BRL65-Germ

Texten är inskriven efter SFSS 7:3 av Lars-Olof Delsing vid institutionen för nordiska språk i Lund.

Sidnummer i utgåvan markeras med '#'.

# 197

J them nampnkunnogha stadh som heter antisiodorus war en welbyrdugher man. hans nampn är germanus. fra sinom barndom war han öfdher i bokelike konst. oc hafdhe alskona gawor aff gudhi swasom är goz oc fäghrind oc styrk oc snille. Sidhan han hafdhe i frankrike studerat. foor han til room at nima kesara lagh oc rät Ther war han vphöghder til at wara mektogher domare ower sit eghit fädhernis land. oc sänder thiit mz mykin priis oc ära. Oc äpther thy hans loff war merkelikit tok han sik husfru swasom honum höfdhe. J hesse welmact oc walde. öktis guz räddoghe oc kerleker mz honum. oc alzskona dygdhe swa at enkte brast honum i allo thy. ther dygdhelikin man skulle hawa. ther til at han ware werdhugher vm sidhe fa biscops hedher oc ämbite. Honum war giwit rent oc redhelikit tungo redhe til prädikan. vnderstandilse til at döma ok rätta: hionalagx band til renlifnadz bewisan. Hans sidher war suasom vnge oc lustughe män göra oc plägha at han idkelika foor

# 198 i iäkt oc wedhan. oc mangskona diwr lät han hem föra som han hafdhe mz sinne konst fangit Mit i stadhenum war eth stort oc höght bärande trä. mz storom oc mangom qwistom. wit the qwista lät han hengia all diwra howdh ther han kunne fata. oc gladdes aff at almoghin sa oc vndradhe a hans mzferdhe. Vm sidhe thektis gudhi vmwända the fanytta iäct oc werldz glädhi til sin hedher oc sielagagn swa at biscopin i stadhenum sanctus Amator straffadhe oc afwiitte hans oläte mz hwassom ordhom oc sagdhe. huru länge wil thu fara mz tholke fafenge glädhi. som likare är hedhninga mzferdhom än cristna manna sidhum. wänt thy ater thu som är almoghans ära öwa thessa affgudha dyrkan oc giff gudhi hedher oc thinom vnderdanum dygdhelikit formanz aterdöme. Än tho at biscopin badhe badh oc straffadhe ey thes heller lät han aff sinom gambla owana: oc swasom biscopin war idhkelikin at raadha til bätring swa war germanus thrätin äpter sinom eghnom wilia Ey lät än thes heller biscopin aff at lukka oc thrugha. at hin skulle bort kasta sin osidh. oc lata träit nidher hugga. Än han stodh faster i thy han hafdhe böriat oc wille ey vndan wika. Jnnan thz foor germanus se vm landzins nytta Oc tha lät biscopin träit nidher hugga oc vp bränna oc alle the diwra howdhin lanct borto bäras oc atskilias Thzta maal kom bradhlica for germani öron oc wardh thag han swa harmslaghin. at han hafdhe tha thenct owergiwit allan guz kerlek. oc sin hedhersama stadga. oc hempnas sin smelek

# 199 i thy at han wille biscopin fordarwa oc dräpa

Än miskunsamber gud wände thz i bätre mato äpter thy han hafdhe thz longo foreseet Biscopin vnderstodh thz äpter guz wilia. oc sagdhe sua widh sik jak weet mik owerdughan wara t mit blodh skulle vtgiwtas for guz nampn skuld swa at jak skulle nämpnas i blan the helgha män som kallas martires Han vnderstodh ok i guz anda. at hans lifs time war nu ekke langer. oc thy wille han se til hwa äpter han skulle biscoper wardha. oc wiste görla at thz war germanus Thy foor han til en stadh som het edua. oc ther war en mäctoghare landz herra än germanus, oc han het Julius. Tha biscop simplicius mykit enfallugher man oc gudhi thekker hördhe at bisko amator kom farande tok han sina clärka. oc landzherran julium. oc allan stadzins mogha oc mz stora ödmyukt gik han wt mot amatore biscope oc tok han in mz wördhning oc hedher. Annan dagh ther äpter gik biscop amator mz biscop simplicio aa entalan mz julio höfdhingia oc kungiordhe tham sin wilia oc sagdhe. Mik är thz kungiort aff sielwom gudhi at min lifs ände komber sköt Oc for thy at ey är annar man som qwämelikin ware til minna kirkio forman.

# 200 vtan ensamin germanus. suasom mik är wisselica teet aff gudhi. Bidher iac innelika thina werdhughet thu erlikin höfdhinge herra iuli. vn mik thz gudhi til hedhers at iac maghi fornempda germanum empna til biscops ämbite. Julius höfdhinge swaradhe Än tho at han ware landeno nyttogher. Thogh mädhan gud hawer han enkalleica vtwalt suasom thiin helighet witnar. ma iac ey ga mote gudz budhi. Tha biscop amator hafdhe thz loffordhit fangit thakkadhe han them oc mz glädhi kom han ater hem i sin stadh. Jnnan thz saktadhe sik germani hugher oc hierta oc thakkadhe gudhi at han hafhde ey giort skadha i sinne bräzsko oc sagdhe sinne hustru at ware thz henna wilia han astundadhe at skilias widh alt werlz bang oc giwa sik i closter. Hon swarade at hon hafdhe länge warit i sama wilia oc thordhe thz ey kännas för än tha. oc swa mz fullom godwilia stadhgadho the at thz skulle raskligha fulkomnas swasom thz war sannelica forskipat i guz asyn. Amator biscoper kom hem oc fan folkit fägnandhe sinne aterkomo. oc sagdhe til them. jak hawer stoort oc waardhande maal. wacten aat granlica oc glömin thz et. Äpter thy gud hawer mik thz teet wet iac at min dödz time lidher fast. warin thy alle samdrektughe i thy at i thenken vppa hwa til tholkit ämbite är bezt fäller. Widh thz ordhit gawos alle sua at engin thera suaradhe ther til mz eth ordh. Tha badh han them alla fölghia sik til kirkionna. oc sagdhe. för än i gangin in i kirkionna. skal hwar idhra fra sik

# 201 leggia swerdh oc knif oc alskona ther man ma androm skadha mz, for thy thzta är böna hws oc ey stridz mark. The giordho som them war budhit oc ginstan the waro inkomne oc biscopin sa. at germanus war ther mz bödh han starkligha stängia dörrena. oc mz wellughe biscops mact oc skrudh badhe i klärka oc lekmanna asyn oc nerwaru tok han handom a germano. oc sagdhe gud alzwallurgher biudher tik i minom ordhum. thu skal hans folke forestanda. oc biscops embite vppehalla. hustru oc welzliken stykke owergiwa oc siäla gagn enkannelica rykta. thy at gud hawer antwardhat thik miin faar ginstan iac er aff fallin. Oc ther ginstan klipte han aff hans haar. äpter clärka sidh. oc fik honum clärka klädhabonadh oc tok hans werlzlika klädhe bort fra honum.

Oc allom them aseiande tok then dygdelike amator biscoper känna i sik dözins krapt oc sagde til moghan. min elskeligha barn. jak känner i mik at gud wil tagha mina siel aff thesse pelagrims färdh ther iac hawer länge wandrat i. Oc bidher iac nv som för at i mz fulle samthykkio takin min brodher germanum i thz ämbite som iac oc sagde ia til hans bön oc än tho them war sörghelikit tholikin siäla gömara vmbära.

# 202 tho war thz them til hugnadh at the wisto hwem the skullo ther äpter lydha. Daglica wexte sotin meer oc meer oc thes mera hugnadhe han them som ower honum gräto. oc sagdhe. latin aff at grata oc sörghia Thy at ther är sörghiande som wärre komber äpter godhan. Än her är idher glädhiande ther dygdheliken komber äpter litit werdhan. Thy at thessa manzins badhe liff oc dödher skal idher wardha til hugnadh oc glädhi. Oc vnder them ordhom lät han sik bära til kirkiona. at han skulle ther tisn anda vp giwa som han pläghadhe dagh oc nat gudhi thiäna. Honum folghdo badhe män oc quinno oc willo se hans ändalykt. han satte sik i sith biscops säte. oc vm terz tima gaff han vp sin anda. Ginstan hördhis ther guz ängla sanger som the ärufulla sielena fördho til hympna i duwo like. thzta sagho oc sagdho mange aff them som tha när waro. Tha wille gud sins elskelica wins sancti amatoris forskyllan bewisa oc äradhe han tha ginstan mz thesso iärtekne. En man som hafdhe warit i xxx aar swa numin at han hwarghin kom vtan som annar bar han Han hördhe saghur aff thes helgha manzins dygdhom oc lät sik föra til stadhin antisiodoro. oc thenkte finna then godha herran liwande tha the framkomo war han nv swepter oc til grawina redder. Tha beddis lami mannin giwa sik aff the watne ther likit war thwaghit i. Tha thz hördhe then godhe germanus vndradhe han a manzins tro. oc lat stänkia lama mannin mz sama watne oc

# 203 allom them asiande stodh han vp hel oc helbrugdha som thiit war fördher lamber oc brugdha.

Äpter thz togh aller moghin badhe lärde män oc lekmän at aminnas sancti amatoris ordh. oc sina eghna lowan. oc alle suasom mz enne röst beddos at germanus skulle stadfestas i biscops mact oc ämbite oc hedher. Nödgadher oc thrängder tok han ther widher. Än bradhlica wardh han wänder suasom i annan man, ther byttis werllina ridderskap i guz thiänistaman. werllinna bälle i höxta ödmyukt. hustrun i syste. goz oc ägher i fatigxfolkx vppehälle: Ey kan manz tunga tälia. huru stranger han wardh widh sik sielfuan. oc huru lin han war widh andra. Oc tho skal litit aff myklo her vpräknas Wisselica fra them dagh han tok prästa embite. oc til hans lifs ända. thwingadhe han swa sin krop. at han aldrigh aat grant brödh. äller drak wiin. han tok ey olio äller ätikio. ey skawel äller salt Tho vm iula dagh äller pascha hafdhe han watn blandat wiin. swa at näplika kändis ther nokar wiin smaker. Hans daghs födha war groft biwgbrödh oc thz redde han sielwer oc mool. stundom aat han vm odhinsdaghin oc stundom vm lögherdaghin Hans gango klädhe war en kuwel oc en kiortil. swa helgha dagha som sökna. ey hafdhe

# 204 han mer vm wintrin oc ey mindra vm somaren. oc thz hafdhe han alt til thes thz ey länger dugdhe, aldrigh war han vtan harklädhe Hans säng war fylt mz asko. oc saman thrykt som hardhasta iordh: aklädhit war eth grofft klädhe. bulster oc blöia war et strangt harklädhe. hofdhagerdhin war iämhögh widh bulstrin. Swa la han vm nattena som han gik vm daghin. Siellan lagdhe han aff antigia belte äller sko. hans biscops belta war eth rep: hans punger hafdhe ey annat än helgha manna helghedoma: altidh grät han. oc idkelika badh han. J tholke thwingdh gat han ey haft langan sömpn. Sighi hwar hwat han wil. wisselica sigher iac at i tholke plagho hafdhe han eth langt martirium oc thy gaff gud honum twenne gawo. thz är at hans gambla synder waro honum forlatna. oc wardh mäktogher stora syndara mz gudhi forlika: weghfarande folke giordhe han alzskona thiänist. han thwogh sielwer thera föter oc sielwer fastande thiänte han. suasom minzste smaswn Thenne helghe mannin hafdhe the nadh som mangom är wansampt at han badhe vmgik mz werlz folke oc ryktadhe siäla gagn. oc swa at han war fra allo skilder suasom enstika ärmete Thy han lät byggia eth closter widh icauna ström oc ther sampnadhie han manga gudhlica brödher oc äpther hans kännedom wordhe the sua fulkomne at manga kirkior beddos them sik til biscopa

