Projektets syfte är att få ökade insikter i ordrelationer i det ´mentala lexikonet´, genom att ur ett språkvetenskapligt perspektiv undersöka vilka sorters kunskap som är centrala för förståelsen av abstrakta ord som ideal, känslorelaterade ord som glädje och konkreta ord som tulpan. Tidigare neuropsykologisk forskning tyder på att konkreta och abstrakta ord bearbetas på olika sätt i hjärnan. Konkreta ord har visat sig vara mer beroende av hjärnans bakre delar, där bl.a. syn- och känselintryck tolkas, medan abstrakta ord istället verkar vara mer beroende av områden längre fram i hjärnan, traditionellt kopplade till språkbearbetning. Exakt hur abstrakthet ska definieras är inte självklart. Abstrakta ord har i tidigare forskning många gånger utgjorts av betydelsemässigt varierande ord med den gemensamma nämnaren att de betecknar företeelser som man inte direkt kan uppleva med de fem sinnena, inklusive ord som betecknar känslor. Känslorelaterade ord kan dock alternativt ses som en egen kategori, eftersom de i likhet med konkreta ord har tydliga kopplingar till kroppsliga tillstånd, samtidigt som de till skillnad från konkreta ord inte refererar till fysiska objekt som direkt går att se, höra eller vidröra. Det finns ett behov av förankra språkvetenskapliga teorier där ordbearbetning beskrivs t.ex. i termer av semantiska särdrag och semantiska ramar i mer generella modeller av neurokognitiv informationsbearbetning. Inom projektet kommer förhållandet mellan olika typer av information (visuell, auditiv, emotionell, kontexuell) att undersökas. Detta kommer att göras dels genom analys av ordrelationer i spontantal, dels genom experiment där EEG (elektroencefalografi) används för att mäta hjärnaktiviteten i samband med bearbetning av de olika ordtyperna och relaterad visuell och auditiv information. Personer med språkliga funktionshinder, t.ex. stroke-relaterad afasi, såväl som talare utan kommunikationssvårigheter, kommer att delta i studierna. Då behandlingsmetoder för svårigheter med abstrakta och känslorelaterade ord saknas idag, kommer projektets resultat att vara viktiga för kliniska tillämpningar inom exempelvis talvård.