Search results

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/motion-pa-recept-framgangsrikt-men-bara-vissa - 2026-06-29

Genom en ny ekvation har en forskargrupp lyckats beskriva dynamiken hos ett allmänt återkopplat kvantsystem. Upptäckten möjliggör djupare studier av kvantmekanik och kan bli viktig i utvecklingen av framtidens kvantdatorer. Dagens teknik minskar ständigt i storlek. Vid riktigt små längdskalor börjar kvanteffekter, så som tunnling, superposition och sammanflätning bli påtagliga. Det är därför vikti

https://www.fysik.lu.se/artikel/banbrytande-ekvation-kan-ge-vassare-kvantdatorer - 2026-06-29

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Förr var det infektionssjukdomar som främst hotade vår hälsa. I dag är det sjukdomar med koppling till inflammation som MS, diabetes, reumatid artrit, högt blodtryck och hjärt- kärlsjukdomar. Forskarna anar ett orsakssamband mellan inflammation och ohälsa, och det sambandet kan påverkas av våra egna tarmbakterier. V

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/tarmbakterier-orsak-till-dagens-ohalsa - 2026-06-29

https://www.lu.se/artikel/kampen-om-marken-skarps-i-snabb-takt - 2026-06-29

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Håkan Johansson, professor i socialt arbete, får drygt 35 miljoner kronor för att leda ett projekt som handlar om eliter inom civilsamhället. Pengarna delas ut av Riksbankens jubileumsfond. Varför är det intressant att studera eliter inom civilsamhället?- De brukar ses som folkets motpol till de ekonomiska och polit

https://www.lu.se/artikel/storslam-till-forskning-om-makteliter-inom-civilsamhallet - 2026-06-29

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Forskare vid Lunds universitet har jämfört hur mycket energi som går åt för fladdermöss att flyga beroende på om de har stora eller små öron. Stora öron ökar luftmotståndet och gör att långörade fladdermöss tvingas ödsla mer energi än arter med små öron. Samtidigt innebär stora öron ökad lyftkraft och bättre hörsel.

https://www.lu.se/artikel/stora-oron-bromsklossar-med-lyftkraft - 2026-06-29

Några frågor till Kiran Maini Gerhardsson, som tillsammans med Steven Schmidt och Susanne Iwarsson författat den vetenskapliga artikeln om första studien som genomfördes i MoRe-Labs testlägenhet vid Lunds universitet. Hur kan era resultat bidra till att förbättra allmänhetens hälsa?– I forskningsstudien undersöktes förutsättningarna för att äldre personer, 70 år och uppåt, ska kunna gå en Internet

https://www.case.lu.se/artikel/forsta-studien-fran-more-lab - 2026-06-29

Till forskare vid HT-fakulteterna, samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridicum och Ekonomihögskolan. Centrum för europaforskning vid Lunds universitet utlyser härmed medel för seminarier, symposier och föreläsningar på Europatema under höstterminen 2024 och/eller vårterminen 2025. Temat ska ha en tydlig Europarelevans. Det bör grundas på ett perspektiv (historiskt eller aktuellt) som anknyter till

https://www.cfe.lu.se/artikel/medel-seminarier-symposier-och-forelasningar-pa-europatema-2 - 2026-06-29

Några frågor till CASE-forskaren Tove Harnett och SWEAH-doktorand Glenn Möllergren på Socialhögskolan i Lund, som presenterade sin nya studie om levnadsberättelser inom demensomsorgen på SWEAH:s konferens i Norrköping i höstas. Nu har tidskriften Dementia publicerat artikeln. Vad avslöjar er forskning och hur kan resultaten bidra till att förbättra allmänhetens hälsa?– Att vårdgivare inom demensom

https://www.case.lu.se/artikel/nu-foljs-bristerna-med-levnadsberattelser-inom-demensomsorgen-upp - 2026-06-29

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. I veckan börjar en klass utländska akademiker med bakgrund inom IT en ny, specialkomponerad utbildning till webb- och systemutvecklare. – Det här är en hands-on-utbildning för en arbetsmarknad där behovet är skriande, säger Magnus Wärja på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, som leder projektet. Det råder brist

https://www.lu.se/artikel/stort-soktryck-pa-skraddarsydd-utbildning-nyanlanda - 2026-06-29

