Search results

Filter

Filetype

Your search for "*" yielded 569331 hits

Digital suveränitet och myndigheters ansträngningar för att ta tillbaka kontrollen över det digitala

Mats Fred och Alexander Paulsson har skrivit om två kollektivtrafikmyndigheter som gått ifrån upphandling av IT och digitala tjänster till att istället bygga egen, intern IT-kapacitet för att få kontroll över "det digitala". Genom en studie av apputveckling visar artikeln att digital suveränitet inte bara handlar om att kontrollera data och mjukvaruutveckling, utan också om omorganisation och anpa

https://www.svet.lu.se/artikel/digital-suveranitet-och-myndigheters-anstrangningar-att-ta-tillbaka-kontrollen-over-det-digitala - 2026-09-29

Catarina Kinnvall och Ted Svensson om ‘Hunger for certainty’: misrecognition, masculinity and agentic action in India’s and Russia’s desires for neocolonial subjecthood’

AbstractThis article takes as its point of departure the postcolonial understanding of the nation as a subject constructed through the colonial encounter. It argues that at the core of both colonial and postcolonial subject formations lies a desire for reconstructing a homogeneous nation that fulfils a ‘hunger for certainty’. The use of the term ‘hunger for certainty’ testifies to the emotional as

https://www.svet.lu.se/artikel/catarina-kinnvall-och-ted-svensson-om-hunger-certainty-misrecognition-masculinity-and-agentic-action - 2026-09-29

En politisk ekonomiteori om reformer av subventioner till fossila bränslen i OECD-länderna

Subventioner till fossila bränslen – olja, kol och gas – är notoriskt svåra att reformera. År 2022 nådde globala subventionsnivåer rekordnivåer på 1,5 biljoner dollar. I en ny artikel studerar Nils Droste, Benjamin Chatterton och Jakob Skovgaard den politiska ekonomin kring fossila bränslesubventioner och deras reform. Genom att studera industrialiserade länder finner de att förnybar energi och vä

https://www.svet.lu.se/artikel/en-politisk-ekonomiteori-om-reformer-av-subventioner-till-fossila-branslen-i-oecd-landerna - 2026-09-29

Ny bok om feministisk utrikespolitik och digital diplomati

Karin Aggestam, Annika Bergman Rosamond och Elsa Hedling har samförfattat boken The Politics of Feminist Foreign Policy and Digital Diplomacy Om boken:Denna bok analyserar Sveriges feministiska utrikespolitik och dess spridning genom digital diplomati. Till skillnad från andra akademiska studier av digital diplomati, som tenderar att se det som ett teknologiskt och opolitiskt verktyg för online di

https://www.svet.lu.se/artikel/ny-bok-om-feministisk-utrikespolitik-och-digital-diplomati - 2026-09-29

Ny publikation presenterar ett nytt historiskt dataset om migrationspolitik, av Sara Kalm med flera

Sara Kalm är en av medförfattarna till artikeln "Historical Immigration Policies: Trends and Lessons" som nyligen publicerats. Artikeln, som presenterar ett nytt dataset, har Margaret E. Peters (UCLA) som huvudförfattare, och de övriga medförfattarna är Frida Boräng och Johannes Lindvall (Göteborgs universitet) och Adrian Shin (University of Colorado: Boulder). SammanfattningUnder senare år har mi

https://www.svet.lu.se/artikel/ny-publikation-presenterar-ett-nytt-historiskt-dataset-om-migrationspolitik-av-sara-kalm-med-flera - 2026-09-29

Nytt om strategisk röstning av Annika Fredén

Inför riksdagsvalet 2022 låg Liberalerna illa till i opinionen men klarade sig till slut kvar i riksdagen. Hur opinionsmätningar påverkar väljare att rösta på ett parti som riskerar att hamna under spärren studerar Annika Fredén och kollegor vid Chalmers och Göteborgs universitet i en ny artikel i tidskriften International Journal of Public Opinion Research (IJPOR). En utgångspunkt är att det spel

https://www.svet.lu.se/artikel/nytt-om-strategisk-rostning-av-annika-freden - 2026-09-29