# 205
J the lande war en riddare. dygdhelikin oc godher. hans nampn war januarius. oc pleghadhe vpbära konunxskat. han hördhe sancti germani stora frägdh. En dagh han afdhe samankomit en säk mz päningom. foor han at se sanctum germanum. oc tappadhe sekken a wäghenum, oc engin aff hans swenum war thz warse. vtan en man som opta qwaldis aff diewlen. fan sekken oc bar bort oc gömde: Riddaren saknadhe säkkin oc sörgdhe. oc vm sidhe kom han til biscopin. oc swa alwarlika krafdhe han then säk oc päninga af biscopenum. suasom han hafdhe them honum fangit. Swa tröste biscopin til gudz. at han lowadhe riddarenum skadhalöso for the päninga. Han lät lysa vm allan stadhin. oc i thre dagha fanz enkte. Tha bödh biscopin. at alle the i stadhenum. som aff diewlen qwaldos. skullo ledhas for han. tha the komo. sagdhe biscopin. Ey kan annat wara. vtan at diäwlenum er witelikit. hwa the fynd hawer vndan gömpt. oc thy hwilkin idhra ther aff weet. han skal thz sielwer kännas. än i thz sin kändes engin ther widh. tha bödh biscopin alla falla a knä mz sik oc bidhia. oc ginstan bar then i at ropa. som skyllogher war. oc sagdhe. we. we. iac brinder, oc ginstan nämpde han stadhin. ther säkker la innan. Ther händo tw vnder i enne stund. thy han fik ater päningana. som them hafdhe tappadh. oc then them hafdhe taghit war widh dyäwlin skilder.

# 206
Annar tidh sampnadhe diewlin sith sellaskap. oc mz hardhom frestilsom stormadho the mot sanctum germanum. tha the funno at the enkte formatto mote hans starka wärop pc wapnom. wändo the sina ildzsko oc harm vppa enfalla almoghan Först böriadho the a smabarnom oc sidhan a störra folke sua at the humpnadho i halsenom. oc engen formatte liwa ower thre dagha. swa war thenna plagha stark at engin människia kunne ther til nokan läkedom. vm sidhe kom folkeno i hugh then stora läkiara ther gud hafdhe giwit them. som war thera biscoper germanus The kärdho sin wanda for honum mz gratanda tarom Oc ginstan tok han olio oc signadhe oc lät giwa hwariom som thorfte. oc thz war them allom aat helum botum: Thessa diäwlsins ilzsko kändis en aff them som länge hafdhe warit twingadher aff diäflenum oc sagdhe thz vppinbara for biscopenum tha han fik sina helso i geen.

En tidh hende at brödhrene badho biscopin koma til siin oc han war tha hindradher. oc fik ey koma. Nokat ther äpter tha the ey wänto at han skulle koma. kom han til strömen oc wille

# 207 ower. oc engin tok thz til war i costreno Tha togh en aff them som qwaldos aff dieflenum til at ropa oc sagdhe. germanus bidhar widh strömin oc i forsumin at föra honum skip. The togho ey tro vppa hans odhum. mest for thy at han hafdhe them stundom darath oc swa for thy at biscopin hafdhe sik vrsektat at han ey kunne koma. Än ropadhe galne mannin nv som för. at biscopin bidhadhe oc wille ower tha sagdhe en brodher til abbaten. Jak tro at han sigher os sant oc sände ginstan färiona ower oc funno helgha mannin ther for sik. Tha han kom ower togho the widh honum mz plictoghe wördhning oc ginstan fatadhe diäwlin then galna mannin oc hengde han vp i wädhrit alt ther til at helghe mannin bödh dieflenum sätia han oskaddan nidher a iordhena. oc ginstan skildis han fra mannenum mz fulasta lukt.

En pelagrim gamal afgudha dyrkare som het mamertinus kom farande in i sancti germani biscopsdöme. oc kom til ordha mz enom hans clerk: klerkin heet sauinus oc thiänte gudhi trolika. i thera widhertalan spordhe clärkin mannin aat, hwadhan han war oc hwat tro han hafdhe. oc huru han fik the tw lyte som han hafdhe a sinom kroppe suasom er at han hafde mist eth ögha. oc annor hans hand war wisnadh oc bort

# 208 thörkat. Mamertinus swarade Jac är fierran kommin oc aff minom barndom hawer iac hedhrat the gudha som mine foräldra hedhradho for mik suasom er iupiter oc mercurius oc flere tholka. ey hawer iac annat fangit til löna vtan som iac stodh i thera thiänist miste iac badhe ögha oc hand. tho bidher iac them daghlica at the willen giwa mik thz i gen blidhe. thz the togho aff mik oblidhe. Klärkin swarade Thu far willer salugher man thy thu wet ekke sannindena. thy hawer thu thessa ysäld oc plagho. Ware thz at thine gudha hafdhe wit oc snille tha waro the ey ewinnelica blinde oc lame. döwe oc dumba: aff them är wisselica scriwat. the hawa mun oc tala ey. öghon oc se ey. öron oc höra ey. thera hals ropa ey oc ey är ande i thera mun. Ther staar ginstan äpter af thera mun. Ther staar ginstan äpter af thera dyrkarom. Tholke wardhe the som them göra oc alle the som tro oc trösta vppa them Nu röne thu idhra afgudha lön oc thz är plagha oc pina Nu se thu huru sannelica propheten vtthrykte hwilke idhre gudha ära. Än vm thu wil thina fulla helsa aterfa. hör hwat iac thik sigher oc lydh minom ordhum. J them stadhenum som heter antisiodoro är en helgher biscoper oc heter germanus. Jac är hans clerker. än han älska oc hedhra en sannan gud oc gudh vppinbara sik honum oc giwer for hans skuld alzskona helso oc böter ther wanföra människior thorwa bedhas Wil thu thy helbrugdha wardha. tha kasta bort alla afgudha dyrkan. oc kom til hans oc bedz

# 209 hielp. oc thu fa vtan iäff thz thu bedhis Tha mannin thz hördhe gladdis han. oc badh wisa sik wegh til then godha biscopin Prestin gladdis at mannin trodde honum. oc wiste honum nokat vppa wäghin. allan then daghin war regn oc owädher oc wadhelikin liugn elder oc thordyn. mannin fan ey hws för än vm nattena kom han til en kirkiogardh oc ther war sanctus amator iordhadher. vppa enne graf war bygt eth litit hws. thiit gik han oc lagdhe sik thrötter rädder oc water. Äpter at han war sompnadher waknadhe han oc sa vm sik tha war allt liwst som en dagher oc syntis honum en vnger man i skönum hwitum klädhom. Tha wardh han rädder oc badh i sino hierta oc sagdhe. Then cristna manna gud som prestin rosadhe swa mykit hwilkom then godhe biscopin germanus swa trolika thiäna han hielpe mik i thessom wadha oc rädde. Annat sin sompnadhe thenne pelagrimen oc ginstan hördhe han ena ropande röst som sua sagde. stat vp. stat vp. stat vp corcodime mässodiekn oc gak i kirkiona til the biscopa ther äru. oc halla nv vppa guz thiänist. Ther waknadhe pelagrimen oc hördhe at vt aff grawene ther han la vppa swaradhe en annar röst. oc sagdhe, wäl wet iac brodher min at ther är sanctus amator biscoper oc sanctus peregerinus biscoper. oc flere andre. Jak fa ekke komit i thesse nat. thy iac hawer en gest oc er en pelagrim. Her äru siw wadhelike orm vnga oc thera modher mz them ganger iac fra mannenum tha slita the han synder

# 210 oc äta han vp. Än sompnadhe pelagrimen oc tha teddis honum sama röstin som han förra hört hafdhe oc sagdhe. Biscopana biidha thik. oc fa ey hallit sith ämbite för än thu komber. oc vm thu rädhis vm thin gäst. tak han mz thik. oc gynstan thotte som en skön man kom vp vndan them grifta stene ther han la vppa. oc then som vpkom tok pelagrimin widh handena oc ledde han mz sik Oc syntes pelagrimenum som the reddo sik til messo. oc en aff biscopomen bödh at almoghen skulle thigia oc alle ocristnadhe skullo ga vt mädhan ämbitet giordhis. Oc sanctus amator biscoper taladhe til sanctum corcodimum oc sagdhe hwa är then okunneghe man som thik folgdhe hiit in. han swarade. thz är min gester. for hwilkins skuld iac kom swa seent. biscopin sagdhe. kör han vt af kirkionne oc fra cristnom mogha thy han är smittadher mz afgudha dyrkan. Tha beddes mannin nadh. oc aflowadhe alla afgudha thiänist Än biscopin bödh honum ga til sanctum germanum oc te honum alt thz honum war hänt. Äpter thz waknadhe pelagrimin oc thenkte görla alt thz honum war vppinbarat O c tha daghin kom spordhe han sik wegh til sanctum germanum. Tha han kom for hans dör. oc biscopin kom vtgangande. beddis han biscopsins signan. Biscop germanus sagdhe Än tho mik är witerlikit giort aff gudhi. hwat thic är widherfarit i thesse nat tho skal thu ga mz mik til kirkiona oc kungöra allom guz gawor. Tha han kom til kirkionna togh han vp at the första oc til ända

# 211 sighia hwat honum hänt hafdhe oc tho rätte biscopin han i thy at han foor ower hwat waadha han hafdhe aff siw orma vngom oc thera modher. Tha kändes mannin sina glömsko oc sagdhe huru ther vm war. Folkit som hafdhe hört thz stora vndrit lowadhe gud for sina nadh. badhe for thz mz pelagrimenum war giort oc swa for thz at biscopin wiste hwat ther war timt än tho han war ey ther när. Tha kände biscopin mannenum guz tro. oc ther äpter tok han döpilse. Tha sagde mannin til biscopin. Herra iac bidher thina helighet at suasom thu gaf mik sielinna helso. giff mik gudhi til hedhers samuledh kropsins helbrugdho. Biscopin swarade Tro thu at iac ma thz mz gudz kraft göra han sagdhe Thy kom iac hiit til thiin at mik war tholkin ära aff thik sagdh. Tha ströc biscopin mz sinne olio a hans anlite oc hand oc ginstan war badhe läkt oc böt Oc alle thakkadhe gudhi. Än sagde biscopin til folkit gangom nu oc seem guz äro vm the thiit komo bödh biscopin at alle skulle sta a knä oc bidhia til gudz oc the helghamän som i them kirkiogardhe lagho Sidhan gik pelagrimen fore ok biscopin mz folkeno til the grafuena ther han hafdhe lighat vppa oc seet the vnderlika syn som för är sact Oc sagde biscopin. lyften aff thenna grifta stenen oc ginstan syntes ther viij orma store oc stiwgge Än ey baro the sik aat nokrom skadha Tha sagde biscopin. Thu styggelikit orma kyn. hwi dirfdhis thu til at trodha thes helgha manzins ben suasom sanctus

# 212 corcodimus. wisselika thz ware rät at thu skulle nv her ginstan taka thin dödh. vtan for thy at thu lydde helgha manzins budhi oc giordhe ey hans geste nokan skadha Thy kom thik hädhan i sama stund oc far thiit som thu enge människio kan göra skadha. vtan blif i ökninne. thzta biwdher thik ey iac at enasto vtan min herra ihesus christus mz mik. ginstan slo han sith howdh nidher til iordhena suasom han skulle thakka for wälgiort oc kröp aff stadh oc hans lect mz honum. Aller moghen war rädder än biscopin badh them ey rädhas vtan sta st[a]dhelica oc se guz wald oc mact. Then främste ormen war ey stoort minna än siw alna langer. For thzta iärtekn skuld lät biscopin taka vp thes helgha manzins ben. oc bödh at then stadhin skulle hallas i store wördhning Nv tha mamertinus then for:de pelagrimen sa alla the nadh ther mz honum war giordh. gaf han sik alwarlica i sancti germani closter oc thiänte gudhi swa trolica. at äpter abbatins dödh som tha war oc het elladius war thenne mamertinus wärdhugher at wälias til thera forman.

