Mötet mellan en människa och en annan är en av humanvetenskapens grundläggande frågor. Människor möter ständigt andra människor och kulturer, och har gjort det i alla tider, och därigenom har de också förändrats, fått nya kunskaper, föreställningar och värderingar om sig själva, om dem de möter och om världen. I detta projekt skall vi undersöka vad som händer i vårt tänkande vid dessa kulturmöten genom att studera de bilder vi skapar av den andra kulturen. Tyngdpunkten ligger på de förändringar som skett de senaste seklen, från 1500-talet då den ”Gamla världen” mötte den ”Nya världen” och världen fortfarande hade vita fläckar, tills i dag då vi talar om en ”globaliserad värld”, en värld där alla kulturer är fast sammantvinnade med varandra. Dessa berättelser om andra kulturer, vilka vi ska studera, har till stor del förmedlats till oss genom skriftliga källor, reseskildringar, brev m.m., vilket den tidigare forskningen naturligtvis har uppmärksammat. I mindre grad har man intresserat sig för hur bilder har förmedlat berättelser om den andra kulturen. Det är inte bara idag som bilder spelar en viktig roll i kulturmöten, t.ex. genom televisionen och Internet, utan detta har varit sant länge, även om bilder varit färre till antalet och svårare att distribuera. I vårt projekt ska vi speciellt uppmärksamma bildernas betydelse i kulturmöten och för skapandet av föreställningar om den andre, om ett ”vi” och ett ”de”. För att komma åt dessa möten mellan olika kulturer utgår vi från en kultursemiotisk tolkningsmodell med vars hjälp vi kan analysera de föreställningar som olika kulturer har om varandra och de relationer som råder mellan dem. 1. Kultursemiotiken, som har sitt ursprung i den s.k. Tartuskolan på 1960-talet, har under de senaste decennierna i hög grad vidareutvecklats och förfinats framför allt av svenska forskare, vilka också medverkar i detta projekt. En fördel med den kultursemiotiska tolkningsmodell vi lägger fram är att den låter oss på ett mycket mer noggrant sätt än tidigare kulturmötesforskning göra distinktioner mellan olika slags likheter och skillnader som vi med rätta eller ej upplever finnas mellan vår egen kultur och olika slags främmande kulturer. Detta projekt är särskilt inriktat på hur de olika kulturerna förmedlar bilder av varandra, i synnerhet i form av berättelser. 2. Inom forskningen kring berättelsestrukturer, narratologi, har många antingen uttryckt direkt tvivel på att bilder kan berätta historier, vilket är något man vill begränsa till språket, eller så har man helt enkelt helt negligerat bildberättelser. I vårt projekt vill vi i stället påvisa de strukturer som gör berättandet med bilder möjligt. Vi kommer att analysera de bilder som var och en av kulturerna gör av den andra, vilket innebär att vi eftersträvar att beakta båda kulturernas synvinkel. Slutligen är vårt projekt grundat på närstudier av bilder, som lånar sina verktyg från visuell semiotik, narratologi och kognitionspsykologi. Den visuella semiotiken har utvecklat metoder för att upptäcka de generella organisationsformer som präglar bilder i allmänhet eller bilder av olika slag. Narratologin undersöker möjliga berättelsestrukturer som sådana, och kognitionspsykologin har visat deras betydelse för vårt tänkande och vår uppfattning av oss själva och andra. 3. Den empiriska delen av vårt projekt koncentrerar sig till två (från vårt nuvarande perspektiv) avgörande ögonblick i den historiska utvidgningen av vår kunskap om andra kulturer: början av denna utvidgning under 1500-talet till 1700-talet och det utvecklingsstadium vi just nu tycks befinna oss i på väg in i en globaliserad värld.

• Inom den första tidsfasen kommer vi att lägga huvudvikten vid upptäckten av den nya kontinenten kallad Amerika och det alltmer vetenskapliga närmandet till studiet av tidigare kända kontinenter, liksom den erfarenhet av det samtida Europa som kunde dokumenteras av en kringresande konstnär.

• I den andra perioden betonar vi visuella manifestationer av modern idealisering och stigmatisering av andras och därmed egna kulturella identiteter genom tre exempel: nationalsocialistiska uppfattningar om kultur och ras; amerikaniseringen som ideal; samt det ceremoniella skapandet av det sista fotot av självmordsbombaren som lånar sin form både från den egna och från den västerländska kulturen. Denna forskning kommer att ge större kunskap om de kognitiva-semiotiska processerna bakom kulturmöten, utveckla en kultursemiotisk tolkningsmodell, visa på bilders berättande förmåga, och ge djupare förståelse för kulturmöten och deras förändring i tidigmodern tid och i vår nutid.

----------------------------------------------------------------------------------------------- Se också:

• Slutsymposium - inbjudan
• Bilder från slutsymposiet