Search results

Cancer i urinblåsan är lika vanligt som malignt melanom. Men de senaste tre decennierna har dödligheten varit oförändrat hög och behandlingen är densamma sedan 70-talet. Ändå går bara en ytterst liten del av forskningsanslagen till urinblåsecancer. Genom ett unikt samarbete vill man nu ta ny vetenskap om sjukdomen vidare till ­klinik. Men först måste man hitta ett sätt att ta sig över ”den transla

https://www.lu.se/artikel/cancervarldens-bortglomda-sjukdom - 2025-11-04

SPIRIT-projektet har lämnat förslag på hur en nationell innovationsarena för material- och livsvetenskaper kopplad till landets stora forskningsinfrastrukturer kan etableras, samordnas och drivas.  – Målet har varit att ta fram en palett av insatser som på sikt kan öka den industriella användningen, av i första hand MAX IV och ESS. Det behövs, både för att öka samhällsnyttan av de investeringar so

https://www.lu.se/artikel/nationell-och-distribuerad-plattform-ska-oka-den-industriella-anvandningen-av-storskaliga - 2025-11-04

Psykoterapi mot panikångest ger goda resultat och effekten av behandlingen håller i sig. Det visar den största långtidsstudie som någonsin gjorts i Sverige. Två år efter behandling var 70 procent av patienterna tydligt förbättrade och 45 procent hade inga eller minimala symptom. Panikångest är en av de vanligaste anledningarna till psykisk ohälsa i Sverige. 2-3 procent av befolkningen har paniksyn

https://www.lu.se/artikel/stor-studie-psykoterapi-mot-panikangest-ger-god-langtidseffekt - 2025-11-04

Forskare vid Lunds universitet vill få ökad kunskap om hur möjligheten till ett aktivt och hälsosamt åldrande i bostaden ser ut hos 55-plussare, oavsett om de väljer att bo kvar eller flytta till en ny bostad. Riksbyggen och Karlshamnsbostäder hjälper till med rekryteringen av deltagare. Enkät- och intervjustudien som startar i mars ingår i projektet Reloc-age och genomförs av forskare vid forskni

https://www.lu.se/artikel/ny-studie-vad-55-plussare-behover-ett-halsosamt-aldrande-i-bostaden - 2025-11-04

Neuroforskare i Lund har utvecklat en ny högteknologisk process för att skräddarsy virushöljen, för transport av genmedicin som ska nå exakt den celltyp i kroppen som behöver behandlas. Forskarna menar att den nya teknologin kan liknas vid att de dramatiskt snabbar upp evolutionen från miljontals år till veckor. Flera av de nya revolutionerande behandlingarna som nått kliniken de senaste åren för

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-process-skraddarsyr-paketering-av-genmedicin - 2025-11-04

Idag är Alzheimers sjukdom den vanligaste dödsorsaken för personer med Downs syndrom. Forskare vid Lunds universitet har därför, i samarbete med Alzheimer’s Biomarker Consortium – Down Syndrome i USA, undersökt biomarkörer i blodplasman hos denna grupp. Dessa markörer kan hjälpa till att förutsäga framtida förändringar i hjärnan och kognitiv nedsättning vid Alzheimers sjukdom, för personer med Dow

https://www.medicin.lu.se/artikel/blodprov-kan-forutse-demens-vid-downs-syndrom - 2025-11-04

Efter 524 år på havets botten avslöjar en liten metallklump, stor som en tumme, hur krig och konflikter påverkade det ekonomiska och politiska landskapet i medeltidens Europa. När det kungliga danska flaggskeppet Gribshunden sjönk i Blekinge skärgård vid slutet av 1400-talet tog det med sig mängder av tidsdokument i sin grav. Med hjälp av medicinsk skiktröntgen, dator­tomografi, har Historiska mus

https://www.lu.se/artikel/mynt-fran-1400-talet-rontgades-fram - 2025-11-04

Runt om i världen sitter tusentals experter och matar in uppgifter om sina hemländer i en gigantisk demokratidatabas. Snart är tre fjärdedelar av jordens länder kartlagda. – I stunder av storhetsvansinne brukar jag jämföra databasen med partikelacceleratorn CERN. Den kommer att bli ett lika viktigt arbetsredskap för oss statsvetare som CERN är för fysiker. Det säger Jan Teorell som är en av dem so

https://www.lu.se/artikel/gigantisk-databas-lagrar-fakta-om-all-varldens-demokratier - 2025-11-04

En femtedel av Sveriges vuxna befolkning har tinnitus och de flesta har även en hörselnedsättning. Nu visar forskare vid Lunds universitet att en enkel undersökning för att ställa in hörapparaten rätt, kan göra att hörapparaternas lindrande effekt på tinnitus kan fördubblas. Tinnitus är ett mycket vanligt problem som innebär att man hör ljud i öronen utan att det orsakas av någon yttre ljudkälla.

https://www.lu.se/artikel/personer-med-tinnitus-kan-fa-battre-hjalp - 2025-11-04

Jayne Svenungsson, professor i systematisk teologi, tilldelas 50 miljoner till det sexåriga forskningsprogrammet "Vid världens slut. En transdisciplinär utforskning av apokalyptiska föreställningar i dåtid och nutid". – Det känns fantastiskt roligt, både för mig och de många kollegor från humaniora och teologi som är involverade. Jag ser också väldigt mycket fram emot att få arbeta i ett stort tvä

https://www.lu.se/artikel/jayne-svenungsson-far-50-miljoner-av-riksbankens-jubileumsfond - 2025-11-04