Eth sin vm winter tidh gik sanctus germanus witia sith biscops döme. oc kom om qwällin til ödhe hws oc wille ther hwilas. tho pläghadhe diäwlin qwälia alla the ther hwiltos oc thy

# 213 flyddo alle at stadhna ther. Biscopsins clärka ato ther nokat litit än han sielwer fastadhe som han pläghadhe Vm nattena tha the sowo. lät biscopin läsa for sik oc innan thz kom eth stort slagh a weggena. Biscopin stodh vp oc sa en storan skugga oc manadhe han a guz wegna hwa han war. Tha swaradhes honum swa. Jac oc min kompan warom twe cristne män i nampneno oc tho for wara ogerninga warom wi her slaghne oc liggiom än orutne. oc thy omakum wi allom them som her wilia hwilas. ey ärum wi tho fordömde. oc vnder thessom stena hope liggia ware kroppa. Bidh for oss til guz at wi mattom fa mak oc hwilo. Vm moghonen kalladhe biscopin thit the ther näst bygdho oc badh rydhia bort then stena hopen oc ther funno the mannana kruppa oc än lagho iärnboior a them. biscopin lät bryta aff iärnin oc föra kruppona til wigdha iordh. oc aldrigh hördhis ther sidhan nokat omak äller qwal.

Annat sin kom han til fatight hws folk oc alla nattena war han i sinne bön. oc mz thy kom daghin at enkte hafdhe än hanin galit i the huse. biscopin spordhe hwi swa war. Honum swardhis at i langan tima matte aldrigh hani gala i them thorpastadh. Han tok litit aff hwete oc signadhe thz oc kastadhe for hanan oc ginstan han aff

# 214 thy hafdhe takit bar han i at gala. sua at allom leddes widher. oc sidhan skadde honum enkte.

Nokat ther äpter kom budh til sanctum germanum at kättara oc trowillara toko vpstigha i britannie lande. Tha tok han mz sik sanctum gallum biscop. oc wille wäria cristna tro. Tha the vppa hawit komo, kom hardhasta stormber. sua at the wänto sik ey liwande fram koma. än tha sanctus germanus sa at owelna war. Tok han the olio han hafdhe signat oc giordhe korss i watnit Oc ginstan wändis storm i lugn oc the komo fram oskadde oc thakkadhe gudhi. Tha the oc flere biscopa aff landeno komo mz kättarom til ordha. Thotte allom moghanum at cristne biscopa waro nidher thögdho. oc the andre hafdhe wnnit. Än gud gaff cristna biscopum sua stora nadh mz ordh oc skäl. at then orätte delen kunne vm sidhe sik ey forsuara. Tha kom en landzins förste. oc ledde fram sina dotter som blind war föd. oc badh at the skullo ther mz stadhfästa trona at hwilkin delen som henne formatte giwa sina syn. han hafdhe rätta oc sanna trona. Bisicopane sagdhe at först skulle troswikarene bewisa sina wisso vm the formatto. Än the nekadho for sik oc miströsto oc badho mz pikunna foräldrom. at biscopane skullo lata see sina bewisan Tha badho biscopane sanctum germanum vm thz malit

# 215 Än han tröste til guz. oc tok the helghadoma som han pläghadhe bära mz sik. oc i alz wallugz guz nampn lagdhe han them widh blinda iumfruna ödhon oc ginstan i aldra thera asyn forgk the gambla blinden oc lystos ny öghon gudhi til hedhers oc cristne tro til stadfästo oc fra them dagh fordriws aff the lande alle kättara oc trowillara.

Apter thz tha biscopane willo heem fara. satte diewlin sina forsator for sanctum germanum swa at han fiöl oc annar hans foter oc been braknadhe oc for thy skulle han qwar bliwa ther andra biscopa foro sin wägh. Nv thz diewlsins ilzska hafdhe ämpnadh honum til dröwilse thz wände gud til hans helighetz större bewisan oc gudz almogha til hielp i store nödh. Thy innan then tima ther han la i them werkiom. kom elder lös i nästa hwse ner honum. Tha kom moghen oc wille bära vt biscopin at han skulle ey ther brinna, än han sagdhe them at the skullo enkte rädhas. Tha eldin kom til thz husit sprang han ther ower oc brände huss vppa badha sidhor oc litit äpter sluknadhe han mz allo. Folkit gladdis for the äro skuld oc mange wanföre somi til siel oc somi til liiff komo thiit oc alle finge hielp suasom hwar thopte. Än for thy han wille widh sin werk enkte läggia. thy

# 216 kom vm ena nat en skön människia ingangande til hans. oc räkte honum sina hand oc bödh honum ginstan sta vppa sina föter oc i sama stund kände han sik fullelica wara länktan. oc stodh vp oc redde sikat hem fara.

Jnnan thz kom budh at mykin oc stoor her kom aff saxonia oc pictauia at stridha vppa britania land. oc häria thz. the i landeno waro miströsto at sta äller ga mote them. vtan skyldo sik hwar the kunno. tho sändo the budh til thessa helgha biscopa oc beddis hielp oc radh. The scriwo them i gen at the willo koma them til hielp oc aff the lowan fingo the swa stora tröst som them hafdhe warit sänder stor moghe mz wäriande folke. Thzta war vm fasto tidh. biscopane rädho folkeno liwa gudlica oc at alle the som än waro ocristne skulle sik lata cristna. Thz spordho owinene. vtan the trösto at cristne män waro vtan alla starka wärio oc suasom blot folk. oc thy matto the raskligha wardha nidher slaghne. Än biscop germanus ginstan äpter pascha badh han folkit trösta til guz. Oc tok mz sik nokra fa män oc gik vt oc fik se sna släta mark oc ther när tw högh bergh. oc badh at the ther skullo byggia for sik thy han wiste wel at thiit skulle härin koma Tho bödh han allom at thz the hördho han ropa skullo the ropa alle saman

# 217 alt til thes han badhe them aterwända. Tha härin war kommin swa grymber som the wille alt vp äta. bar biscopin i at ropa alleluya alleluya alleluya oc alle cristne män ropadhe samaledh oc thz liwdhit ropadhe aff eno berghe til annat oc hwart thotte andro swara. tha äpter guz wilia wardh then omilde härin swa rädder at the thenkto ey at enast at berghin skulle falla a them vtan the räddos suasom hymilin wille falla. hwar thera war thes fäghnare at han matte koma til fota. at fly, the kastadhe wärio oc wakn at the matte mz liweno blotte vndan koma. mange aff them forgingo widh en ström thy ther war weghin thranger oc hwar thrängde annan nidher i watnit. ther stodh cristna folkit oc sa huru hymerikis herra striidde for them. the wnno stridh oc engin thera drogh kniff äller swärdh. The gingo vt oc togho vp wakn oc hawor. oc for biscopana forskyllan skuld slogho the sina owin nidher oc gutu engins thera blodh a markena. thy thenne sigher war giwin for guz tro skuld oc ey aff manz kraft. Nu tha thz landit hafdhe fangit fridh badhe aff andelicom oc likamlicom owinum. foro biscopane mz glädhi hem til siin

Sanctus germanus kom i sith biscops böme oc war intakin mz store glädhi. han witiadhe sina

# 218 kirkior mz litlo fölghe oc siwordhum farkost. suasom then ther for stora rikedoma bar sielwan ihesum christum idkelica i sino hierta En dagh kom i hans fölghe ganzt mot qwellenum en man. gangande barfötter thunklädder oc alzstingx hawanzlös oc folgdhe sancto germano til herberghis tho hafdhe han swik i wilianum. vm nattena tha the hafdhe sköt sinom hestum oc waro i gudlike waku meer än i stalzins gömo. gik in thenne falske hästa waktaren oc tok bort biscopsins hest. Vm morghenen the saknadhe badhe mannin oc hest. tok en aff clärkomen sin hest oc lät redha st biscopenum oc sielwer gik han mz them. Tha the komo a wäghen sagho the at biscopin wardh i sino anlite nokat blidher oc suasom leiande En aff clärkomen dirfdhis at spöria han aat. hwat hans blidhe hafdhe thydha. Han swarade her komber hin osäle mannin som i nat stal bort wan hest. oc ledhe han äpter sik. oc ginstan kom han fram oc fiöl a knä oc beddis forlatilse oc kändis at han hafhde alla the nat gangit ther vm kring oc leet hestin mz sik. oc hwarghin kunna han länger koma. Tha swarade biscopin. hafdhe iac i gaar giwit thik then hestin tha hafdhe thu ey thorft nv at stiäla. Nu haf salugher thz thu thränktadhe äpter. oc niwt wäl. Oc i swa mata fik han forlatilse oc än ther mz biscopsins signilse.

# 219
Annat sin kom sanctus germanus til en godhan man oc het senator oc gäste ther vm nat. manzins hustru kom sik in lönlica oc for kärlex skuld lagde hon litit aff halm vnder biscopsins howdh oc ey war han thet warsse Nokra dagha ther äpter fördhes ther fram en man som diäwlin qwalde. oc the han fördho sörgdho badhe manzins plagho oc sua at the kunno ey bradhlica koma til biscopin at han matte mannenum hielpa. tha sagdhe quinnan Her är nokat qwart ther han oss owitande aterlefdhe. Oc ginstan tok hon aff them fornempda halmenum oc lot binda kring vm galna mannin Oc i sama stund fik han swa fulla böter at aldrigh qwaldes han i swa mata fra them dagh.

Han witiadhe eth sin sanctum hylarium som biscoper var i them stadh ther kallas Arelate. Swa innelica fägnadhe hylarius germani komo. som ther hafdhe komit en guz apostol som oc sannelica war. Ther war ens herramanz hustru hardhelica plaghat aff kalla sot oc thiit kom sanctus germanus. mannin war gladher aff hans komo. thy hans anlite war liofft. hans ordh ful mz hugnadh. hans prädikan full mz guz nadh oc

# 220 sannadhe at mindre war the frägdh aff honum gik än hans dygdh war. Han bödh helgha mannenum sina thiänist oc gerna hafdhe han giwit honum sina gawor vm han hafdhe thort. Han badh for sinne hustru at han wille witia hona oc ginstan han kom i husit fik quinnan fulla helso oc stodh vp oc fägnadhe honum mz mykle wördhning.

