Om projektet
Detta samverkansinitiativ syftar till att utveckla ny kunskap som kan bidra till att främja inkludering i krisberedskap. Genom att stärka samarbetet mellan forskare och relevanta institutioner utforskar initiativet hur samtalscirklar om krisberedskap kan utformas och användas som metod för personer med funktionsnedsättningar.
Sveriges befolkning förbereds för kris och krig. Totalförsvaret är åter under uppbyggnad och nyligen skickades den uppdaterade broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” till alla svenska hushåll. Budskapet i broschyren är tydligt: ”Du är en del av Sveriges beredskap” (MSB 2024, 3). Även om alla i Sverige berörs av kris- och krigsberedskap påverkas människor på olika sätt beroende på sina förutsättningar. Personer med funktionsnedsättningar kan uppleva andra problem än normfungerande personer i en krissituation (Stjernholm et al. 2024). Trots detta har frågan om hur personer med olika förutsättningar upplever och hanterar krissituationer och beredskap beforskats i ytterst begränsad utsträckning.
Folkbibliotek är centrala institutioner för informationsförmedling och kunskap som enligt svensk lag ska finnas tillgängliga för alla (SFS 2013:801, 2 §). Bibliotekslagen stadgar också att bibliotek ska ”ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning” (SFS 2013:801, 4§). I flera kommuner har bibliotek fått en viktig roll i händelse av kris eller krig, exempelvis genom att fungera som informationspunkter vid större samhällsstörningar (se ex. Lunds kommun 2023). Ett sådant uppdrag har också Biblioteken i Malmö, som är partner i detta samverkansinitiativ. Uppdraget ligger i linje med riktlinjer från MSB som framhåller bibliotek som lämpliga trygghetspunkter i händelse av kris (MSB 2022). Bibliotek har dessutom tagit en aktiv roll i beredskapsarbetet. Bibliotek är därmed samhällsinstitutioner som i nationella och lokala styrdokument, liksom i kommunala krisplaner, tillskrivs en funktion i samhällets krisberedskap och flera bibliotek arbetar också själva aktivt för att bistå det lokala samhället i händelse av kris.
Syftet med samverkansinitiativet “Kris- och krigsberedskap för alla?” är att genom bruket av samtalscirklar för det första identifiera vilka utmaningar och hinder som personer med intellektuell funktionsnedsättning har för att aktivt kunna delta i beredskapsarbete, samt för det andra att undersöka vilka möjligheter bibliotek kan erbjuda till ökad inkludering i kris- och krigsberedskap. Med begreppet beredskap inkluderar vi såväl praktiska som existentiella aspekter. I utvecklingen av samtalscirklar bygger vi vidare på den forskning Stjernholm och kollegor (2024) har bedrivit om hur personer med funktionsnedsättningar kan ta del av krisinformation samt på Olsson-Dahlquists (2019) koncept “civic talks”. Vi tar också fasta på biblioteks gedigna tradition av att bedriva cirkelverksamhet, framförallt i form av läsecirklar (Rydbeck 2016).
För att genomföra denna studie kommer bibliotekarier vid Biblioteken i Malmö i nära samarbete med forskare att leda samtalscirklar inspirerade av det demokratiteoretiska konceptet ”civic talks” (Olsson Dahlquist 2019). Deltagarna i samtalscirklarna kommer tillsammans utforska och reflektera kring olika scenarion och korta texter anpassade efter deltagarnas behov. Avsikten är att samtalscirklarna blir en resurs för deltagarnas individuella krisberedskap och resiliens, samtidigt som cirklarna genererar empiriskt material kring hur kriser upplevs, förstås och hanteras såväl praktiskt som existentiellt, vilket grundlägger ny kunskap. Dessutom kommer arbetet med samtalscirklarna att resultera i att en metod utvecklas för hur krisberedskap kan praktiseras med bibliotekens prioriterade målgrupper, samt med specifika målgrupper i andra liknande institutioner.