Search results

Filter

Filetype

Your search for "*" yielded 563060 hits

De evolutionära fördelarna med samarbete varierar för honor och hanar

Hanar och honor påverkas på olika sätt av samarbete och konkurrens i sociala grupper – något som kan avgöra vilka gruppstorlekar som fungerar bäst. Enligt en ny studie från Lunds universitet beror detta i stor utsträckning på att honor och hanar helt enkelt har olika intressen. Forskarna studerade under sju år olika stora grupper av strutsar för att förstå för- och nackdelarna med att leva i grupp

https://www.biologi.lu.se/artikel/de-evolutionara-fordelarna-med-samarbete-varierar-honor-och-hanar - 2026-07-21

Odlade nervcellers benägenhet att klumpa ihop sig försvårar sjukdomsstudier

För att lära sig mer om sjukdomar och funktionsnedsättningar studerar forskare odlade mänskliga nervceller. En studie kan nu visa att hur cellerna positionerar sig också påverkar hur de kommunicerar med varandra, något som tidigare förbisetts som en oviktig detalj. Odlade nervceller används som ”modeller” för mänskliga hjärnor. Målet är att försöka återskapa de processer som sker i mänskliga hjärn

https://www.biologi.lu.se/artikel/odlade-nervcellers-benagenhet-att-klumpa-ihop-sig-forsvarar-sjukdomsstudier - 2026-07-21

Två biologer får mångmiljonanslag från Europeiska forskningsrådet

Biologiforskarna Courtney Stairs och Sissel Sjöberg har tilldelats drygt 15 miljoner kronor var i startbidrag från Europeiska forskningsrådet, ERC. I de femåriga projekten ska forskarna studera marina interaktioner mellan mikroorganismer och komplexa flyttfågelbeteenden. Grattis Courtney! Kan du berätta lite om ditt projekt?– Om vi tittar genom ett mikroskop så kan vi i en enda droppe vatten från

https://www.biologi.lu.se/artikel/tva-biologer-far-mangmiljonanslag-fran-europeiska-forskningsradet - 2026-07-21

Vävnad från 518 miljoner år gammal kinesisk havsmask kan lösa forskarstrid

Genom att analysera nervvävnad från ett fossilerat, maskliknande urdjur från Kina har forskare hittat likheter med moderna leddjurs hjärnors uppbyggnad. Studien kastar nytt ljus på det så kallade ”leddjurshjärneproblemet” som gäckat forskarvärlden i många år. För tio år sedan upptäckte forskare att 518 miljoner år gamla fossil från den kambriska perioden innehöll nervvävnad. Detta möjliggjorde en

https://www.biologi.lu.se/artikel/vavnad-fran-518-miljoner-ar-gammal-kinesisk-havsmask-kan-losa-forskarstrid - 2026-07-21

Biolog vann stor internationell fototävling

Roberto García-Roa, postdoktor vid biologiska institutionen, har vunnit ännu ett prestigefullt fotopris. Den här gången är han totalvinnaren av “Capturing Ecology”, British Ecological Societys fototävling. Grattis Roberto! Vad betyder den här utmärkelsen för dig?– Det är speciellt! För det första länkar den två kraftfulla allierade – vetenskap och fotografi. De är förmodligen två av de bästa verkt

https://www.biologi.lu.se/artikel/biolog-vann-stor-internationell-fototavling - 2026-07-21

Befjädrad robotvinge banar väg för framtidens flaxande drönare

Fåglar flyger mer effektivt genom att fälla in vingarna under uppslaget, visar en färsk studie från Lunds universitet och schweiziska EPFL. Resultaten kan innebära att vingfällning är nästa steg för att öka förmågan till framåtdrivande kraft och aerodynamisk effektivitet i flaxande drönare. Redan förstadierna till fåglar – utdöda fågelliknande dinosaurier – gynnades av att vika vingarna under upps

https://www.biologi.lu.se/artikel/befjadrad-robotvinge-banar-vag-framtidens-flaxande-dronare - 2026-07-21

Honors och hanars förmåga att hantera stress kan vara skillnad mellan liv och död

Honor och hanar av fiskarten ruda reagerar olika på rovdjursframkallad stress, enligt en ny studie från Lunds universitet. Hanarna förändrar sitt utseende genom att växa på höjden för att undkomma glupska rovfiskar. Denna egenskap saknas helt hos honorna som därför oftare slukas av större fiskar. Vissa djur har utvecklat förmågan att ändra utseende för att försvara sig mot rovdjur om det behövs. S

https://www.biologi.lu.se/artikel/honors-och-hanars-formaga-att-hantera-stress-kan-vara-skillnad-mellan-liv-och-dod - 2026-07-21

AI fördjupar förståelse för flyttfåglars inre klocka, karta och kompass

Olika fågelarter som migrerar har olika genetiskt programmerade rutiner som ger dem signaler när det är dags att ge sig av och återkomma. Det kan handla om faktorer som dagsljus, temperatur, väder och jordens magnetism. Dessa flyttprogram har studerats tidigare, men nya tekniker och beräkningskapacitet ger möjlighet att hantera stora mängder data och även simulera olika faktorer så att forskarna e

https://www.biologi.lu.se/artikel/ai-fordjupar-forstaelse-flyttfaglars-inre-klocka-karta-och-kompass - 2026-07-21

