för att avslöja evolutionens innersta hemligheter. Föreställ dig att du sitter framför en datorskärm. Där inne, i en värld byggd av kod, kryper små artificiella djur runt. De ser ingenting. Än. Men generation för gener

https://www.biologi.lu.se/artikel/forskare-har-skapat-virtuella-djur-med-sofistikerad-ai-syn - 2026-04-27

Vissa svampar slösar, andra återvinner – och det kan avgöra hur mycket kol som stannar kvar i skogen. Forskare har nu avslöjat hur svamparna hanterar sitt mycel, nätverket som bygger upp svampens kropp. Resultaten kan ge nya insikter om kolcykeln och klimatets framtid. Forskare vid Lunds universitet har undersökt hur svampar återvinner sitt eget mycel när de växer. Med hjälp av mikrofluidikchip –

https://www.biologi.lu.se/artikel/svamparnas-saregna-strategier-kan-paverka-skogens-kollagring - 2026-04-27

Det finns en liten cyklop bland dina äldsta förfäder. Det visar ny forskning om ögats evolution. Vi människor delar dessa uppseendeväckande släktrötter med alla andra ryggradsdjur. Forskare vid Lunds universitet har i en ny studie kommit fram till att alla ryggradsdjur har utvecklats via en avlägsen förfader som hade ett enda öga, placerat högst upp på huvudet. Forskningsstudien visar också att re

https://www.biologi.lu.se/artikel/enogd-varelse-gav-upphov-till-vara-moderna-ogon - 2026-04-27

I jorden under våra fötter pågår ett myllrande liv, avgörande för både mat och klimat. Ändå tar vi ofta detta dolda ekosystem för givet. Med ny teknik, forskning och kultur öppnar markekologen Edith Hammer och hennes kollegor, tillsammans med konstnärsduon (p)Art of the Biomass, ett helt nytt fönster till underjorden och en värld få av oss har sett. –Vissa hyser till och med negativa känslor till

https://www.biologi.lu.se/artikel/ett-fonster-till-underjorden-forskning-om-jord-moter-kultur - 2026-04-27

När fiskar från olika miljöer möts är det inte alltid romantik i vattnet. Ny forskning från Lunds universitet visar att aggressiva honor aktivt kan stoppa hanar från ”fel” miljö – ett beteende som i förlängningen kan bidra till att nya arter uppstår. Att förstå hur arter bildas är en av biologins mest grundläggande frågor. I en ny studie har forskare undersökt olika populationer av den säregna mos

https://www.biologi.lu.se/artikel/aggressiva-fiskhonor-satter-stopp-parning-kan-driva-fram-nya-arter - 2026-04-27

Var har brottsmisstänkta befunnit sig innan brottet begicks? Var tillverkades en bomb eller ett parti narkotika? En ny teknik som spårar fragment av miljö-DNA kan ge ledtrådar till svaren. Genetikern Eran Elhaik vid Lunds universitet har utvecklat ett AI-baserat verktyg som kan bidra till kriminaltekniska utredningar. Tekniken bygger på att använda miljö-DNA.– Användningen av miljö-DNA öppnar en n

https://www.biologi.lu.se/artikel/ny-dna-teknik-kan-hjalpa-polisen - 2026-04-27

En liten insekt som lever på snö äger en oväntad superkraft: den kan producera egen värme för att klara minusgrader. Upptäckten ger ny förståelse för hur liv kan fungera i extrema miljöer. Snöflugan, en märklig harkrank som är aktiv mitt i vintern, rör sig på snön i temperaturer mellan cirka 0 och -7 grader. För de flesta insekter innebär sådana temperaturer en säker död. Men snöflugan har utveckl

https://www.biologi.lu.se/artikel/huttrande-harkrank-trotsar-vargavintern-med-vardefull-varmestrategi - 2026-04-27

Inte bara människor kan drabbas av luftföroreningarnas negativa effekter. Nu visar forskning att även fåglar får mätbara förändringar i kroppen av nedsmutsande sotpartiklar som de andas in. De negativa hälsoeffekterna av luftföroreningar är väl studerade hos människor, men man vet fortfarande relativt lite om hur djur med annan fysiologi och olika andningssätt påverkas av förorenad luft. En ny avh

https://www.biologi.lu.se/artikel/sa-paverkar-bilavgaser-stadens-faglar - 2026-04-27