Oc kom sanctus germanus thiit som sanctus iulianus laa iordhadher oc widh hans graff fik han storan andelikin hugnadh. Folkit kärdhe for honum at the ey wisto vppa hwat dagh vm arit the skullo halla sancti juliani högtidh. Tha sagdhe han. Bidhiom alle saman trolica til wan milla gud. at han wärdhughis nokrom aff oss thz vppinbara. Vm morghenen kalladhe han til sik the främste aff stadhenum oc sagdhe. är nokar then aff idher ther gud hawer thzta ärinde bewisat. tha kännes thz her gudhi til hedhers oc sancto iuliano Ther nekadhe hwar for sik. Tha sagdhe sanctus germanus. witin thz at i siwnda manadh vm arit oc a XXIX dagh war sanctus iulianus plaghadher oc dödhadher for wars herra ihesu christi skuld. Ther aff gladdes aller moghin oc fingo i sinne siel enkannelikin hugnadh oc thakkadhe gudhi for sina nadh.

# 221
Ater komo ny oc sörghelic budh. at kättara mz starke mact willo koma ater in i brytannie land. Oc alle mz enne röst badho sanctum germanum at han for guz tro skuld wille sua nu som för hielpa at the wordho nidhradhe. Han tröste til guz nv som för oc screff til sanctum seuerum biscop i trer. at the skullo badhe fölghias aat mote guz tro owinir Tha the komo saman stadfästo the först sith folk mz gudz ordh oc prädikan. oc äpter guz wilia thiänte them guz elementa. som for guz hedher hafdhe sik ospara til at fara i lifs wadha. thy tha the komo til strandena funno the redho for sik badhe sikp oc wädherlek oc alla thorfte. Aff guz mact nödhgadhis diewlin at kungöra folkeno i britania at biscopane skullo braat koma. Thz hördhe en landzförste ok gladdes aff them tidhendom. at hans son som war krompen a andro beneno matte fa böter, han tok mz sik barnit oc mykin moghe folgdhe honum oc gingo wt mot biscopomen. Ower folkit gawo the sin welsignilse oc prädikadho guz ordh. sidhan kom then landzherran mz sinom son oc beddes ödmyukligha guz hielp oc thera bön Tha bödh sanctus germanus wanföra piltenum at han skulle sätia sik oc mz sinne hand tok biscopin a hans ben oc ginstan kom helsan oc wanförslan flydde vndan: Folkit fyltis mz hugnadh oc glädhi. oc tronna owini flyddo oc skämpdos. oc fingo ekke sin

# 222 framgang som the hafdho thänkt. Ther äpter foro biscopane mz glädhi hme oc thakkadhe gudhi at ey war störra skadhi gör

Eth sin witiadhe han sin enkannelika win en gudhlikin klerk oc het senator. hans thiänista pika xx ara gamul war dum oc kunne ey tala. hona lät clerkin koma for biscopin oc beddes henne hans signan. han mz sinne wigdhe äller signadhe olio strök vm henna mwn. oc giordhe korss aa. Oc badh fa sik eth kar mz dryk. ther bröt han vti thre brödh bita. oc en aff them hiölt han i handene oc sagdhe til pikona. bedz welsignilse för än thu taker thzta. ginstan bar hon i mz sköno röst oc beddes hans signan oc fra them dagh hafdhe hon skönt oc rent maal i alla sina dagha. Nv tha biscopin wille thädhan fara tok han clerkin innelica i sin fampn. oc sagdhe Bliff nv oc ewinnelica säl. min käre brodher. Gud giwi at wi mötoms säle a gudz dome. aldrigh se nokar wara annan optemer i thesse liwe.

Hwar han war a wegh stadder hafdhe han litit fölghe mz sik a sina wegna. oc tho war altidh moghe mz honum aff them som til hansflykto.

# 223 swa at alla stadz ther han dwaldis antigia at han prädikadhe äller war a sinom bönum ther bygdhe the cappell äller resto ther vp korss til aminne. Til then stadh som heter augustuduni kom han eth sin gangande oc folkit aff stadhenum. badhe män oc quinnor. vngt oc gamalt. gik vt mot honum mz hedher oc wördhning. Mange folgdho honum thädhan oc thiit som sanctus cassianus biscoper la iordhadher. J them stadhenum sa han ena merkelica guz gawo oc vnder. thy at vppa them griftastene ower sancto cassiano la. war korssens tekn. tho war thz ey mz manz hand antigia vthuggit äller scriwat. vtan vnderlika mz guz mact insat. swasom thz ware wexit i sielwom stenenom oc syntes thy granlica. at thz war ey aff sama lit som sielwer stenin war. Thzta skudhadhe sanctus germanus. oc i sinom bönum lowadhe han gud. som swa ära sina helgha män. Ther äpter taladhe han til then helgha mannin. som la i grawene. oc sagdhe. Hwat gör thu her min ärofulle brodher. Tha swaradhe sanctus cassianus w grawinne oc sagdhe sua at alle mato höra. her hawer iac hwilo i sötum fridhi. oc här bidha iac aterlösarins komo. Sanctus germanus sagdhe honum i gen. hwila thik langan tima wördheliken i warum herra ihesu christo. oc for oss oc thinom mogha bidh innelika til thin oc wan herra: wisselica stoor oc äroful nadh skiin i thessom helgha mannenum. thy at al thing lydha hans wilia oc än thz som gömt är vnder iordhene. Alla andra hans gerninga äru werdhugha at hallas i wördhning. än

# 224 thzta maal är sua myklo vndersamare. som thz är siälsynare. Hwa är then ther ey ma vndra. at tholke twe helghe män. som sik aldrigh seddo. oc sua waro aatskilde. at annar är liwande oc annar dödher. at the skullo swa hemelica tala hwar widh annan. swa at then som i äronne war. kändes widh sin iämpnunga. ther än flöt i thessa wärllinna hawi. oc kungiordhe honum hwat widh han war giort oc än skulle göras.

Ther äpter kom en godher man oc hans hustrv fram til biscopin oc hafdho mz sik sina dotter. fra sinom barndom hardhlica plagadha. swa at all fingrin a badhom henna handom waro krumpen in aa henna lowa. oc äpter thy som näghlene wäxto. hafdhe hon swa manga vnder i handine som hon hafdhe finger. The fiöllo gratande for biscopsins föter oc beddos hielp til the plagho. han tok mz sinom helgha handom a henna finger. oc hwart thera. som han widher kom. räkte sik vt oc war ginstan färdhuct. badhe at räkkia oc krympa. Swa wordho tha the henderne badhe henne sielwa oc androm til hielp oc thiänist. som til then daghin hafdho warit til thunga oc plagho.

# 225
Ey spardhe han sinom krupp thröttom oc vpnöttum aff mödho til helgha städhi. thy sökte han ey at enast the städhi. som waro i gallia vtan gik ower the högha berghin. som kallas alpes. oc kom in i waland. Ther kom han i fölghe mz erwodhis mannom. som nv skullo hem ga aff sino ärwodhe. oc hwar thera hafdhe stora byrdhe at bära. oc skullo ower en starkan ström. J balnd them war en gamal oc halter man. Tha önkadhe sik sanctus germanus ower thenna mannin. oc tok hans byrdhe vppa sin hals oc bar hona ower strömen. oc gik än i gen oc bar mannin äpter. O huru vnderlikin oc mektogher är gudh i sinom helgha mannum. Swa syntes nv i sancto germano. som i sik hafdhe i sänder badhe krankdom oc starklek. O huru wanstarker matte han wara. som swa war thwingadher aff fasto oc aterhalle. at han stundom aat eth sin i wikune oc ey annat än thort biwgbrödh. huru hardh war hans seng. tha han ey hafdhe annat än hardha iordhena at liggia vppa. huru litin war hans sömpn. ther alla nätter wakadhe i gudhlikom bönum. huru thrötter matte han wara. som aldrigh gaff sik hwilo. vtan war altidh i gudlico ärwodhe. Oc han som neplica formatte bära sik sielwan. han giordhe tholkit kärlex tekn. ower alla sina makt. oc thz fortok

# 226 honum ey then starke strömen äller ten thunga byrdhen. äller gambla manzins wanförsla.

J them stadh som heter mediolan waro mange biscopa sampnadhe vm kirkionna oc tronna bestandilse. Oc innan at messan sagnx kom sanctus germanus thiit. allom okänder oc okunnogher. oc wille nödhugher. at nokar skulle thz wita. Tha stodh vp en man. i hwilkom diäwlin bygdhe. oc ropadhe mz högho liwdhe oc sagdhe. Thu germane. biscoper i gallia. hwi komber thu hiit i waland. at hata oc fordriwa oss her. thu matte wäl lata thik nöghia. at thu fordreff oss w storo hawino. hwi skal thu swa alt fara oc forsökia. haff thik i maki oc lat os wara i hwilo. Alle vndradho badhe clärka oc folk. hwa thenne germanus war. oc hwar sa a annan. Än tho aff hans wärdhugha anlite funno the. hwa han war. Oc tha gingo alle biscopane mz wärdzskyllo ödmyukt til hans oc badho. at han wille witia then galna mannin. som swa yterlika hafdhe hans nampn oc wärdhughet vppinbarat. Han tok thera bön swasom starkt budh. oc lät mannin ledha i eth lönlikit rwm bort fra folkeno. oc ther skildes hans gamble fölghiare fra honum. oc gik vt helbrugdha oc hem til sith folk. Thzta war thz första dygdhelica tekn. ther gud giordhe i walande mz sinom enkannelicom thiänara. Til hans

# 227 flykte mykin folkx moghe oc beddes hans helgha welsignan. Han satte saman badhe kännedom oc läkedom. oc heladhe badhe siela oc kroppa.

Tha han gik aff them rika stadhenum. mötto honum nokra fatighe män oc beddos almoso for guz skuld. Tha spurdhe han sin messodiekn aat. huru mykit han hafdhe til thera vppehälle. Han sagdhe. at han hafdhe iij gyllene. Oc ginstan bödh biscopin. at the skullo giwas them fatigha mannom alle saman. Messodiekn swarade. aff hwario skulum wi tha liwa i thenna dagh. Biscopin sagdhe. Swa milder oc godher är gud. at han fullelica foresee sinom thiänarom. oc thy thz thu hawer. thz giff thessom widherthorftugha mannom. Likowel thenkte messodieknen at wara foreradhugher. thy gaff han fatigha mannomen twa gyllene. oc then thridhia gömde han. litit ther äpter komo farande nokre ridhende män oc foro snarlika. Tha the komo til biscopin. stighu the aff sinom hestum oc fiöllo a knä for biscopin oc sagdho. war husbonde oc herra leporius bo her när. Han later thina helighet bidhia. thy at han oc alt mestadelen hans folk ligger for store guz plagho. Oc wi bärum hans budhskap til idhra nadh. at i willin mödha idher til hans. kan thz engaledh wara. at i faen sielwe idher til hans

# 228 möt latin han niwta idhra welsignan. vm han ma ey niwta idhra asyyn. Widh the ordhin vptendis helghe mannin mz miskun oc warkunnan. oc lät sin wegh fara. thy honum thytte. at then wäghin war rättare. i hwilkom han wänte sik större lön. Tha wordho the sändebudhane storlika gladhi. Oc toko fram tw hundradh stora päninga. oc sagdho. at thera husbonde hafdhe them honum sänt. Tha wände han sik til sin messodiekn oc sagdhe. tak thetta. som oss är nv sänt. oc bär til minnis. at thu giordhe swik widh the fatigha. ther thu gaff almosa nv for stund. Hafdhe thu giwit them alla the thre gyllene. som iac thik badh. Tha hafdhe nw then rätwise aterlönaren sänt oss thry hundrat päninga. Tha bar han i at skälwa. at thz han hafdhe lönlica widh sik, thz war fullelica biscopenum witerlikit. oc kändes sin brut oc beddes ödmyukeligha synda forlatilse. Tha han kom fram til siwka manzins hws. wordho alle swa fägne. som the hafdhe fangit fulla böter. Tha tok helghe mannin vppa sinom fosökta läkedom. oc lagdhe sik nidher at bidhia til guz. oc mz sinom tarom köpte han them allom glädhi oc helso. Ther nest witiadhe han badhe herran oc thiänara. oc vtan alla wld sökte han aldras thera säng. oc gaff them wälsignan. oc ginstan sama daghin wordhe the alle swa starke. at annan daghin thär äpter folgdhe husbondin oc hans thiänara helgha mannenum langt vppa hans wägh. oc thakkadho gudhi for sina nadh.