Sparbanken Skånes centrum för hållbar näringslivsutveckling innebär ett tätt samarbete mellan Ekonomihögskolan och LTH. LUM träffade centrumföreståndaren Susanne Arvidsson för en pratstund om framtidsplanerna. Det har varit ett hektiskt år för Susanne ­Arvidsson. I våras fick hon och kollegorna besked om att Mistra beviljat 50 miljoner i anslag till deras forskningsprogram BIOPATH med fokus på fin

https://www.lu.se/artikel/ekonomihogskolan-och-lth-samarbetar-i-nytt-centrum-hallbart-naringsliv - 2025-11-04

Åldersförändringar i gula fläcken, AMD, är den vanligaste orsaken till svår synnedsättning bland äldre. Vad som orsakar sjukdomen är inte klart, men ny forskning från Lunds universitet visar att mutation i en s.k. komplementhämmare kan vara en bidragande orsak. Åldersförändringar i gula fläcken (AMD) drabbar främst äldre. I Sverige insjuknar årligen 4 000-5 000 personer, och i den industrialiserad

https://www.lu.se/artikel/mutation-kan-avsloja-synsjukdom-bland-aldre - 2025-11-04

Christopher Rääfs beredskapslaboratorium, vid Lunds universitet, har i uppdrag av Strålsäkerhetsmyndigheten att bistå med sina kunskaper vid en eventuell radiologisk eller nukleär katastrof, så kallad RN-katastrof, i Sverige. I ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt har Christopher Rääf nu varit delaktig i att ta fram ett kunskapsunderlag till handlingsplan för saneringsåtgärder i nedfallsdrabbad

https://www.lu.se/artikel/radioaktiva-olyckor-stralningsdoser-pengar-och-radslor - 2025-11-04

Matematikprofessorn Kalle Åström studerar framtidens jordbruk med hjälp av artificiell intelligens, AI-teknik. Han tar fram matematiska modeller som optimerar ­skörden och bidrar till ett klimatvänligt lantbruk. Artificiell intelligens och lantbruk kan tyckas vara två skilda världar, men så är det inte för Kalle Åström. Tvärtom ser han synergier och för dem samman. Professorn i matematik vid LTH k

https://www.lu.se/artikel/maxar-skorden-med-ai-teknik - 2025-11-04

Kan en neurofysiolog och en litteraturvetare hitta gemensam grund att stå på för att jobba tillsammans? Jodå – det intygar både Martin Garwicz och Katarina Bernhardsson som tillsammans leder Birgit Rausing Centrum för Medicinsk Humaniora. – Ursprungligen ville jag bli humanist och var väldigt intresserad av filosofi och språk. Det väckte min fascination för hjärnan, det mest humanistiska av alla v

https://www.lu.se/artikel/medicinsk-humaniora-ger-utrymme-nya-tankesatt - 2025-11-04

Inkomst- och utbildningsnivån i uppväxtmiljön är det som avgör barns relation till naturen, och inte om barnen bor i stan eller på landet. Det visar en ny studie från Lunds universitet. Resultatet går emot föreställningen att en uppväxt på landet per automatik ökar naturkontakten, samtidigt som studien visar att natur inpå knuten gynnar barns välmående. Det finns en generell oro för att människor

https://www.lu.se/artikel/socioekonomi-formar-barns-relation-till-naturen-oavsett-var-de-bor - 2025-11-04

https://www.lu.se/artikel/gladjen-i-topp-over-anne-lhuilliers-nobelpris - 2025-11-04

Lunds universitet och Tetra Pak Processing satsar gemensamt på att bygga en av Nordens största forskningsanläggningar för precisionsfermentering. Där ska mikroorganismer väljas ut, trimmas och hårdtränas med uppdraget att omvandla oätliga rester till mat och material åt en växande befolkning. Ordet precisionsfermentering används allt flitigare bland bioteknik- och livsmedelsexperter. När resursern

https://www.lu.se/artikel/vaxtavfall-blir-mat-i-nya-labb-i-lund - 2025-11-04

Allt fler studenter är i behov av särskilt stöd. En av dem är sociologistudenten Julia Grahn. Hon är döv och får teckenspråkstolkning under sin studietid. Cilla Riber Alm är en av teckenspråkstolkarna som arbetar tillsammans med döva studenter vid universitetet. LUM har pratat med båda. – I alla utbildningsrelaterade situationer, som föreläsningar, seminarier och grupp­arbeten, har jag tillgång ti

https://www.lu.se/artikel/nar-utbildningen-blir-en-tolkningsfraga - 2025-11-04

Circular carbon. Internationellt blir ”cirkulärt kol” allt populärare bland stora företag som vill profilera sig som hållbara och klimatneutrala. Är det något att hoppas på, och vad betyder ens orden? Forskarna Ellen Palm och Joachim Tilsted förklarar och ser samtidigt en elefant i rummet. Tillsammans med kollegorna Alexandra Nikoleris och Valentin Vogl har Ellen Palm och Joachim Tilsted, forskare

https://www.lu.se/artikel/nya-trenden-inom-greenwashing-eller-nagot-att-hoppas-pa - 2025-11-04