Search results

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Konkurrensverket har granskat universitetets inköp och otillåtna direktupphandlingar för 2016 och 2017. De valde ut fyra ärenden som de anmälde hos Förvaltningsdomstolen i Malmö för prövning om upphandlingsskadeavgift. Nu har beslutet i de fyra parallella ärendena kommit. Lunds universitet ska betala en upphandlings

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/universitetet-tvingas-betala-400-000-kr-felaktiga-upphandlingar - 2026-04-27

Före sommaren skickades en enkät ut om förvaltningens internkommunikation till alla inom förvaltningen. 357 personer svarade, vilket motsvarar 41 %. Syftet med projektet var att öka kunskapen om kommunikationens betydelse för verksamhetens måluppfyllelse och framgång. Det var många som valde att kommentera med frisvar, vilket vi tolkar som att internkommunikation är ett ämne som engagerar. Av svar

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/resultat-fran-forvaltningens-enkat-om-internkommunikation - 2026-04-27

Vad blir det till lunch? Vi är drygt 800 medarbetare inom förvaltningen. Men vad äter vi för mat? Var tillbringar vi lunchen? Och vad snackar vi om? Lunchdax tar pulsen på våra kollegors lunch. Idag träffar vi Robert Howe, arbetsmiljöingenjör på Företagshälsovården. Robert Howes matlåda består av mapo-tofu, den koppärriga gummans gryta som består av bland annat tofu och fläskfärs. En kinesisk matr

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/lunchdax-med-robert-howe - 2026-04-27

Varje dag lunchar drygt 800 medarbetare inom förvaltningen. Men vad äter de för mat? Var äter de den? Och vad snackar de om? Lunchdax tar pulsen på våra kollegors lunch. Denna lunchlåda tillhör Olof Jernryd, ekonom på stiftelseförvaltningen, sektionen Ekonomi. Olofs lunchlåda består av en nordafrikansk kycklinggryta med lime och mynta från Linas matkasse. Det var gott, konstaterar Olof. Han försök

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/lunchdax-med-olof-jernryd - 2026-04-27

Varje dag lunchar drygt 800 medarbetare inom förvaltningen. Men vad äter de för mat? Var äter de den? Och vad snackar de om? Lunchdax tar pulsen på våra kollegors lunch. Denna lunchlåda tillhör Sophie Hydén Picasso, forskningshandläggare på Forskningsservice, sektionen FSI. Det blir vegetarisk moussaka från Linas matkasse, bestående av aubergine, bakpotatis, tomatsås och äggstanning. Tyvärr är det

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/lunchdax-med-sophie-hyden-picasso - 2026-04-27

Varje dag lunchar drygt 800 medarbetare inom förvaltningen. Men vad äter de för mat? Var äter de den? Och vad snackar de om? Lunchdax tar pulsen på våra kollegors lunch. Denna lunchlåda tillhör Åsa Thormählen, internationell koordinator på sektionen HR. Det blir en sallad på LUX’ restaurang, där hon är stammis. Åsa har ett speciellt förhållande till LUX eftersom hon var med från början när LUX pro

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/lunchdax-med-asa-thormahlen - 2026-04-27

Onsdagen den 4 mars var det dags för den årliga ceremonin där de medarbetare som varit anställda i rikets tjänst i 30 år, eller i 25 år vid pension uppmärksammades. Utmärkelserna delades ut av förvaltningschef Susanne Kristensson och rektor Torbjörn von Schantz. Under ceremonin i universitetsaulan höll en av mottagarna, docent Victoria Höög, Idé- och lärdomshistoria, föreläsningen ”Skörhet: Om upp

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/de-fick-utmarkelsen-nit-och-redlighet-i-rikets-tjanst-2020 - 2026-04-27

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. När pandemin är över är det viktigt att information finns bevarad om hur Lunds universitet mötte och hanterade krisen. Vilka beslut fattades? Vilka åtgärder genomfördes? Hur påverkades verksamheten? Bevarad information utgör underlag för forskning och lärande för framtiden. Dokumentation relaterad till corona/covid-

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/riksarkivet-uppmanar-alla-att-bevara-handlingar-om-covid-19 - 2026-04-27

Hur mycket vatten behöver vi dricka för att vi ska hålla oss friska? Vilken effekt får olika dieter på ämnesomsättningen? Studier av olika hormoner i kroppen ger diabetesforskare nya svar. Förhoppningen är att utveckla individanpassade behandlingar och kostråd som kan minska risken att utveckla fetma och sjukdomar som typ 2-diabetes. Hormonsystemet samarbetar med nervsystemet och styr mycket av de

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/okad-kunskap-om-hormonsystemet-kan-ge-farre-fall-av-typ-2-diabetes-och-fetma - 2026-04-27

En stor norsk undersökning visar att den som känner sig ensam löper en betydande ökad risk att insjukna i typ 2-diabetes. Bland de deltagare som på frågan om de känt sig ensamma under de senaste två veckorna svarade ”väldigt mycket” var risken för diabetes fördubblad jämfört med de som inte känt sig ensamma. Den stora norska HUNT-studien har pågått sedan 1984 och är ett samarbete mellan flera nors