# 229
Alla stadz foor frägdh aff them helgha herranum. langt för än han fram kom. Swa hände oc i them stadhenum. som heter rauenna. än vppa thz han skulle fly folkx loff. oc engin skulle wänta honum. kom han fram vm myrka nattena. ey thes heller fik thz warit lönt for almoghanum. Thy biscopin i stadhenum. som het päthar. lät alla stadz wakta. oc mz store wördhning gik han vt mot honum oc tok han in.

J them tima war i rom en drötning. oc het placidia. hon stodh for rikeno mz sinom son. som än war tha litin oc vnger. Swa waro the gudhi thäk. at än tho the formatto allom biwdha. tho thiänto the innelica guz winum The mz allom moghanum toko in then helgha mannin. oc hwar fikte for annan. hwat thiänist the matte honum göra. klerkdomen oc lekfolket. herramen oc höfdhinge alle gladdos aff hans komo. Tha togh drotningen eth kostelikit kar aff silwer. ok lagdhe ther vppa dyra rätte tho ey aff köt redda. oc sände honum Han tok ther widh mykit thäkkelica. kostin skifte han mz sino fölghe. Än karit gömde han sielwer. oc sände henne i gen eth träfat oc ther vppa eth biwgbrödh Hon tok

# 230 widh badho mz store glädhi oc hiölt badhe fat oc brödh i swa store wördhning at fatit lät hon läggia alt vm kring mz claro gulle. oc gömde for helghedoma. Än brödhit gömde hon samuledh thy thz skulle wardha mangom til läkedom. Ey forthykte henne at han behiölt thz kostelica silff fatet Thy hon war wis vppa at han wille thz lata skipta mellan fatikt folk.

Eth sin när sanctus germanus gik aat enne rume gatu. flykte mykin moghe til hans mest the som hans hielp beddos. Tha hördhe han eth sörghelikit roop w enne mörkostuw. thy ther sato mange fanga. oc beddos hielp for guz skuld ällighis skullo alle raskligha af liwas Han spordhe äpter them som mörkostuwna gömpdo Än the gingo bort oc willo ekke koma til hans. Tha han sa at engin hielp war a manz wegna. wände han sik innelica til guz. oc fiöl ödmyukligha a iordhena. for mörkastuwne. oc badh til gudh for them salugha fangom. oc ginstan sprang vp badhe dör oc laas. oc alskona hektor lusnadho aff them fangom. ther löste guz nadh thz som omilheten hafdhe lääst. fangane toko iärnbanden som the hafdhe warit bundne mz, oc gingo wt frälse oc til kirkionna. oc thakkadhe gudhi oc thes helgha manzins forskyllan.

# 231
EWn vnger man som het olusianus hafdhe swa hardha kaallasot at läkiara oc mestermän wanhopadho at hans liwe. tha gingo han foräldra oc wini oc fiöllo a knä for sanctum germanum oc mz them waro mange biscopa. oc badho han witia then siwka. Han gik mz them thy han ey wille siwördha guz nampn for hwilkit han war manadher at mödha sik mz them. Än vppa wäghenum kom mot them eth budh oc sagdhe at the thorfto ey mödha then wördhelica mannin länger. thy at then skwker hafdhe warit. war nv alzstingx dödher. Tho badho än biscopane oc moghen mz them at han ey thes sidher ginge thiit mädhan han war komin a wäghin. Tha the fram komo funno the han alzstingx dödhan oc kaallan. The laso oc badho for siäline oc wändo sik vm at gaa thädhan. Thjo kom them i hugh the margfallugha äro oc iärtekn ther the hafdho ödmyukligha at han ömkadhe sik ower dödha manzins foräldra oc badhe gud at then dödhe finge liiff i geen. Han stodh länge a mot oc sagdhe at han ware owerdhugher thiggia tholka äro aff gudhi. Tho vm sidhe wan guz kärleker oc warkunnin. Oc äpter at folkit war vtgangit. lagdhe han sik a iordhena iämpte them dödha oc mz innelikom grat oc tarom badh han at then dödhe matte fa liiff oc helso Tha tok then dödhe til at röra sik. hans kaalle limi fingo liffsins werma. öghonen

# 232 lystos. fingrin rättos. tungan taladhe. Ther stodho vp twe badhe i sänder. then ene aff bönene oc then andre aff dödhenum, Alle sagho at han fik i gen fulla krupsins helso. Swa fingo foräldrane sin son i gen. sorgh oc dröwilse wendes vm i hugnadh oc glädhi. oc alle suasom mz enne röst lowadhe gudh for hans dygdh oc osighelica wald.

Drotningin the sama som för war aff sakt. hafdhe en smaswen mykit wäl boklärdhan oc wälbyrdhoghan. Han fik the plagho. at hwart sin tha manin tändis. qwaldis han aff diäwlenum swa at han fiöll sik allan ofärdhughan, Drotningin oc landzins herra badho for honum til sanctum germanum oc läto han til hans koma. at for hans bön oc forskyllan matte then skadha gästen skilias fra honum Tho bidhadhe biscopin then daghin ower. än tho han war wan bortköra diäwlskap aff androm första dagh the komo [til] hans. Thy han sa huru mektelica diäwlin war ther inbundin. Nattena ther äpter lukte han sik inne mz them sama smaswene. oc innelica badh han til guz for honum. Tha bar i diäwlin at ropa. oc sagdhe Nu skal iac nödhugher mista mit kar som iak hawer i mang aar aat. Annan daghin äpter kom smasuenen aller karsker ater til sinna frua thiänist.

# 233
Ey at enast dughdhe sancti germani forskyllan widherthorftogho folke vtan än iämwel oskälighom diwrum En tidh badh fornämpda drotning sanctum germanum koma til bordh mz sik, än tho hon wäl wiste hans stora aterhald. tho for hugnadh oc kännedoms skuld bödh hon honum. Nv for thy at hans hem war nokat fierran aff palacio. kom han thiit ridhande a enum asna. Widh at the sato widh bordh kom in eth budh til drötningene oc lönlica sagdhe han henne at biscopsins asne blef brat dödher. än hon badh at the skullo tagha en litlan hest i sama stadhin oc enkte mer tala ther vm. Tha han skulle thädhan sa han at swa war byt oc sagdhe. latin mik fa min asna som iac hafdhe hiit. mik bör ey annor kost byta. Tha han hördhe at asnin war dödher gik han till hans oc sagdhe Stat vp muscio wj skulum ater hem til waar. Han stötte mz sinom staff a asnan. oc ginstan reste han oc riste oc war thaghan swa starker som honum hafdhe enkte skat oc ä mädhan sanctus germanus lifdhe war han töker til hans farkost

Tha han prädikadhe i britannia land. beddes han sik oc sino fölghe herberghe aff thera konung. Tha honum war nekat. mötte han konunxins

# 234 swinapilt oc han ömkadhe sik ower them oc togh them mz kärlek in i sith hws. oc sin enda kalff som han hafdhe. skar han oc redde them mat som han bezt kunne Sanctus germanus bödh at tha the waro mätte skullo the samansanka all benin aff calwenum oc läggia them vppa skinnit oc for sancti germani bön fik calwen nyt liff igeen, Daghin ther äpter mötte helghe mannin konungenum oc afwitte han at han sunde honum hws. Tha wardh konungen suasom afwita oc kunne enkte swara Tha sagde sanctus germanus gak aff thinom konunxheher thz skal en annar hawa han ther bätre är än thu. Oc ginstan äpter guz budhi skipadhe han swinahördhan til konung britania land. som vtkompne waro aff swinahördha släkt.

Jnnan thz at sanctus germanus war i rawenna. en dagh han hafdhe prädikat for biscopomen. sagdhe han them thessen tidhinde Mine käre brödher iac kungör idher at min dwala er ey lang i thesse werll. Thy mik syntes i sömpne min herra ihesus oc han gaff mik wäghakost til at färdhas, jak spordhe hwat thz hafdhe thydha. han swarade mik. Rädz ey iac sände thik til fädhernisland oc ekke i vtläghe. oc ther skal thu hawa hwilo oc ewinnelikin fridh Biscopane willo

# 235 thz annarkost vt thydha Än han sagdhe wäl wet iac hwat färdhernisland gud lowa sinom thiänarom. Äpter siw dagha fik han kallasot oc aller moghin dröfdhis. Drötning placidia hördhe the sorghatidhinde hon lagdhe nidher sin glädhis skrudh oc gik ödmyukligha til thenna fatigha oc enkannelica guz win ok bödh sik til alzskona thiänist ther honum kunne wara nyttogh. Än han beddes aff henne thz hon hafdhe nödhugh vnt thz är at hans kropper skulle föras i gallia land til sinna kirkio Gudh skyndadhe hans tima som han nv kalladhe til äronna oc äpter trolighit ärwodhe bödh han honum til löninna Oc siwnda dagh ther äpter foor the säla siälin aff krupsins mörkastuw til hymerikis äro

Tha gik drötningin til skiptis mz biscopomen aff the sälo arwe som them war left oc swasom ther mykit goz lifnar ther är thräta mellan arwana. Swa war ok her en mild thräta ther litit mz allo war til skiptis Tho togh drotningin mz alle ödmyukt hans helghedoma. En biscoper fik hans harklädhe. somi hans kapo. somi bälte. Somi skipto sina mellan hans kiurtil. oc somi hans natlädhe. Oc mz store wördhning oc kostnadh lät drötningin föra han aff waland oc in i gallia rike Tha the komo til en stadh som het palecencia oc likit stodh vm nattena i kirkionne lät en

# 236 mäktogh quinna i stadhenum bära sik thiit thy hon i mang aar hafdhe warit al bort numin oc beddes thes helgha manzins hielp. vm morghonen war hon swa til räka at hon folgdhe them langt vppa wäghin oc thakkadhe gudhi oc sancto germano for the nadh mz henne war gör Än mz hwat glädhi oc graat hans folk togh widh honum. oc mz hwat iärteknom gud äradhe han. kan manz tunga ey fullelica vt thrykkia Thy än tho han ligger i iordh. dödher for mannom. tho pröwas han daghlica liwa i iärteknom oc äro Amen

