Search results

Diskriminering på grund av hudfärg är vanligare i organisationer där man anställer personal genom egna nätverk och betonar förmågan att ”passa in”. - Det finns ett påtagligt motstånd på många arbetsplatser mot att arbeta aktivt mot diskriminering. Det säger Lundapsykologen Martin Wolgast som tillsammans med Sima Nourali Wolgast har gjort en stor kartläggning av rasism i arbetslivet på uppdrag av L

https://www.lu.se/artikel/arbete-mot-diskriminering-pa-jobbet-moter-motstand - 2026-05-06

I samband med Lunds universitets årshögtid i januari mottar Håkan Hardenberger, världsberömd solotrumpetist och professor, Lunds universitets guldmedalj för sina synnerligen betydelsefulla insatser för universitetet. – Jag brukar inte bry mig så mycket om medaljer, men när rektor Erik Renström ringde och berättade att jag skulle få Lunds universitets guldmedalj så blev jag genuint glad, säger Håka

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/universitetets-guldmedalj-gar-till-hakan-hardenberger - 2026-05-06

Det hör inte till vanligheterna att invigningen av en toalett lockar ett hundra­tal åskådare. En sådan toalett måste vara riktigt speciell – och det är denna. Den spolas nämligen med regnvatten som samlas in från taket på Kemi­centrum. LUM har fått följa med på regnvattnets resa från tak till toalett. Vid en vanlig toalettspolning går det åt ungefär fem liter vatten. Vattnet som används är samma v

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/regn-fran-tak-till-toalett - 2026-05-06

Att våga ­prata om sin undervisning med andra gör en till en bättre pedagog. Det är professor Katarina ­Mårtenssons fasta övertygelse. Vid årsskiftet utsågs hon till universitetets första professor i utbildningsvetenskap med inriktning mot forskning om högre utbildning. Hur blir man en bra universitetslärare? Den frågan har Katarina Mårtensson ofta funderat på under sin långa karriär inom akademin

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/pionjarprofessorn-prata-mer-om-undervisningen - 2026-05-06

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Resa till Taiwan, myndighetsdialog, konferens i Alexandria, Ukrainabesök, SIO-konferens och kungabesök är några av punkterna i detta rektorsbrev. Pers resa till Taiwan. Förra veckan var Per och en delegation i Taiwan för att besöka universitet och företag i syfte att undersöka möjligheter till framtida samarbeten. R

https://www.lu.se/artikel/rektorsbrev-2-april - 2026-05-06

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Med hjälp av tandtrådsriggade metspön och den nobelprisade gensaxtekniken Crispr-Cas9 vill ­Nathalie Feiner avslöja några av ­evolutionens innersta gåtor. Grunden till allt: en innerlig kärlek till ödlor. På en tunn gren i terrariet på Nathalie Feiners skrivbord på Biologiska institutionen ligger en gråmelerad anoli

https://www.lu.se/artikel/odlor-en-nyckel-till-evolutionara-gator - 2026-05-06

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Varannan svensk anser att de globala plattformsbolagens datainsamling av vad vi gör online utgör ett större hot mot den personliga integriteten än samhällets behov av datainsamling. Det visar resultatet av en landsomfattande undersökning. – Redan med boken 1984 förutspåddes och problematiserades samhällets övervakni

https://www.lu.se/artikel/storbolag-storre-hot-mot-den-personliga-integriteten-storebror - 2026-05-06

https://www.lu.se/artikel/mindre-matsvinn-med-ratt-forpackning - 2026-05-06

Sången behöver inte tystna, men just nu är det klokast att sjunga med distans. Rådet kommer från aerosolforskare vid LTH, Lunds universitet. De har studerat hur mycket partiklar vi egentligen avger när vi sjunger – och i förlängningen – om vi bidrar till ökad smittspridning av covid-19 genom att sjunga. – Det finns många rapporter om spridning av covid-19 i samband med körsång. Världen över har dä

https://www.lu.se/artikel/tala-ar-silver-tiga-ar-guld-och-sjunga-ar-varst - 2026-05-06

Valresultatet i september kan påverka den akademiska friheten och universitetens självständighet gentemot den politiska makten. Principen om en armlängds avstånd mellan politiken och högre utbildning och forskning ifrågasätts allt oftare. – Jag tycker att vi just nu är i ett läge där det viktigaste inte är att universiteten får mer pengar, utan att vi fortsätter hålla armlängds avstånd från staten

https://www.lu.se/artikel/den-akademiska-friheten-blir-alltmer-hotad - 2026-05-06