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ensamhet-riskfaktor-typ-2-diabetes - 2026-04-27

Typ 2-diabetes utvecklas i regel långsamt och eftersom symtomen kommer smygande märker många inte att de har insjuknat. Nu har forskare i Storbritannien screenat ett stort antal människor i åldrarna 40 till 70 år. Forskarlaget har funnit att en allmän screening av långtidsvärdet av blodsockret (HbA1c) skulle kunna påskynda en diabetesdiagnos med drygt två år, vilket i sin tur skulle leda till att

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/screening-kan-hitta-oupptackt-typ-2-diabetes - 2026-04-27

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. I en stor internationell undersökning, i huvudsak dansk, fann forskarna ett samband mellan mammans intag av gluten under graviditeten och barnets framtida risk att insjukna i typ 1 diabetes. Sambandet var starkt och risken ökade proportionellt – ju mer gluten kvinnan hade ätit, desto större diabetesrisk. Drygt 67 00

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/fostrets-exponering-gluten-och-risken-typ-1-diabetes - 2026-04-27

Vad händer när patienter med typ 2-diabetes själv får välja vilken behandling de ska få? Hittills har forskningen i stort blivit svaret skyldig. Men nu har forskare vid universitetet i Exeter, England, undersökt saken i en studie som har publicerats i Nature Medicine. Det kortfattade svaret på frågan är att det går bra. I studien fick 448 patienter med typ 2-diabetes testa tre vanliga diabetestabl

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/nar-patienten-valjer-behandling - 2026-04-27

Diabetesforskaren Charlotte Ling vid Lunds universitet tilldelas ett innovationsanslag av Europeiska forskningsrådet (ERC) för vidareutveckling av framgångsrik forskning kring epigenetik och biomarkörer. Det gäller biomarkörer för att förutspå vem som har nytta av metformin vid typ 2-diabetes. I sin forskning förutspår Charlotte Ling vilka personer med typ 2-diabetes som har nytta av behandlingen

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/innovationsanslag-fran-erc-till-diabetesforskning - 2026-04-27

Forskare i Los Angeles, USA, har undersökt 36 olika bakteriesorter som lever i mag-tarmkanalen och har identifierat tio som har samband med normal insulinkänslighet och bättre blodsockerkontroll. Två av de undersökta bakteriestammarna hade en negativ effekt på insulinkänslighet och blodsockerbalans. Både otillräcklig utsöndring av insulin från bukspottkörteln och ett försämrat svar på insulin i kr

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/bakterier-i-mage-och-tarm-paverkar-insulinkansligheten - 2026-04-27

Vill du lära dig mer om diabetes, kost och hälsa? Se de fyra diabetesföreläsningarna i efterhand. Vid evenemanget den 9 mars presenterades aktuell forskning om diabetes, kost och hälsa. Se föreläsningarna i efterhand via länken nedan. Malin Fex, forskare i molekylär metabolism vid Lunds universitets diabetescentrum (LUDC), var moderator för diabetesföreläsningarna.  Länk till de filmade föreläsnin

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/fyra-forelasningar-om-diabetes-kost-och-halsa - 2026-04-27

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Peter Spégel, forskare vid Lunds universitets Diabetescentrum, får årets Medeonstipendium på 50 000 kronor. Priset delas ut under Världsdiabetesdagen i Skåne på Malmö Live den 10 november då man även kan höra Peter Spégel presentera sin forskning: ”Bland molekyler och metaboliter – nya insikter i ämnesomsättningens

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/medeonstipendiet-till-peter-spegel - 2026-04-27

Forskare har identifierat 395 gener med ett annorlunda uttryck hos personer med typ 2-diabetes. En av generna visade sig ha en mycket stark koppling till försämrad insulinfrisättning. Nu vill forskarna undersöka om det går att använda gensaxen CRISPR/Cas9 för att korrigera genens aktivitet. Forskarlagets vetenskapliga artikel som har publicerats i the Journal of Clinical Investigation (JCI) visar

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/pax5-gen-med-stark-koppling-till-forsamrad-insulinfrisattning-vid-typ-2-diabetes - 2026-04-27

Tove Fall blev ett känt ansikte för många svenskar under coronapandemin när hon berättade om sjukdomens spridning och utveckling i Sverige. Hon är även en framstående diabetesforskare som använder sig av stora datamängder för att få en bättre förståelse för hur diabetes utvecklas. Nu tilldelas hon Leif C. Groop-priset för sin diabetesforskning. Prismotivering  ”Tove Fall vid Uppsala universitet ti

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/diabetesforskaren-tove-fall-ar-arets-mottagare-av-leif-c-groop-priset - 2026-04-27

Ett forskarteam från Lunds universitets diabetescentrum (LUDC) har genomfört en omfattande analys av de genetiska skillnaderna mellan olika grupper med personer med fetma. Forskarna definierade i studien två fetmaprofiler med olika risk för bland annat typ 2-diabetes. Fetma är ett globalt folkhälsoproblem som påverkar flera hundra miljoner människor runt om i världen oberoende av kön och ålder. De

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/forskare-definierar-tva-fetmaprofiler-med-olika-risk-typ-2-diabetes - 2026-04-27