# 197

J them nampnkunnogha stadh som heter antisiodorus war en welbyrdugher man. hans nampn är germanus. fra sinom barndom war han öfdher i bokelike konst. oc hafdhe alskona gawor aff gudhi swasom är goz oc fäghrind oc styrk oc snille. Sidhan han hafdhe i frankrike studerat. foor han til room at nima kesara lagh oc rät Ther war han vphöghder til at wara mektogher domare ower sit eghit fädhernis land. oc sänder thiit mz mykin priis oc ära. Oc äpther thy hans loff war merkelikit tok han sik husfru swasom honum höfdhe. J hesse welmact oc walde. öktis guz räddoghe oc kerleker mz honum. oc alzskona dygdhe swa at enkte brast honum i allo thy. ther dygdhelikin man skulle hawa. ther til at han ware werdhugher vm sidhe fa biscops hedher oc ämbite. Honum war giwit rent oc redhelikit tungo redhe til prädikan. vnderstandilse til at döma ok rätta: hionalagx band til renlifnadz bewisan. Hans sidher war suasom vnge oc lustughe män göra oc plägha at han idkelika foor

# 198 i iäkt oc wedhan. oc mangskona diwr lät han hem föra som han hafdhe mz sinne konst fangit Mit i stadhenum war eth stort oc höght bärande trä. mz storom oc mangom qwistom. wit the qwista lät han hengia all diwra howdh ther han kunne fata. oc gladdes aff at almoghin sa oc vndradhe a hans mzferdhe. Vm sidhe thektis gudhi vmwända the fanytta iäct oc werldz glädhi til sin hedher oc sielagagn swa at biscopin i stadhenum sanctus Amator straffadhe oc afwiitte hans oläte mz hwassom ordhom oc sagdhe. huru länge wil thu fara mz tholke fafenge glädhi. som likare är hedhninga mzferdhom än cristna manna sidhum. wänt thy ater thu som är almoghans ära öwa thessa affgudha dyrkan oc giff gudhi hedher oc thinom vnderdanum dygdhelikit formanz aterdöme. Än tho at biscopin badhe badh oc straffadhe ey thes heller lät han aff sinom gambla owana: oc swasom biscopin war idhkelikin at raadha til bätring swa war germanus thrätin äpter sinom eghnom wilia Ey lät än thes heller biscopin aff at lukka oc thrugha. at hin skulle bort kasta sin osidh. oc lata träit nidher hugga. Än han stodh faster i thy han hafdhe böriat oc wille ey vndan wika. Jnnan thz foor germanus se vm landzins nytta Oc tha lät biscopin träit nidher hugga oc vp bränna oc alle the diwra howdhin lanct borto bäras oc atskilias Thzta maal kom bradhlica for germani öron oc wardh thag han swa harmslaghin. at han hafdhe tha thenct owergiwit allan guz kerlek. oc sin hedhersama stadga. oc hempnas sin smelek

# 199 i thy at han wille biscopin fordarwa oc dräpa

Än miskunsamber gud wände thz i bätre mato äpter thy han hafdhe thz longo foreseet Biscopin vnderstodh thz äpter guz wilia. oc sagdhe sua widh sik jak weet mik owerdughan wara t mit blodh skulle vtgiwtas for guz nampn skuld swa at jak skulle nämpnas i blan the helgha män som kallas martires Han vnderstodh ok i guz anda. at hans lifs time war nu ekke langer. oc thy wille han se til hwa äpter han skulle biscoper wardha. oc wiste görla at thz war germanus Thy foor han til en stadh som het edua. oc ther war en mäctoghare landz herra än germanus, oc han het Julius. Tha biscop simplicius mykit enfallugher man oc gudhi thekker hördhe at bisko amator kom farande tok han sina clärka. oc landzherran julium. oc allan stadzins mogha oc mz stora ödmyukt gik han wt mot amatore biscope oc tok han in mz wördhning oc hedher. Annan dagh ther äpter gik biscop amator mz biscop simplicio aa entalan mz julio höfdhingia oc kungiordhe tham sin wilia oc sagdhe. Mik är thz kungiort aff sielwom gudhi at min lifs ände komber sköt Oc for thy at ey är annar man som qwämelikin ware til minna kirkio forman.

# 200 vtan ensamin germanus. suasom mik är wisselica teet aff gudhi. Bidher iac innelika thina werdhughet thu erlikin höfdhinge herra iuli. vn mik thz gudhi til hedhers at iac maghi fornempda germanum empna til biscops ämbite. Julius höfdhinge swaradhe Än tho at han ware landeno nyttogher. Thogh mädhan gud hawer han enkalleica vtwalt suasom thiin helighet witnar. ma iac ey ga mote gudz budhi. Tha biscop amator hafdhe thz loffordhit fangit thakkadhe han them oc mz glädhi kom han ater hem i sin stadh. Jnnan thz saktadhe sik germani hugher oc hierta oc thakkadhe gudhi at han hafhde ey giort skadha i sinne bräzsko oc sagdhe sinne hustru at ware thz henna wilia han astundadhe at skilias widh alt werlz bang oc giwa sik i closter. Hon swarade at hon hafdhe länge warit i sama wilia oc thordhe thz ey kännas för än tha. oc swa mz fullom godwilia stadhgadho the at thz skulle raskligha fulkomnas swasom thz war sannelica forskipat i guz asyn. Amator biscoper kom hem oc fan folkit fägnandhe sinne aterkomo. oc sagdhe til them. jak hawer stoort oc waardhande maal. wacten aat granlica oc glömin thz et. Äpter thy gud hawer mik thz teet wet iac at min dödz time lidher fast. warin thy alle samdrektughe i thy at i thenken vppa hwa til tholkit ämbite är bezt fäller. Widh thz ordhit gawos alle sua at engin thera suaradhe ther til mz eth ordh. Tha badh han them alla fölghia sik til kirkionna. oc sagdhe. för än i gangin in i kirkionna. skal hwar idhra fra sik

# 201 leggia swerdh oc knif oc alskona ther man ma androm skadha mz, for thy thzta är böna hws oc ey stridz mark. The giordho som them war budhit oc ginstan the waro inkomne oc biscopin sa. at germanus war ther mz bödh han starkligha stängia dörrena. oc mz wellughe biscops mact oc skrudh badhe i klärka oc lekmanna asyn oc nerwaru tok han handom a germano. oc sagdhe gud alzwallurgher biudher tik i minom ordhum. thu skal hans folke forestanda. oc biscops embite vppehalla. hustru oc welzliken stykke owergiwa oc siäla gagn enkannelica rykta. thy at gud hawer antwardhat thik miin faar ginstan iac er aff fallin. Oc ther ginstan klipte han aff hans haar. äpter clärka sidh. oc fik honum clärka klädhabonadh oc tok hans werlzlika klädhe bort fra honum.

Oc allom them aseiande tok then dygdelike amator biscoper känna i sik dözins krapt oc sagde til moghan. min elskeligha barn. jak känner i mik at gud wil tagha mina siel aff thesse pelagrims färdh ther iac hawer länge wandrat i. Oc bidher iac nv som för at i mz fulle samthykkio takin min brodher germanum i thz ämbite som iac oc sagde ia til hans bön oc än tho them war sörghelikit tholikin siäla gömara vmbära.

# 202 tho war thz them til hugnadh at the wisto hwem the skullo ther äpter lydha. Daglica wexte sotin meer oc meer oc thes mera hugnadhe han them som ower honum gräto. oc sagdhe. latin aff at grata oc sörghia Thy at ther är sörghiande som wärre komber äpter godhan. Än her är idher glädhiande ther dygdheliken komber äpter litit werdhan. Thy at thessa manzins badhe liff oc dödher skal idher wardha til hugnadh oc glädhi. Oc vnder them ordhom lät han sik bära til kirkiona. at han skulle ther tisn anda vp giwa som han pläghadhe dagh oc nat gudhi thiäna. Honum folghdo badhe män oc quinno oc willo se hans ändalykt. han satte sik i sith biscops säte. oc vm terz tima gaff han vp sin anda. Ginstan hördhis ther guz ängla sanger som the ärufulla sielena fördho til hympna i duwo like. thzta sagho oc sagdho mange aff them som tha när waro. Tha wille gud sins elskelica wins sancti amatoris forskyllan bewisa oc äradhe han tha ginstan mz thesso iärtekne. En man som hafdhe warit i xxx aar swa numin at han hwarghin kom vtan som annar bar han Han hördhe saghur aff thes helgha manzins dygdhom oc lät sik föra til stadhin antisiodoro. oc thenkte finna then godha herran liwande tha the framkomo war han nv swepter oc til grawina redder. Tha beddis lami mannin giwa sik aff the watne ther likit war thwaghit i. Tha thz hördhe then godhe germanus vndradhe han a manzins tro. oc lat stänkia lama mannin mz sama watne oc

# 203 allom them asiande stodh han vp hel oc helbrugdha som thiit war fördher lamber oc brugdha.

Äpter thz togh aller moghin badhe lärde män oc lekmän at aminnas sancti amatoris ordh. oc sina eghna lowan. oc alle suasom mz enne röst beddos at germanus skulle stadfestas i biscops mact oc ämbite oc hedher. Nödgadher oc thrängder tok han ther widher. Än bradhlica wardh han wänder suasom i annan man, ther byttis werllina ridderskap i guz thiänistaman. werllinna bälle i höxta ödmyukt. hustrun i syste. goz oc ägher i fatigxfolkx vppehälle: Ey kan manz tunga tälia. huru stranger han wardh widh sik sielfuan. oc huru lin han war widh andra. Oc tho skal litit aff myklo her vpräknas Wisselica fra them dagh han tok prästa embite. oc til hans lifs ända. thwingadhe han swa sin krop. at han aldrigh aat grant brödh. äller drak wiin. han tok ey olio äller ätikio. ey skawel äller salt Tho vm iula dagh äller pascha hafdhe han watn blandat wiin. swa at näplika kändis ther nokar wiin smaker. Hans daghs födha war groft biwgbrödh oc thz redde han sielwer oc mool. stundom aat han vm odhinsdaghin oc stundom vm lögherdaghin Hans gango klädhe war en kuwel oc en kiortil. swa helgha dagha som sökna. ey hafdhe

# 204 han mer vm wintrin oc ey mindra vm somaren. oc thz hafdhe han alt til thes thz ey länger dugdhe, aldrigh war han vtan harklädhe Hans säng war fylt mz asko. oc saman thrykt som hardhasta iordh: aklädhit war eth grofft klädhe. bulster oc blöia war et strangt harklädhe. hofdhagerdhin war iämhögh widh bulstrin. Swa la han vm nattena som han gik vm daghin. Siellan lagdhe han aff antigia belte äller sko. hans biscops belta war eth rep: hans punger hafdhe ey annat än helgha manna helghedoma: altidh grät han. oc idkelika badh han. J tholke thwingdh gat han ey haft langan sömpn. Sighi hwar hwat han wil. wisselica sigher iac at i tholke plagho hafdhe han eth langt martirium oc thy gaff gud honum twenne gawo. thz är at hans gambla synder waro honum forlatna. oc wardh mäktogher stora syndara mz gudhi forlika: weghfarande folke giordhe han alzskona thiänist. han thwogh sielwer thera föter oc sielwer fastande thiänte han. suasom minzste smaswn Thenne helghe mannin hafdhe the nadh som mangom är wansampt at han badhe vmgik mz werlz folke oc ryktadhe siäla gagn. oc swa at han war fra allo skilder suasom enstika ärmete Thy han lät byggia eth closter widh icauna ström oc ther sampnadhie han manga gudhlica brödher oc äpther hans kännedom wordhe the sua fulkomne at manga kirkior beddos them sik til biscopa

# 205
J the lande war en riddare. dygdhelikin oc godher. hans nampn war januarius. oc pleghadhe vpbära konunxskat. han hördhe sancti germani stora frägdh. En dagh han afdhe samankomit en säk mz päningom. foor han at se sanctum germanum. oc tappadhe sekken a wäghenum, oc engin aff hans swenum war thz warse. vtan en man som opta qwaldis aff diewlen. fan sekken oc bar bort oc gömde: Riddaren saknadhe säkkin oc sörgdhe. oc vm sidhe kom han til biscopin. oc swa alwarlika krafdhe han then säk oc päninga af biscopenum. suasom han hafdhe them honum fangit. Swa tröste biscopin til gudz. at han lowadhe riddarenum skadhalöso for the päninga. Han lät lysa vm allan stadhin. oc i thre dagha fanz enkte. Tha bödh biscopin. at alle the i stadhenum. som aff diewlen qwaldos. skullo ledhas for han. tha the komo. sagdhe biscopin. Ey kan annat wara. vtan at diäwlenum er witelikit. hwa the fynd hawer vndan gömpt. oc thy hwilkin idhra ther aff weet. han skal thz sielwer kännas. än i thz sin kändes engin ther widh. tha bödh biscopin alla falla a knä mz sik oc bidhia. oc ginstan bar then i at ropa. som skyllogher war. oc sagdhe. we. we. iac brinder, oc ginstan nämpde han stadhin. ther säkker la innan. Ther händo tw vnder i enne stund. thy han fik ater päningana. som them hafdhe tappadh. oc then them hafdhe taghit war widh dyäwlin skilder.

