35. Mari Mossberg (2021): Två svensk-franska studier. Artiklarna som pdf.

• Att beskriva översättarstilar – en analys av sex svenska översättningar av Madame Bovary 
• Icke satsformade meningar i svensk-fransk kontrastiv belysning

34. Tre uppsatser om variation och förändring (red Marit Julien).

• Mikael Berger: At ikke man får den på plass! Om mittfältsplacering av subjektspronomen i att-bisats i fastlandsskandinaviska språk
• Marit Julien: Niornas reflexiver 
• Bo Ruthström: Ett nytt perspektiv: Om det förhistoriska mötet mellan keltisktalande och germansktalande folk

33. Anna W Gustafsson (2014): Stärkande samtal – fyra fallstudier av invandrarfamiljers läkarbesök i barndiabetesvården. Artikeln som pdf.

32. Gunlög Josefsson (red.) (2013): Perspektiv på genus. 

• Briana van Epps: The three-gender system in two varieties of Jämtlandic
• Sandy Åkerblom: Genus – tilldelat eller inherent?
• Sandy Åkerblom: Om betydelsekategorin ’diminutiv’ i svenskan 

31. Per Lagerholm (2013): Muntligt och skriftligt i Sverige och svenskan. Artikeln som pdf.

30. Lisa Christensen (2010): Early verbs in child Swedish – a diary study on two boys. Part I: Verb spurts and the grammar burst. Artikeln som pdf. 

29. Gunlög Josefsson (red.) (2008): Syntax i gränssnittet. Tre uppsatser i gränsområdet mellan lexikon, syntax och semantik.

• Hanna Gimstedt: Som som som. En studie av konstruktionen x-som-x
• David Petersson: Förhållandet mellan anföringssats och anförd sats vid direkt anföring
• David Petersson: Inte, nog och visst i mittfält och fundament

28. Åsa Wikström (2008): Den finita satsen i tidig svenska.

27. Lena Ekberg (red.) (2007): Språket hos ungdomar i en flerspråkig miljö i Malmö. 

• Petra Bodén: ”Rosengårdssvensk” fonetik och fonologi
• Lena Ekberg: ”… sån svensk å blond å sånt du vet.” Lexiko-grammatiska drag i Malmöungdomars talspråk
• Gudrun Svensson: Funktion och betydelse hos duvet i två gymnasistgrupper i Malmö

26. Dominika Skrzypek (2005): The Decline of Nominal Inflection in Old Swedish. The Loss of Dative Case. 

25. Ulf Teleman (2005): Om r-fonemets historia i svenskan. 

24. Lena Ekberg (2004): Tre uppsatser om semantisk förändring hos relationella lexem. 

23. Bo Rutström (2002): Land och fæ. Strukturellt-rättsfilologiska studier i fornnordiskt lagspråk över beteckningar för egendom i allmänhet med underkategorier. 

22:2. Nils Jörgensen & Eva Kärrlander (2001): Grannspråksförståelse i Öresundsregionen år 2000 – gymnasisters hörförståelse. 
22:1. Katarina Lundin & Robert Zola Christensen (2001): Grannspråks- förståelse i Öresundsregionen år 2000 – gymnasisters läsförståelse. 

21. Ulrika Jakobsson (1996): Familjelika betydelser hos stå, sitta och ligga. En analys ur den kognitiva semantikens perspektiv. 

20. Lisa Christensen (1995): Svenskans aktionsarter. En analys med särskild inriktning på förhållandet mellan aktionsarten och presensformens temporala referens. 

19. Jan Svensson (red.) (1994): Journalistik i förvandling. Om språk och texter i Expressen. 

18. Per Lagerholm (1991): Språk i massmedierna – en forskningsöversikt.

17. Miranda Landen (1991): Den fiktiva dialogen. Tal- och tankegestaltning i Hjalmar Söderbergs ”Den allvarsamma leken”. 

16. Tor G. Hultman (1990): Barnet – han eller den? Om genuskongruensen vid ordet barn i gymnasisters språkbruk. 

15. Två uppsatser (1989).

• a. Sven Lange: Om bisatser i barnspråk.
• b. Bo-A Wendt: Psalmspråket i nya kläder. Den språkliga bearbetningen av äldre psalmer i 1986 års psalmbok. 

14. Eva Mårtensson & Jan Svensson (1988): Offentlighetsstruktur och språkförändring. 

13. (1987) Två uppsatser om språkbrukets formalisering.

• a. Cecilia Falk: Kommunikationsmönster inom familjen under efterkrigstiden.
• b. Eva Mårtensson: När myndigheterna blev du med oss. 

12:1. Lars Wollin (1987): Nysvensk bibliografi.

• Del 1. Sorterad efter språklig beskrivningsnivå, med författarregister. Editionsförteckning.
• Del 2. Sorterad efter ämnesinriktning, med författarregister. 

11. Carin Sandqvist (red.) (1986): Stilistik: Vad, varför och vartill? Rapport från det fjärde ämnesdidaktiska seminariet i nordiska språk, Lund 1986. 

10. Fyra uppsatser (1986)

• a. Bengt Audén: Studerandecentrerad språkhistoria på ämneslärarlinjen.
• b. Eva Mårtensson: Det nya niandet.
• c. Carin Sandqvist: Recension av Lars Melin och Sven Lange, Att analysera text.
• d. Ulf Teleman: On visual feedback in writing. 

9. Jan Svensson (red.) (1985): Vad ska vi med grammatiken till? Rapport från det tredje ämnesdidaktiska seminariet i nordiska språk, Lund 1985. 

8. Lars Svensson (1985): Förteckning över bibliografier rörande 1700-talets bokproduktion. Ett urval. 

7. Ulf Teleman (red.) (1985): Samhällsutveckling och språkbrukshistoria under 1700-talet. 

6. Berätta och argumentera. Tre analyser av skoluppsatser. (1984) 

5. Ulf Teleman (red.) (1984): Språkhistoriens mening. Rapport från det andra ämnesdidaktiska seminariet i nordiska språk, Lund 1984.

4. Lars Wollin (red.) (1984): Tiällmannstudier.

3. Blandade studier (1984)

• a. Ulf Teleman: Har tal- och skriftspråk olika grammatiker?
• b. Jan Svensson: Recension av C Platzack, Modern grammatisk teori.
• c. Åke Pettersson: Frekvens och kompetens. Om elevers språkförmåga.
• d. Ulf Teleman: Om att förstå lagen. Recension av Britt-Louise Gunnarsson, Lagtexters begriplighet.
• e. Christer Platzack: Kommentar till Jan Svenssons recension.

2. Ulf Teleman (red.)

(1983): Skrivundervisning på universitetsnivå. Rapport från det första ämnesdidaktiska seminariet i nordiska språk, Lund 1983. 
1. Tre uppsatser (1982)

• a. Lena Ekberg: Vara och – en markör för subjektets ’icke-plats’. Artikeln som pdf.
• b. Ulf Teleman: What Swedish is like. A mini-grammar for those who need it.
• c. Börje Tjäder (utg.): Rapport från ett gränsland.