Mossor och levermossor är vanliga i skogar, våtmarker och på klippor – men deras kemiska innehåll är fortfarande relativt lite utforskat. Nu undersöker ett europeiskt forskningsprojekt om dessa små växter kan bli en källa till nya bioaktiva ämnen för exempelvis kosmetika och läkemedel. Projektet BRYOMOLECULES har nu nått halvvägs. Vid Lunds universitet deltar professor Nils Cronberg och doktorande

https://www.biologi.lu.se/artikel/sma-vaxter-kan-rymma-stora-mojligheter - 2026-04-27

En liten sångfågel, lättare än ett brev, korsar varje år Saharaöknen, Medelhavet och den arabiska öknen. Nu visar ny forskning från Lunds universitet hur näktergalen klarar den extrema resan: genom att flyga natt efter natt – och i princip inte göra någonting på dagarna. Näktergalen är en långflyttare som anländer till Sverige i månadsskiftet april-maj och flyttar söderut igen i augusti-september.

https://www.biologi.lu.se/artikel/naktergalens-extremflyttar-genom-oknen-kartlagda - 2026-04-27

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Framstående insatser inom reumatologi och epidemiologi samt logopedi och audiologi lyfts fram när Medicinska fakulteten utser två nya hedersdoktorer för 2021. Tuhina Neogi och Laurence B. Leonard kommer att promoveras i Lunds domkyrka den 27 maj 2021. Förebild som ledareProfessor Tuhina Neogi är verksam vid Boston U

https://www.medicin.lu.se/artikel/nya-hedersdoktorer-vid-medicinska-fakulteten-2021 - 2026-04-27

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Forskare publicerar nya rön om validerade biomarkörer för individens risk att utveckla Alzheimers sjukdom. Med en modell som kombinerar nivåerna av två specifika proteiner i blodet hos personer med lättare minnessvårigheter kan forskarna förutsäga risken att utveckla alzheimerdemens på individnivå. Forskarna har äve

https://www.medicin.lu.se/artikel/biomarkorer-och-app-forutsager-individers-risk-utveckla-alzheimer - 2026-04-27

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. João Duarte söker kopplingar mellan kognitiv försämring och diabetes. ”Våra fynd kan en dag bidra till utvecklingen av behandling av metabola eller neurologiska sjukdomar”. João Duarte är en av forskarna på Wallenberg centrum för molekylär medicinsk forskning vid Lunds universitet (WCMM LU). Under hösten 2020 presen

https://www.medicin.lu.se/artikel/mot-veckans-wallenbergforskare-joao-duarte - 2026-04-27

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Artrosportalen.se är en ny satsning från forskare vid Lunds universitet för att förmedla korrekt och uppdaterad information om ledsjukdomen artros direkt till patienter, anhöriga eller andra intresserade i allmänheten. Artros är en av våra stora folksjukdomar som orsakar smärta, funktionsnedsättning och försämrad li

https://www.medicin.lu.se/artikel/artrosportalen-ny-kalla-till-kunskap-direkt-fran-forskare-vid-lunds-universitet - 2026-04-27

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Forskare inom kardiologi vid Lunds universitet har med hjälp av data från hjärtinfarktregistret Swedeheart studerat associationen mellan rörelsemönster och incidensen av hjärtinfarkt under covid-19 pandemin. Resultat i studien visar att social distansering är associerat med minskat insjuknande i hjärtinfarkt. – När

https://www.medicin.lu.se/artikel/hjartinfarkter-kan-forutspas-med-hjalp-av-mobiltelefoner - 2026-04-27

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Valet av Nobelpristagare skapar varje höst rubriker världen över, inte minst den som får litteraturpriset. Den som nominerats men inte blivit utvald får ringa uppmärksamhet, om ens någon. – The winner takes it all, the loser’s standing small, säger Nils Hansson, forskare i medicinens historia och etik vid Düsseldorf

https://www.medicin.lu.se/artikel/lite-ljus-pa-lakare-som-missat-nobelpriset-0 - 2026-04-27