# 206
Annar tidh sampnadhe diewlin sith sellaskap. oc mz hardhom frestilsom stormadho the mot sanctum germanum. tha the funno at the enkte formatto mote hans starka wärop pc wapnom. wändo the sina ildzsko oc harm vppa enfalla almoghan Först böriadho the a smabarnom oc sidhan a störra folke sua at the humpnadho i halsenom. oc engen formatte liwa ower thre dagha. swa war thenna plagha stark at engin människia kunne ther til nokan läkedom. vm sidhe kom folkeno i hugh then stora läkiara ther gud hafdhe giwit them. som war thera biscoper germanus The kärdho sin wanda for honum mz gratanda tarom Oc ginstan tok han olio oc signadhe oc lät giwa hwariom som thorfte. oc thz war them allom aat helum botum: Thessa diäwlsins ilzsko kändis en aff them som länge hafdhe warit twingadher aff diäflenum oc sagdhe thz vppinbara for biscopenum tha han fik sina helso i geen.

En tidh hende at brödhrene badho biscopin koma til siin oc han war tha hindradher. oc fik ey koma. Nokat ther äpter tha the ey wänto at han skulle koma. kom han til strömen oc wille

# 207 ower. oc engin tok thz til war i costreno Tha togh en aff them som qwaldos aff dieflenum til at ropa oc sagdhe. germanus bidhar widh strömin oc i forsumin at föra honum skip. The togho ey tro vppa hans odhum. mest for thy at han hafdhe them stundom darath oc swa for thy at biscopin hafdhe sik vrsektat at han ey kunne koma. Än ropadhe galne mannin nv som för. at biscopin bidhadhe oc wille ower tha sagdhe en brodher til abbaten. Jak tro at han sigher os sant oc sände ginstan färiona ower oc funno helgha mannin ther for sik. Tha han kom ower togho the widh honum mz plictoghe wördhning oc ginstan fatadhe diäwlin then galna mannin oc hengde han vp i wädhrit alt ther til at helghe mannin bödh dieflenum sätia han oskaddan nidher a iordhena. oc ginstan skildis han fra mannenum mz fulasta lukt.

En pelagrim gamal afgudha dyrkare som het mamertinus kom farande in i sancti germani biscopsdöme. oc kom til ordha mz enom hans clerk: klerkin heet sauinus oc thiänte gudhi trolika. i thera widhertalan spordhe clärkin mannin aat, hwadhan han war oc hwat tro han hafdhe. oc huru han fik the tw lyte som han hafdhe a sinom kroppe suasom er at han hafde mist eth ögha. oc annor hans hand war wisnadh oc bort

# 208 thörkat. Mamertinus swarade Jac är fierran kommin oc aff minom barndom hawer iac hedhrat the gudha som mine foräldra hedhradho for mik suasom er iupiter oc mercurius oc flere tholka. ey hawer iac annat fangit til löna vtan som iac stodh i thera thiänist miste iac badhe ögha oc hand. tho bidher iac them daghlica at the willen giwa mik thz i gen blidhe. thz the togho aff mik oblidhe. Klärkin swarade Thu far willer salugher man thy thu wet ekke sannindena. thy hawer thu thessa ysäld oc plagho. Ware thz at thine gudha hafdhe wit oc snille tha waro the ey ewinnelica blinde oc lame. döwe oc dumba: aff them är wisselica scriwat. the hawa mun oc tala ey. öghon oc se ey. öron oc höra ey. thera hals ropa ey oc ey är ande i thera mun. Ther staar ginstan äpter af thera mun. Ther staar ginstan äpter af thera dyrkarom. Tholke wardhe the som them göra oc alle the som tro oc trösta vppa them Nu röne thu idhra afgudha lön oc thz är plagha oc pina Nu se thu huru sannelica propheten vtthrykte hwilke idhre gudha ära. Än vm thu wil thina fulla helsa aterfa. hör hwat iac thik sigher oc lydh minom ordhum. J them stadhenum som heter antisiodoro är en helgher biscoper oc heter germanus. Jac är hans clerker. än han älska oc hedhra en sannan gud oc gudh vppinbara sik honum oc giwer for hans skuld alzskona helso oc böter ther wanföra människior thorwa bedhas Wil thu thy helbrugdha wardha. tha kasta bort alla afgudha dyrkan. oc kom til hans oc bedz

# 209 hielp. oc thu fa vtan iäff thz thu bedhis Tha mannin thz hördhe gladdis han. oc badh wisa sik wegh til then godha biscopin Prestin gladdis at mannin trodde honum. oc wiste honum nokat vppa wäghin. allan then daghin war regn oc owädher oc wadhelikin liugn elder oc thordyn. mannin fan ey hws för än vm nattena kom han til en kirkiogardh oc ther war sanctus amator iordhadher. vppa enne graf war bygt eth litit hws. thiit gik han oc lagdhe sik thrötter rädder oc water. Äpter at han war sompnadher waknadhe han oc sa vm sik tha war allt liwst som en dagher oc syntis honum en vnger man i skönum hwitum klädhom. Tha wardh han rädder oc badh i sino hierta oc sagdhe. Then cristna manna gud som prestin rosadhe swa mykit hwilkom then godhe biscopin germanus swa trolika thiäna han hielpe mik i thessom wadha oc rädde. Annat sin sompnadhe thenne pelagrimen oc ginstan hördhe han ena ropande röst som sua sagde. stat vp. stat vp. stat vp corcodime mässodiekn oc gak i kirkiona til the biscopa ther äru. oc halla nv vppa guz thiänist. Ther waknadhe pelagrimen oc hördhe at vt aff grawene ther han la vppa swaradhe en annar röst. oc sagdhe, wäl wet iac brodher min at ther är sanctus amator biscoper oc sanctus peregerinus biscoper. oc flere andre. Jak fa ekke komit i thesse nat. thy iac hawer en gest oc er en pelagrim. Her äru siw wadhelike orm vnga oc thera modher mz them ganger iac fra mannenum tha slita the han synder

# 210 oc äta han vp. Än sompnadhe pelagrimen oc tha teddis honum sama röstin som han förra hört hafdhe oc sagdhe. Biscopana biidha thik. oc fa ey hallit sith ämbite för än thu komber. oc vm thu rädhis vm thin gäst. tak han mz thik. oc gynstan thotte som en skön man kom vp vndan them grifta stene ther han la vppa. oc then som vpkom tok pelagrimin widh handena oc ledde han mz sik Oc syntes pelagrimenum som the reddo sik til messo. oc en aff biscopomen bödh at almoghen skulle thigia oc alle ocristnadhe skullo ga vt mädhan ämbitet giordhis. Oc sanctus amator biscoper taladhe til sanctum corcodimum oc sagdhe hwa är then okunneghe man som thik folgdhe hiit in. han swarade. thz är min gester. for hwilkins skuld iac kom swa seent. biscopin sagdhe. kör han vt af kirkionne oc fra cristnom mogha thy han är smittadher mz afgudha dyrkan. Tha beddes mannin nadh. oc aflowadhe alla afgudha thiänist Än biscopin bödh honum ga til sanctum germanum oc te honum alt thz honum war hänt. Äpter thz waknadhe pelagrimin oc thenkte görla alt thz honum war vppinbarat O c tha daghin kom spordhe han sik wegh til sanctum germanum. Tha han kom for hans dör. oc biscopin kom vtgangande. beddis han biscopsins signan. Biscop germanus sagdhe Än tho mik är witerlikit giort aff gudhi. hwat thic är widherfarit i thesse nat tho skal thu ga mz mik til kirkiona oc kungöra allom guz gawor. Tha han kom til kirkionna togh han vp at the första oc til ända

# 211 sighia hwat honum hänt hafdhe oc tho rätte biscopin han i thy at han foor ower hwat waadha han hafdhe aff siw orma vngom oc thera modher. Tha kändes mannin sina glömsko oc sagdhe huru ther vm war. Folkit som hafdhe hört thz stora vndrit lowadhe gud for sina nadh. badhe for thz mz pelagrimenum war giort oc swa for thz at biscopin wiste hwat ther war timt än tho han war ey ther när. Tha kände biscopin mannenum guz tro. oc ther äpter tok han döpilse. Tha sagde mannin til biscopin. Herra iac bidher thina helighet at suasom thu gaf mik sielinna helso. giff mik gudhi til hedhers samuledh kropsins helbrugdho. Biscopin swarade Tro thu at iac ma thz mz gudz kraft göra han sagdhe Thy kom iac hiit til thiin at mik war tholkin ära aff thik sagdh. Tha ströc biscopin mz sinne olio a hans anlite oc hand oc ginstan war badhe läkt oc böt Oc alle thakkadhe gudhi. Än sagde biscopin til folkit gangom nu oc seem guz äro vm the thiit komo bödh biscopin at alle skulle sta a knä oc bidhia til gudz oc the helghamän som i them kirkiogardhe lagho Sidhan gik pelagrimen fore ok biscopin mz folkeno til the grafuena ther han hafdhe lighat vppa oc seet the vnderlika syn som för är sact Oc sagde biscopin. lyften aff thenna grifta stenen oc ginstan syntes ther viij orma store oc stiwgge Än ey baro the sik aat nokrom skadha Tha sagde biscopin. Thu styggelikit orma kyn. hwi dirfdhis thu til at trodha thes helgha manzins ben suasom sanctus

# 212 corcodimus. wisselika thz ware rät at thu skulle nv her ginstan taka thin dödh. vtan for thy at thu lydde helgha manzins budhi oc giordhe ey hans geste nokan skadha Thy kom thik hädhan i sama stund oc far thiit som thu enge människio kan göra skadha. vtan blif i ökninne. thzta biwdher thik ey iac at enasto vtan min herra ihesus christus mz mik. ginstan slo han sith howdh nidher til iordhena suasom han skulle thakka for wälgiort oc kröp aff stadh oc hans lect mz honum. Aller moghen war rädder än biscopin badh them ey rädhas vtan sta st[a]dhelica oc se guz wald oc mact. Then främste ormen war ey stoort minna än siw alna langer. For thzta iärtekn skuld lät biscopin taka vp thes helgha manzins ben. oc bödh at then stadhin skulle hallas i store wördhning Nv tha mamertinus then for:de pelagrimen sa alla the nadh ther mz honum war giordh. gaf han sik alwarlica i sancti germani closter oc thiänte gudhi swa trolica. at äpter abbatins dödh som tha war oc het elladius war thenne mamertinus wärdhugher at wälias til thera forman.

