Filetype
Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Artikeln "Striking a balance between the costs and benefits of increasing response capability: A microworld study of the effect of capability assessments" av Hanna Lindbom och Henrik Tehler har publicerats i International Journal of Disaster Risk Reduction. ABSTRACTThe Hyogo and Sendai frameworks highlight the key r
https://www.cencip.lu.se/artikel/ny-artikel-publicerad - 2026-05-13
Vad innebär egentligen en socialt hållbar bostadspolitik för den åldrande befolkningen? Den frågan försöker CASE-forskarna Susanne Iwarsson, Marianne Granbom och Oskar Jonsson besvara i en ny artikel publicerad i Springer Natures BMC Research Note. De har använt sig av resultat från fyra gränsöverskridande, tvärvetenskapliga och problemorienterade forskningsstudier om bostadsfrågor för den åldrand
https://www.case.lu.se/artikel/sa-blir-bostadspolitiken-socialt-hallbar-aldre - 2026-05-13
CASE-forskaren Marianne Granbom har varit på studieresa i USA under hösten – där har hon också bott och verkat som forskare. Läs hennes reseberättelse! I november var jag på en studieresa i USA. Jag hade fått accepterat en presentation på GSA:s årliga konferens som i år var i Boston. För att motivera en sådan lång resa passade jag också på att besöka amerikanska kollegor. Jag flög först till Balti
https://www.case.lu.se/artikel/efter-fem-ars-distanskontakt-kunde-vi-traffas - 2026-05-13
Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Nu har en geologiprofessor från Lunds universitet tagit hjälp av en konstnär för att bildligt talat blåsa liv i en av vetenskapens mest kända fossila arter. Det trilobitliknande leddjuret levde i stor mängd i Skandinavien för en halv miljard år sedan. Idag ger den utdöda arten viktiga ledtrådar till vetenskapen på f
https://www.lu.se/artikel/dod-kandis-avslojar-urtida-levnadssatt - 2026-05-13
Nu inleds en utredning av ämnet fysik vid Lunds universitet. Syftet är att få inspel av en extern expertgrupp kring hur fysikämnet kan utvecklas framöver. Ett särskilt fokus ligger på hur förändringar i verksamheten kan bidra till att stärka ämnet och öka dess internationella genomslag. Ämnet fysik vid Lunds universitet finns idag vid Lunds Tekniska Högskola och Naturvetenskapliga fakulteten. Ämne
https://www.lthin.lth.se/artikel/2026/amnet-fysik-ses-over-av-expertgrupp - 2026-05-13
Resan har gått från medeltidsarkeologi till ledande uppdrag inom utvärdering, utbildning och forskning. Nu tar Tina Josefson med sig erfarenheterna, och passionen för struktur, dialog och kreativitet, till LTH. På agendan just nu står att lyssna, lära och fortsätta utforska fakulteten. Tina Josefson är kanslichef på LTH sedan i maj 2025. Men hennes gärning inom akademin började redan för tjugo år
https://www.lthin.lth.se/artikel/2025/fran-medeltidens-tankevarld-till-framtidens-akademi-mot-lths-nya-kanslichef - 2026-05-13
Nu lanserar LTH profilområden för sin samlade spetskompetens inom forskningen. Dessa tvärvetenskapliga områden ska bidra till ökad samverkan med näringslivet och samhället. Kraftsamlingen görs kring sju teman: aerosoler, AI och digitalisering, avancerade ljuskällor, cirkulär byggindustri, energiomställning, nanovetenskap och teknik för hälsa. För LTH:s rektor, Annika Olsson, är etableringen av pro
https://www.lthin.lth.se/artikel/2022/lth-lanserar-profilomraden-starkare-svar-pa-samhallsutmaningar - 2026-05-13
I slutet av april 2024 beslutade fakultetsstyrelsen att en ny institution, Institutionen för kommunikation, ska inrättas. Bildandet av den nya institutionen är en del i fakultetens utveckling mot färre enheter, men samgåendet har också drivits av ytterligare skäl. Den nya institutionen träder i kraft den 1 januari 2025 och följande verksamheter kommer att ingå: Institutionen för strategisk kommuni
https://www.iko.lu.se/artikel/ny-institution-kommunikation-fran-2025 - 2026-05-13
Genom att analysera drygt 100 000 fältmätningar och miljödata har ett internationellt forskarlag skapat kartor som visar var och när naturligt återväxande skogar binder mest kol. För att klara klimatmålen och undvika de allvarligaste följderna av den globala uppvärmningen behöver vi både minska utsläppen av växthusgaser och ta bort koldioxid som redan finns i atmosfären. Naturligt återväxande skog