Landorff och Uhlin om ekonomiska och politiska eliter i EUs civilsamhälle

Laura Landorff och Anders Uhlin har författat artikeln “Why do business leaders, senior politicians and civil servants move to leading positions in EU civil society? Exploring capital gains through boundary crossing”, nyligen publicerad i European Politics and Society. Varför flyttar företagsledare, politiker och tjänstemän till ledande positioner i EU:s civilsamhälle? Artikeln undersöker denna fr

https://www.svet.lu.se/artikel/landorff-och-uhlin-om-ekonomiska-och-politiska-eliter-i-eus-civilsamhalle - 2026-09-29

Avslutande artikel till specialnummer om political psychology of emotions i EU:s utrikespolitik i tider av ontologisk (o)säkerhet och kris

Professor Ian Manners har just publicerat den avslutande artikeln om "Political psychology of emotions in European Union foreign policy in times of ontological (in)security and crisis" i ett specialnummer av Journal of European Integration, redigerad av Seda Gürkan och Özlem Terzi, på temat "Känslornas roll i EU:s utrikespolitik".I sin avslutande artikel argumenterar professor Manners för att förs

https://www.svet.lu.se/artikel/avslutande-artikel-till-specialnummer-om-political-psychology-emotions-i-eus-utrikespolitik-i-tider - 2026-09-29

Ny strategi behövs för att hantera subventioner för fossila bränslen

Trots 15 år av internationella åtaganden att fasa ut subventioner för fossila bränslen nådde globala subventioner rekordnivån 1,5 biljoner dollar år 2022. I en nyligen publicerad artikel för npj Fossil Fuel Subsidy Reform uppmanar Jakob Skovgaard, Evan Drake och deras medförfattare till en ny strategi som inkluderar tidsbundna färdplaner, stängning av kryphål och stöd till låginkomstländer. Förfat

https://www.svet.lu.se/artikel/ny-strategi-behovs-att-hantera-subventioner-fossila-branslen - 2026-09-29

Henrik Smith ny ledamot i Klimatpolitiska rådet

Regeringen har idag utsett Henrik Smith, professor i zooekologi vid Lunds universitet, till ny ledamot i Klimatpolitiska rådet. Henrik Smith är verksam vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) och Biologiska institutionen i Lund. Han tillträder i Klimatpolitiska rådet den 1 juli. – Klimatpolitiska rådet har haft en avgörande betydelse för att sätta klimatfrågan långt upp på den politiska a

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/henrik-smith-ny-ledamot-i-klimatpolitiska-radet - 2026-09-29

Nationellt symposium i Norrköping sätter fokus på klimatforskning

Vad är det som händer med klimatet och vilken roll spelar klimatforskningen i samhället? Tillsammans arrangerar de strategiska forskningsområdena BECC och MERGE, Bolincentret för klimatforskning och SMHI ett klimatsymposium i Norrköping den 16-18 maj 2022: Swedish Climate Symposium. Konferensen innebär att Sveriges största aktörer inom klimatforskning för första gången samlas till ett större sympo

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/nationellt-symposium-i-norrkoping-satter-fokus-pa-klimatforskning - 2026-09-29

Rektors-ja till profilområdet ClimBioSis

Ett rektorsbeslut har tagits om fem profilområden för Lunds universitet. Ett av områdena är ClimBioSis där flera CEC-forskare är involverade. Trettio forskare från mer än ett dussin institutioner vid Lunds universitet står bakom ansökan om profilområdet Sustainable solutions in the climate change – biodiversity – social nexus – ClimBioSis. – Ansökan bygger på ett fantastiskt team av medarbetare vi

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/rektors-ja-till-profilomradet-climbiosis - 2026-09-29

Hur ska naturen värderas? Ny rapport på väg från IPBES

Hur ska man värdera naturen och de livsviktiga ekosystemtjänster den förser oss med? Och, vilka för- och nackdelar finns det med olika värderingsmodeller? Dessa frågor står i fokus när IPBES, FN:s panel för biologisk mångfald, släpper en ny rapport den 11 juli. IPBES kan beskrivas som en motsvarighet till FN:s klimatpanel IPCC, men med biologisk mångfald och ekosystemtjänster i fokus. Panelen har

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/hur-ska-naturen-varderas-ny-rapport-pa-vag-fran-ipbes - 2026-09-29