Guldmedalj för studier av flyttfåglar

Thomas Alerstam, professor emeritus i biologi, har tilldelats Wahlbergska minnesmedaljen i guld 2023 ”för hans innovation att med hjälp av radar spåra flyttfåglar i realtid och för att därmed ha tagit vår kunskap om flyttfåglarnas rutter och flyttmönster långt bortom den klassiska fågelmärkningens möjligheter”. Hur började ditt intresse för fåglar?– Det började när jag var i tonåren och cyklade ut

https://www.biologi.lu.se/artikel/guldmedalj-studier-av-flyttfaglar - 2026-07-21

Gener styr lövsångarens flyttrutter

Fåglars flyttningsresor mellan kontinenter har fascinerat människan sedan antiken. Nu visar en ny studie från Lund att det är två platser i arvsmassan som bestämmer om en lövsångare flyttar över Iberiska halvön till västra Afrika eller över Balkan till östra och södra Afrika. Forskare har länge vetat att det är ett medfött beteende som gör att sångfåglar flyttar i en specifik riktning mot en avläg

https://www.biologi.lu.se/artikel/gener-styr-lovsangarens-flyttrutter - 2026-07-21

Rovdjur och temperatur bestämmer kroppsstorleken hos insekter

Kroppsstorleken hos trollsländor varierar över jordklotet. Insekterna är större i de tempererade områdena än i tropikerna, något som beror på både temperatur och förekomsten av rovdjur, enligt en ny studie från Lunds universitet. I en global jämförelse av olika arter hos denna gamla insektsgrupp har forskarna studerat hur kroppsstorlek varierar geografiskt och mellan olika arter. De har jämfört in

https://www.biologi.lu.se/artikel/rovdjur-och-temperatur-bestammer-kroppsstorleken-hos-insekter - 2026-07-21

En prognosmodell för dimensionering av slutenvård, särskilt för gruppen äldre över 80 år

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Läs den senaste rapporten från SNAC och Socialdepartementet Nedan finner Du rapporten ´En prognosmodell för dimensionering av slutenvård, särskilt för gruppen äldre över 80 år´ som tillkommit på initiativ av företrädare för SNAC (Swedish National study on Aging and Care) och Socialdepartementet. Inom 10 år kommer an

https://www.geriatrik.lu.se/artikel/en-prognosmodell-dimensionering-av-slutenvard-sarskilt-gruppen-aldre-over-80-ar - 2026-07-21

Skåningarnas fritidssysslor och förströelser

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Flertalet skåningar som deltar i GÅS-projektet lever ett aktivt liv och har många olika fritids-intressen. En del aktiviteter är utbredda, andra är vanligare bland kvinnor eller bland män. Hur man håller sig aktiv kan också variera mellan olika åldersgrupper. Textilt handarbete, som att sticka, väva, sy eller laga k

https://www.geriatrik.lu.se/artikel/skaningarnas-fritidssysslor-och-forstroelser - 2026-07-21

Arbetet med GÅS-studiens datasystem

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Ole Larsen har arbetat som systemadministratör i GÅS-projektet sedan 2015. Han ansvarar för utformning och underhåll av de datasystem och program som används till att hantera forskningsdata. Forskningsdata består bland annat av alla uppgifter som registreras digitalt, från formulären och protokollen. Bland annat utv

https://www.geriatrik.lu.se/artikel/arbetet-med-gas-studiens-datasystem - 2026-07-21

Arbetet bakom alla formulär och protokoll

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Iréne Mannåker och Zinka Tucek arbetar som forskningsadministratörer i GÅS-projektet. De har båda arbetat länge med studien, Iréne sedan 2002 och Zinka sedan 2007. Iréne och Zinka ansvarar för att registrera och arkivera allt pappersmaterial som inkommer från mottagningarna. Materialet består av de frågeformulär som

https://www.geriatrik.lu.se/artikel/arbetet-bakom-alla-formular-och-protokoll - 2026-07-21

Munhälsans betydelse för allmän hälsa

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Att munhälsan har stor betydelse för den allmänna hälsan är ett faktum som knappast längre ifrågasätts. Under flera år har ett samband mellan inflammationer i tandköttet (parodontit) och allmänsjukdomar som diabetes, hjärt-kärlsjukdom, reumatoid artrit, osteoporos, kognitiv nedsättning, obstruktiv lungsjukdom och vi

https://www.geriatrik.lu.se/artikel/munhalsans-betydelse-allman-halsa - 2026-07-21

De personliga behoven styr Stockholms äldreomsorg

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Äldre personers behov avgör vilka som får omsorg och i vilken omfattning. Det visar en rapport från SNAC-K Vårdsystem som är en nulägesbeskrivning av Stockholms äldreomsorg. Antalet hemtjänsttimmar har ökat något de senaste två åren, men sannolikheten att få ett beslut om vård- och omsorgsboende var lägre. Kartläggn

https://www.geriatrik.lu.se/artikel/de-personliga-behoven-styr-stockholms-aldreomsorg - 2026-07-21

Hantering av Covid-19 i SNAC-N

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Pandemin sätter spår även i SNAC:s möjlighet att undersöka personer som ingår i SNAC då många är i riskgrupper. I Nordanstig har vi gjort en rad ändringar för att även under denna tid göra undersökningar i möjligaste mån. De ändringar vi genomfört under 2020 är att inte kalla de 60-åringar som skulle ha kallats unde

https://www.geriatrik.lu.se/artikel/hantering-av-covid-19-i-snac-n - 2026-07-21

Anhörigvårdare gör en stor insats

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. I Sverige finns ca 650 000 anhöriga som bidrar med vård och omsorg, men studier på området är få. I GÅS projektet studeras denna grupp särskilt och 16% av deltagare är eller har tidigare varit anhörig. En särskild skala, Caregiver Burden Scale är utvecklad för att mäta anhörigas upplevda börda http://kcgeriatrik.se.

https://www.geriatrik.lu.se/artikel/anhorigvardare-gor-en-stor-insats - 2026-07-21