Om RIVET

Risker, värden, och beslutsfattande på en varmare planet: mot en deliberativ process för att integrera samhälleliga värden i modell baserad klimatekonomi

Kort om RIVET

RIVET är ett Formas-finansierat projekt som syftar till att dels undersöka de värderingar och värdeantaganden som finns i klimatekonomiska modeller, och dels att utveckla deliberativa och inklusiva processer för att bättre hantera dessa värderingar och således göra modellerna mer applicerbara i beslutsfattande. Projektet är ett sammarbete mellan Filosofiska Institutionen i Lund och Mercator Research Institute on Global Common and Climate Change (MCC) i Berlin. 

Projektbeskrivning

Det fält inom ekonomin som behandlar frågor kring samspelet mellan klimatflrändringarna och ekonomisk tillväxt och utveckling kallas för klimatekonomi. Det är ett fält som i hög utsträckning använder sig av komplicerade datordrivna simulationsmodeller för att besvara en rad olika frågor kring hur klimatförändringarna och utsläppsminskningar bäst kan hanteras. Det handlar mer specifikt om en rad olika frågor. En kontroversiell fråga rör hur utsläppsminskningarna optimalt bör skäras ned och i förlängningen, vilken uppvärmingsgrad är bäst med avseende på den ekonomiska utvecklingen. Andra frågor kan handla om effekterna av specifika teknologier, som exempelvis så-kallade negativa utsläpp, eller hur man mest kostnadseffektivt kan uppnå vissa på förhand definierade mål. 

Dessa modeller bygger på att försöka fånga hur olika system—i synnerhet ekonomin betraktad som helhet eller uppdelad på olika sätt, samt biofysiska system, som klimatsystemet—samspelar under olika förutsättningar och förhållanden. Det handlar för det mesta om komplexa simulationer, där olika delmodeller tillåts växelverka över tid, för att skapa projektioner om möjliga framtidsutvecklingar. 

Integrerade modeller av den här typen är viktiga, inte endast för att de frågor de ämnar besvara är så avgörande, utan också för det sätt på vilket de ingår i större vetenskapliga och politiska sammanhang, på nationell såväl som global nivå. Men de är också kontroversiella. Osäkerheterna är omfattande och det råder oenighet om hur och vilka risker som borde representeras i modellerna. 

Vår hypotes är att istället för att fokusera direkt på att förbättra modeller bör vi inrikta oss på att utveckla processer som klarar av att integrera relevanta värden och kan göra besultsfattandeprocesser där klimatekonomiska modeller och metoder används mer legitima—både i vetenskaplig och demokratisk bemärkelse.

Projektet i sig är uppdelat i tre delar. Den första delen är en större översikt av hur så-kallade icke-epistemiska (eller kontextuella) värden inverkar på de klimatekonomiska modeller som vanligtvis används som stöd i beslutsfattandeprocesser. Denna del involverar både en större litteraturöversikt samt intervjuer med modellerare, beslutsfattare och slutanvändare. Syftet är att få en översikt över de viktigaste normativa antagandena och hur de betraktas från ett antal olika vetenskapliga och praktiska perspektiv.

Den andra delen av projektet syftar till att utveckla ett praktiskt implementerbart ramverk för hur modellbaserade samhällsekonomiska konsekvensanalyser bättre kan ta hänsyn till skiftande etiska och samhälleliga perspektiv och värderingar. Ansatsen är att deliberativa demokratiska processer är en bra utgångspunkt för hur skiftande värdering kan integreras i praktiken och således en hållbar utgångspunkt för hur beslutsfattandeprocesser kan utformas när det kommer till klimatekonomiska överväganden.

Slutligen utgörs den tredje delen av projektet utvecklandet av en strategi för kontinuerlig interaktion med klimatekonomer, modellerare och andra experter under hela processen där dessa tillåts att delvis ingå i att styra problemformuleringar.

Sidansvarig: henrik.thorenfil.luse | 2021-08-17