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. En grupp forskare från Lunds universitet har lyckats skapa den första järnmolekylen som kan sända ut ljus. Förhoppningen är att forskningsresultaten ska bidra till utveckling av nya, billiga och miljövänliga material i exempelvis ljuskällor, displayer och solceller. I över 50 år har kemister utvecklat metallbaserade

https://www.lu.se/artikel/modern-alkemi-ger-lysande-jarnmolekyler - 2026-06-29

Det svenska Ibsensällskapet delar årligen ut ett pris till en ung och nyskapande dramatiker. Detta år gick priset till Teaterhögskolans Annika Nyman med motiveringen att hennes dramatik ”på ett oefterhärmligt sätt upplöser språkets hierarkier”. Det prestigefyllda priset har delats ut sedan 2007 på Henrik Ibsens födelsedag den 20 mars. Den norska ambassadören närvarade vid prisceremonin på Dramaten

https://www.konstnarliga.lu.se/artikel/annika-nyman-far-fint-ibsenpris - 2026-06-29

https://www.konstnarliga.lu.se/artikel/idea-exhibition-we-understand-it-also-shifting - 2026-06-29

Tränar du för mycket och inte vilar tillräckligt är det dåligt för hälsan. Nu visar en studie från Lunds universitet att samma sak gäller för flyttfåglar. De behöver ta rast inte bara för att få ny energi utan även för att boosta immunförsvaret. Efter en period av ansträngande fysisk aktivitet behöver ryggradsdjur, inklusive människor, vanligtvis en period av återhämtning. Förutom det uppenbara –

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/flyttfaglar-rastar-att-boosta-immunforsvaret - 2026-06-29

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Koloniseringen av avlägsna öar har bidragit till oåterkalleliga förändringar i öarnas ekosystem. Det visar en internationell studie där bland annat forskare från Lunds universitet medverkar. Genom att analysera 5 000 år gammalt pollen kan forskargruppen blottlägga öarnas sårbarhet. I den nya studien som publiceras i

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/isolerade-oar-ytterst-kansliga-mansklig-paverkan - 2026-06-29

Genom att fånga upp en svag signal från yttre rymden har ett forskarlag kunnat studera atmosfären hos en exoplanet 300 ljusår från jorden. Studien visar att himlakroppens gashölje innehåller en specifik isotop av kol, vilket tyder på att den bildats långt från sin värdstjärna. Exoplaneter är planeter som befinner sig i andra solsystem än vårt eget. Den första bekräftade upptäckten gjordes 1995. Se

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-har-forsta-gangen-upptackt-kolisotoper-i-en-exoplanets-atmosfar - 2026-06-29

Odlingsmetoder som ger en högre kolhalt i åkermarken kan skydda både vete- och kornodlingar i ett framtida förändrat klimat. Detta enligt en ny studie från Lund. De metoder som krävs är dock på kort sikt kostsamma för jordbrukare, påpekar forskarna, som efterlyser riktade miljöersättningar. De pågående klimatförändringarna utgör ett hot mot den framtida livsmedelsförsörjningen. I Sverige väntas de

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/mer-kol-i-marken-kan-skydda-skordar-i-ett-framtida-klimat - 2026-06-29

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Nu står det klart att Lunds universitet tilldelas 100 miljoner kronor från EU för att koordinera det internationella forskningsprojektet Interact under ytterligare fyra år. Pengarna ska bland annat användas till att skicka fler polarforskare till Arktis, tillgängliggöra data med hjälp av artificiell intelligens och

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lunds-universitet-far-100-miljoner-att-styra-stort-polarforskningsprojekt - 2026-06-29

Kol-14-metoden har fått konkurrens. Genom att analysera DNA med hjälp av artificiell intelligens, AI, har ett internationellt forskarlag, lett från Lund, utvecklat en metod som gör det möjligt att få fram exakta dateringar av tiotusenåriga mänskliga kvarlevor. Möjligheten att datera skelettdelar är av yttersta vikt för att kunna kartlägga hur folkgrupper migrerat under världshistorien. Utan solida

https://www.biologi.lu.se/artikel/ny-ai-metod-kan-datera-manskliga-kvarlevor-battre-kol-14 - 2026-06-29

Genom att studera grönalger i svenska sjöar har ett forskarlag, lett från Lunds universitet, lyckats identifiera vilka miljöförhållanden som främjar flercellighet. Resultaten ger oss nya ledtrådar till evolutionens svindlande vägar. Utvecklingen av flercelligt liv har spelat en avgörande roll för den biologiska mångfalden. Vi har dock hittills vetat förvånansvärt lite om de naturliga miljöförhålla

https://www.biologi.lu.se/artikel/alger-i-svenska-insjoar-ger-nycklar-till-hur-komplext-liv-pa-jorden-utvecklats - 2026-06-29