Inspirerar barn att lära sig om naturen

Att lära barn om naturen har blivit lite av Johan Kjellberg Jensens specialintresse. I ett av sina forskningsprojekt har han låtit skolelever mata och räkna fåglar under vintern. I somras var han med i tv-programmet ”Sommarlov” och inspirerade ännu fler barn att lära sig om fåglar, insekter och vikten av biologisk mångfald. Här delar han med sig av sina fem bästa tips för att nå barn och unga. Dok

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/inspirerar-barn-att-lara-sig-om-naturen - 2026-09-29

Klimatförändringarna gör kolsänkor mer sårbara

Nya data från forskningsinfrastrukturen ICOS bekräftar att naturliga kolsänkor som hav och skogar inte är stabila. Klimatförändringarna gör dessa sänkor mer sårbara, och i vissa fall släpper de till och med ut koldioxid. Detta sätter de befintliga klimatmålen och åtgärdsplanerna på spel, menar forskarna. Fluxes är en ny europeisk publikation från infrastrukturnätverket ICOS (Integrated Carbon Obse

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/klimatforandringarna-gor-kolsankor-mer-sarbara - 2026-09-29

Färre fåglar i stadsskogar oavsett skogens kvalitet

En ny studie från Lunds universitet och SLU visar att städer påverkar mångfalden av fåglar negativt – i stadsskogar finns det betydligt färre arter skogsfåglar än på landsbygden, även om skogsområdena håller samma kvalitet. Forskarna har undersökt 459 naturliga skogsmarker som ligger i eller nära 32 städer i södra Sverige. Bland annat har forskarna räknat förekomsten av olika fågelarter, och resul

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/farre-faglar-i-stadsskogar-oavsett-skogens-kvalitet - 2026-09-29

Förhöjda metanhalter vid ICOS mätstationer efter gasutsläpp

Kraftigt förhöjda metanhalter har uppmätts vid ICOS mätstationer i Norunda och Hyltemossa både under tisdagen och onsdagen. - Vi har undersökt vindförhållandena vid de här tillfällena och kan se att luftmassorna verkar komma ifrån havsområden i Östersjön där gasledningarna har läckor, säger Tobias Biermann, forskningsingenjör på ICOS i skånska Hyltemossa. Redan vid lunchtid på tisdagen visade fors

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/forhojda-metanhalter-vid-icos-matstationer-efter-gasutslapp - 2026-09-29

Torsken i Östersjön illa ute efter gasutsläpp

Gasläckaget i Östersjön riskerar att stjälpa det redan sköra torskbeståndet i Hanöbukten. De skadade ledningarna ligger precis där den lilla torskpopulationen håller till utanför Bornholm, säger Maria C Hansson som är docent vid CEC och koordinator för Marint centrum i Simrishamn.  - Det kan gå illa. Miljön är extremt känslig i området och nu får torsken ytterligare en miljöfaktor emot sig. Tidiga

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/torsken-i-ostersjon-illa-ute-efter-gasutslapp - 2026-09-29

Komplexa konsekvenser av ett varmare Arktis

Effekterna av ett varmare Arktis är inte enbart av negativ betydelse för klimatet, visar en ny avhandling från Centrum för miljö- och klimatvetenskap. Genom modellering kunde man bland annat se att en förflyttning av trädgränsen uppåt kunde öka kollagret då träd binder mer kol i sin biomassa än tundraväxter. Men resultaten är osäkra. Arktis – området norr om polcirkeln – värms upp minst dubbelt så

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/komplexa-konsekvenser-av-ett-varmare-arktis - 2026-09-29

Kalhuggen skog ger viktig information till klimatforskning

Nu har maskinerna rullat in vid Norunda och börjat fälla träd, ett efter ett. Här finns Sveriges äldsta mätstation för växthusgaser och den är unik. Efter att ha befunnit sig i hundraårig skog under decennier är den på väg att bli omgiven av ett kalhygge.  - Vi förväntar oss en signifikant höjning av utsläpp av växthusgaser, säger professor Natascha Kljun vid CEC. Mätstationen Norunda ligger cirka

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/kalhuggen-skog-ger-viktig-information-till-klimatforskning - 2026-09-29