Existentiell hållbarhet

Vad är existentiell hållbarhet och kan existentiella perspektiv bli en del av hållbarhetsarbetet?

Agenda 2030 och hållbarhetsmålen (SDG:erna) är avgörande för att adressera den akuta situationen gällande exempelvis klimatförändringar, ekonomisk ojämlikhet och bristande resurser till hälsovård i världen. SDG:erna beskrivs ofta i form av de tre pelarna i hållbarheten: den miljömässiga, den social och den ekonomiska. 

Men idag är mänskligt lidande också kopplat till en växande brist på sociala band, mening och livslust. Därför har det uppstått ett behov av en fjärde aspekt av hållbarhet, nämligen de existentiella dimensionerna av mänskligt liv. Människor har existentiella behov och behöver existentiell hållbarhet. Den här dimensionen handlar alltså om vad det innebär att leva ett gott liv, i kontrast till att bara överleva. Men de existentiella dimensionerna av mänskligt liv hänger samman med de andra delarna av hållbarheten.

Därför avser begreppet existentiell hållbarhet att komplettera snarare än att kritisera det existerande ramverket genom att ställa frågor som: På vilket sätt kan social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet också vara existentiellt hållbar? På så sätt hävdar vi att existentiella aspekter av mänskligt liv är avgörande för en allsidig förståelse av hållbarhetsbegreppet. Därmed är exempelvis en känsla av mening och tillhörighet central för hållbara lösningar även inom områden så som teknologi och ekonomi. 

Det finns ingen etablerad definition av existentiell hållbarhet och vårt mål är inte heller att skapa en sådan. Vad som är existentiellt hållbart och ohållbart varierar mellan olika kontexter. Icke desto mindre bidrar våra olika satsningar inom detta fält både med kritisk analys av det nuvarande tillståndet i samhället och konstruktiva förslag på hur man kan förstå existentiell hållbarhet och hur man kan realisera det i praktiken. Under flikarna på sidan kan du se vilken forskning och andra aktiviteter som vi bedriver på temat existentiell hållbarhet.