https://www.mgeo.lu.se/artikel/sekundarskogar-kan-bli-en-nyckel-i-klimatarbetet-om-vi-skyddar-dem-i-tid - 2026-05-13
https://www.lu.se/artikel/darfor-hittar-djuren-hem - 2026-05-13
Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Sveriges regering har nu sagt ja till Finansinspektionens krav på att skärpa amorteringskraven för bolån från och med mars nästa år. Ekonomihögskolans finansforskare Fredrik N G Andersson ser dock stora risker med detta och varnar för en motsatt effekt än den regeringen vill eftersträva. Förra året infördes amorteri
https://www.lu.se/artikel/hojda-amorteringskrav-stjalper-mer-hjalper - 2026-05-13
Kan trollsländor flytta hundratals mil över Indiska oceanen, från Indien via Maldiverna till Afrika, och tillbaka igen? Enligt hypotesen ja. Nu har ett internationellt forskarlag med hjälp av modeller och simuleringar tagit reda på om hypotesen stämmer. För tolv år sedan, 2009, beskrev marinbiologen Charles Anderson hypotesen. Han hade då observerat segeltrollsländor (Pantala flavescens) på Maldiv
https://www.biologi.lu.se/artikel/studie-stodjer-trollslandans-flytt-over-indiska-oceanen - 2026-05-13
Det är sedan tidigare klarlagt att beröring kan utlösa stressreaktioner hos växter. Men de molekylära förklaringsmodellerna har hittills varit spartanska. Men nu har forskare hittat nya genetiska nycklar till varför växter reagerar så kraftfullt på mekanisk stimulering. När du vattnar dina trädgårdsväxter reagerar de direkt på en biokemisk nivå. Och när du låter din knivsegg kapa en rabarberstång
https://www.biologi.lu.se/artikel/biologer-loser-30-arig-genetikgata-kring-vaxters-reaktioner-pa-beroring - 2026-05-13
Medan sydliga arter som steglits och svarthakad buskskvätta blir allt vanligare på våra breddgrader är arter som storspov och rödvingetrast på nordlig reträtt. Det visar Svensk Fågeltaxerings årsrapport för 2022. Inom Svensk Fågeltaxering övervakar Biologiska institutionen vid Lunds universitet förändringar i de svenska fågelbeståndens storlek. Sedan drygt 50 år räknar frivilliga ornitologer antal
https://www.biologi.lu.se/artikel/forandrat-klimat-ritar-om-den-svenska-fagelkartan - 2026-05-13
Klimatförändringar gör att våren kommer tidigare. Men flyttfåglarna hänger inte med i svängarna och kommer för sent till födan när de ska häcka. Genom att få fåglarna att flyga lite längre norrut har forskare i Lund och i Nederländerna sett att fåglarna kan ge sina ungar en bättre start i livet. Den globala uppvärmningen ställer till det för våra fåglar. Varmare vårar betyder att fjärilslarver klä
https://www.biologi.lu.se/artikel/flyttfaglar-tar-langre-flygturer-att-ge-sina-ungar-en-battre-start-i-livet - 2026-05-13
När sensommarsolen faller över irländska Wicklow Mountains blir sluttningarna lila av blommande ljung. Honungsbina flyttas ut till hedarna för den eftertraktade ljunghonungen – men deras närvaro påverkar de vilda humlorna. Ett svensk-irländskt forskarteam visar i en ny studie att vilda humlor både ändrar beteende och är mindre i storlek när antalet bikupor ökar. Forskarna jämförde platser med allt
https://www.biologi.lu.se/artikel/honungsbin-tranger-undan-humlor-aven-pa-blomrika-ljunghedar - 2026-05-13
Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Att munhälsan har stor betydelse för den allmänna hälsan är ett faktum som knappast längre ifrågasätts. Under flera år har ett samband mellan inflammationer i tandköttet (parodontit) och allmänsjukdomar som diabetes, hjärt-kärlsjukdom, reumatoid artrit, osteoporos, kognitiv nedsättning, obstruktiv lungsjukdom och vi
https://www.geriatrik.lu.se/artikel/munhalsans-betydelse-allman-halsa - 2026-05-13
Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Professor Sölve Elmståhl ligger bakom en ny studie som undersöker livstillfredsställelsen i den allmänna äldre populationen och hur normativa data kan användas ur ett folkhälsoperspektiv. Resultat från studien visar att män i åldern 60–93 år har högre livstillfredsställelse än kvinnor men att livstillfredsställelsen
https://www.geriatrik.lu.se/artikel/hur-ser-livstillfredsstallelsen-ut-svenskar-i-aldern-60-93 - 2026-05-13