SPIRIT-projektet har lämnat förslag på hur en nationell innovationsarena för material- och livsvetenskaper kopplad till landets stora forskningsinfrastrukturer kan etableras, samordnas och drivas.  – Målet har varit att ta fram en palett av insatser som på sikt kan öka den industriella användningen, av i första hand MAX IV och ESS. Det behövs, både för att öka samhällsnyttan av de investeringar so

https://www.lu.se/artikel/nationell-och-distribuerad-plattform-ska-oka-den-industriella-anvandningen-av-storskaliga - 2026-05-06

För första gången på två år är Lunds universitet på plats i Visby för Almedalsveckan. I tider av kris och krig är den demokratiska mötes­platsen viktigare än någonsin. ”En magisk plats för dialog, utbyte och oväntade möten som bidrar till att utveckla vårt samhälle”. Visionen för Almedalsveckan sätter ord på det som lockar den samhällsintresserade till Visby – att föra diskussioner med beslutsfatt

https://www.lu.se/artikel/almedalen-en-mojlighet-lu-att-mota-beslutsfattare - 2026-05-06

Nya avancerade terapier kan lindra eller bota kroniska sjukdomar. Men medicinska framsteg ställer frågan hur rättigheter ska skyddas och balanseras på sin spets. Det menar Jessica Almqvist, professor i mänskliga rättigheter, som forskar om genterapier. Med avancerade terapier kan läkare behandla eller förhindra svåra sjukdomar. De så kallade genterapierna är skräddarsydda och individualiserade. Ge

https://www.lu.se/artikel/genterapier-vacker-svara-juridiska-och-etiska-fragor - 2026-05-06

När världens länder den 6-18 november samlas för ett klimattoppmöte i Egypten har frågan om kompensation för klimatrelaterade förluster och skador seglat upp som en av mötets allra viktigaste. Fattigare länder och civilsamhället vill att frågan ska tas på större allvar och kräver svar: vem ska betala? Forskare vid Lunds universitet anordnar ett eget event om klimatskador under toppmötet. Alltmer f

https://www.lu.se/artikel/cop27-i-sharm-el-sheikh-klimatkompensation-till-fattiga-lander-vaxande-fraga - 2026-05-06

Idén om att forskningsresultat som ska föras fram till allmänheten måste förenklas och förhålla sig till medielogiken ifrågasätts i en ny rapport om forskningskommunikation. – Det är lika viktigt, om inte viktigare, att ge en förståelse för vad som ligger bakom resultaten – om kunskapandet och vilka metoder som använts, säger organisationsforskare Anna Jonsson. Anna Jonsson har varit involverad i

https://www.lu.se/artikel/forenklingen-av-forskning-kan-ga-langt - 2026-05-06

Hur skapar man en bra miljö där människor och robotar kan samarbeta kring hantering av farliga ämnen? Vad behöver de som är verksamma i industrin veta om hållbara produktionsprocesser, om återbruk och kritiska råvaror? Industriföretag idag behöver utbilda sina medarbetare för att hantera uppgraderingen till det som kallas den fjärde industriella revolution, industri 4.0, med teknologier inom framf

https://www.lu.se/artikel/sveriges-ingenjorer-uppgraderas-i-unikt-utbildningspaket - 2026-05-06

Matematikprofessorn Kalle Åström studerar framtidens jordbruk med hjälp av artificiell intelligens, AI-teknik. Han tar fram matematiska modeller som optimerar ­skörden och bidrar till ett klimatvänligt lantbruk. Artificiell intelligens och lantbruk kan tyckas vara två skilda världar, men så är det inte för Kalle Åström. Tvärtom ser han synergier och för dem samman. Professorn i matematik vid LTH k

https://www.lu.se/artikel/maxar-skorden-med-ai-teknik - 2026-05-06

Kan en neurofysiolog och en litteraturvetare hitta gemensam grund att stå på för att jobba tillsammans? Jodå – det intygar både Martin Garwicz och Katarina Bernhardsson som tillsammans leder Birgit Rausing Centrum för Medicinsk Humaniora. – Ursprungligen ville jag bli humanist och var väldigt intresserad av filosofi och språk. Det väckte min fascination för hjärnan, det mest humanistiska av alla v

https://www.lu.se/artikel/medicinsk-humaniora-ger-utrymme-nya-tankesatt - 2026-05-06

https://www.lu.se/artikel/prestigefyllt-fysikpris-till-lundaforskare - 2026-05-06

Modeindustrin anpassar sig till ­situationen i världen. Klimatförändringarna och pandemin är exempel på kriser som på olika sätt influerar dagens mode. Modevetaren Emma Severinsson ser tydliga paralleller mellan dessa och hur andra världskriget på­verkade modet på 1940-talet. Under HT-dagarna 8-9 april berättar hon om ”lottagrått och glitter”. Nu som då är återbruk en trend i modevärlden. För 80 å

https://www.lu.se/artikel/varldskriser-paverkar-hur-vi-klar-oss - 2026-05-06