Eth sin vm winter tidh gik sanctus germanus witia sith biscops döme. oc kom om qwällin til ödhe hws oc wille ther hwilas. tho pläghadhe diäwlin qwälia alla the ther hwiltos oc thy

# 213 flyddo alle at stadhna ther. Biscopsins clärka ato ther nokat litit än han sielwer fastadhe som han pläghadhe Vm nattena tha the sowo. lät biscopin läsa for sik oc innan thz kom eth stort slagh a weggena. Biscopin stodh vp oc sa en storan skugga oc manadhe han a guz wegna hwa han war. Tha swaradhes honum swa. Jac oc min kompan warom twe cristne män i nampneno oc tho for wara ogerninga warom wi her slaghne oc liggiom än orutne. oc thy omakum wi allom them som her wilia hwilas. ey ärum wi tho fordömde. oc vnder thessom stena hope liggia ware kroppa. Bidh for oss til guz at wi mattom fa mak oc hwilo. Vm moghonen kalladhe biscopin thit the ther näst bygdho oc badh rydhia bort then stena hopen oc ther funno the mannana kruppa oc än lagho iärnboior a them. biscopin lät bryta aff iärnin oc föra kruppona til wigdha iordh. oc aldrigh hördhis ther sidhan nokat omak äller qwal.

Annat sin kom han til fatight hws folk oc alla nattena war han i sinne bön. oc mz thy kom daghin at enkte hafdhe än hanin galit i the huse. biscopin spordhe hwi swa war. Honum swardhis at i langan tima matte aldrigh hani gala i them thorpastadh. Han tok litit aff hwete oc signadhe thz oc kastadhe for hanan oc ginstan han aff

# 214 thy hafdhe takit bar han i at gala. sua at allom leddes widher. oc sidhan skadde honum enkte.

Nokat ther äpter kom budh til sanctum germanum at kättara oc trowillara toko vpstigha i britannie lande. Tha tok han mz sik sanctum gallum biscop. oc wille wäria cristna tro. Tha the vppa hawit komo, kom hardhasta stormber. sua at the wänto sik ey liwande fram koma. än tha sanctus germanus sa at owelna war. Tok han the olio han hafdhe signat oc giordhe korss i watnit Oc ginstan wändis storm i lugn oc the komo fram oskadde oc thakkadhe gudhi. Tha the oc flere biscopa aff landeno komo mz kättarom til ordha. Thotte allom moghanum at cristne biscopa waro nidher thögdho. oc the andre hafdhe wnnit. Än gud gaff cristna biscopum sua stora nadh mz ordh oc skäl. at then orätte delen kunne vm sidhe sik ey forsuara. Tha kom en landzins förste. oc ledde fram sina dotter som blind war föd. oc badh at the skullo ther mz stadhfästa trona at hwilkin delen som henne formatte giwa sina syn. han hafdhe rätta oc sanna trona. Bisicopane sagdhe at först skulle troswikarene bewisa sina wisso vm the formatto. Än the nekadho for sik oc miströsto oc badho mz pikunna foräldrom. at biscopane skullo lata see sina bewisan Tha badho biscopane sanctum germanum vm thz malit

# 215 Än han tröste til guz. oc tok the helghadoma som han pläghadhe bära mz sik. oc i alz wallugz guz nampn lagdhe han them widh blinda iumfruna ödhon oc ginstan i aldra thera asyn forgk the gambla blinden oc lystos ny öghon gudhi til hedhers oc cristne tro til stadfästo oc fra them dagh fordriws aff the lande alle kättara oc trowillara.

Apter thz tha biscopane willo heem fara. satte diewlin sina forsator for sanctum germanum swa at han fiöl oc annar hans foter oc been braknadhe oc for thy skulle han qwar bliwa ther andra biscopa foro sin wägh. Nv thz diewlsins ilzska hafdhe ämpnadh honum til dröwilse thz wände gud til hans helighetz större bewisan oc gudz almogha til hielp i store nödh. Thy innan then tima ther han la i them werkiom. kom elder lös i nästa hwse ner honum. Tha kom moghen oc wille bära vt biscopin at han skulle ey ther brinna, än han sagdhe them at the skullo enkte rädhas. Tha eldin kom til thz husit sprang han ther ower oc brände huss vppa badha sidhor oc litit äpter sluknadhe han mz allo. Folkit gladdis for the äro skuld oc mange wanföre somi til siel oc somi til liiff komo thiit oc alle finge hielp suasom hwar thopte. Än for thy han wille widh sin werk enkte läggia. thy

# 216 kom vm ena nat en skön människia ingangande til hans. oc räkte honum sina hand oc bödh honum ginstan sta vppa sina föter oc i sama stund kände han sik fullelica wara länktan. oc stodh vp oc redde sikat hem fara.

Jnnan thz kom budh at mykin oc stoor her kom aff saxonia oc pictauia at stridha vppa britania land. oc häria thz. the i landeno waro miströsto at sta äller ga mote them. vtan skyldo sik hwar the kunno. tho sändo the budh til thessa helgha biscopa oc beddis hielp oc radh. The scriwo them i gen at the willo koma them til hielp oc aff the lowan fingo the swa stora tröst som them hafdhe warit sänder stor moghe mz wäriande folke. Thzta war vm fasto tidh. biscopane rädho folkeno liwa gudlica oc at alle the som än waro ocristne skulle sik lata cristna. Thz spordho owinene. vtan the trösto at cristne män waro vtan alla starka wärio oc suasom blot folk. oc thy matto the raskligha wardha nidher slaghne. Än biscop germanus ginstan äpter pascha badh han folkit trösta til guz. Oc tok mz sik nokra fa män oc gik vt oc fik se sna släta mark oc ther när tw högh bergh. oc badh at the ther skullo byggia for sik thy han wiste wel at thiit skulle härin koma Tho bödh han allom at thz the hördho han ropa skullo the ropa alle saman

# 217 alt til thes han badhe them aterwända. Tha härin war kommin swa grymber som the wille alt vp äta. bar biscopin i at ropa alleluya alleluya alleluya oc alle cristne män ropadhe samaledh oc thz liwdhit ropadhe aff eno berghe til annat oc hwart thotte andro swara. tha äpter guz wilia wardh then omilde härin swa rädder at the thenkto ey at enast at berghin skulle falla a them vtan the räddos suasom hymilin wille falla. hwar thera war thes fäghnare at han matte koma til fota. at fly, the kastadhe wärio oc wakn at the matte mz liweno blotte vndan koma. mange aff them forgingo widh en ström thy ther war weghin thranger oc hwar thrängde annan nidher i watnit. ther stodh cristna folkit oc sa huru hymerikis herra striidde for them. the wnno stridh oc engin thera drogh kniff äller swärdh. The gingo vt oc togho vp wakn oc hawor. oc for biscopana forskyllan skuld slogho the sina owin nidher oc gutu engins thera blodh a markena. thy thenne sigher war giwin for guz tro skuld oc ey aff manz kraft. Nu tha thz landit hafdhe fangit fridh badhe aff andelicom oc likamlicom owinum. foro biscopane mz glädhi hem til siin

Sanctus germanus kom i sith biscops böme oc war intakin mz store glädhi. han witiadhe sina

# 218 kirkior mz litlo fölghe oc siwordhum farkost. suasom then ther for stora rikedoma bar sielwan ihesum christum idkelica i sino hierta En dagh kom i hans fölghe ganzt mot qwellenum en man. gangande barfötter thunklädder oc alzstingx hawanzlös oc folgdhe sancto germano til herberghis tho hafdhe han swik i wilianum. vm nattena tha the hafdhe sköt sinom hestum oc waro i gudlike waku meer än i stalzins gömo. gik in thenne falske hästa waktaren oc tok bort biscopsins hest. Vm morghenen the saknadhe badhe mannin oc hest. tok en aff clärkomen sin hest oc lät redha st biscopenum oc sielwer gik han mz them. Tha the komo a wäghen sagho the at biscopin wardh i sino anlite nokat blidher oc suasom leiande En aff clärkomen dirfdhis at spöria han aat. hwat hans blidhe hafdhe thydha. Han swarade her komber hin osäle mannin som i nat stal bort wan hest. oc ledhe han äpter sik. oc ginstan kom han fram oc fiöl a knä oc beddis forlatilse oc kändis at han hafhde alla the nat gangit ther vm kring oc leet hestin mz sik. oc hwarghin kunna han länger koma. Tha swarade biscopin. hafdhe iac i gaar giwit thik then hestin tha hafdhe thu ey thorft nv at stiäla. Nu haf salugher thz thu thränktadhe äpter. oc niwt wäl. Oc i swa mata fik han forlatilse oc än ther mz biscopsins signilse.

# 219
Annat sin kom sanctus germanus til en godhan man oc het senator oc gäste ther vm nat. manzins hustru kom sik in lönlica oc for kärlex skuld lagde hon litit aff halm vnder biscopsins howdh oc ey war han thet warsse Nokra dagha ther äpter fördhes ther fram en man som diäwlin qwalde. oc the han fördho sörgdho badhe manzins plagho oc sua at the kunno ey bradhlica koma til biscopin at han matte mannenum hielpa. tha sagdhe quinnan Her är nokat qwart ther han oss owitande aterlefdhe. Oc ginstan tok hon aff them fornempda halmenum oc lot binda kring vm galna mannin Oc i sama stund fik han swa fulla böter at aldrigh qwaldes han i swa mata fra them dagh.

Han witiadhe eth sin sanctum hylarium som biscoper var i them stadh ther kallas Arelate. Swa innelica fägnadhe hylarius germani komo. som ther hafdhe komit en guz apostol som oc sannelica war. Ther war ens herramanz hustru hardhelica plaghat aff kalla sot oc thiit kom sanctus germanus. mannin war gladher aff hans komo. thy hans anlite war liofft. hans ordh ful mz hugnadh. hans prädikan full mz guz nadh oc

# 220 sannadhe at mindre war the frägdh aff honum gik än hans dygdh war. Han bödh helgha mannenum sina thiänist oc gerna hafdhe han giwit honum sina gawor vm han hafdhe thort. Han badh for sinne hustru at han wille witia hona oc ginstan han kom i husit fik quinnan fulla helso oc stodh vp oc fägnadhe honum mz mykle wördhning.

Oc kom sanctus germanus thiit som sanctus iulianus laa iordhadher oc widh hans graff fik han storan andelikin hugnadh. Folkit kärdhe for honum at the ey wisto vppa hwat dagh vm arit the skullo halla sancti juliani högtidh. Tha sagdhe han. Bidhiom alle saman trolica til wan milla gud. at han wärdhughis nokrom aff oss thz vppinbara. Vm morghenen kalladhe han til sik the främste aff stadhenum oc sagdhe. är nokar then aff idher ther gud hawer thzta ärinde bewisat. tha kännes thz her gudhi til hedhers oc sancto iuliano Ther nekadhe hwar for sik. Tha sagdhe sanctus germanus. witin thz at i siwnda manadh vm arit oc a XXIX dagh war sanctus iulianus plaghadher oc dödhadher for wars herra ihesu christi skuld. Ther aff gladdes aller moghin oc fingo i sinne siel enkannelikin hugnadh oc thakkadhe gudhi for sina nadh.

# 221
Ater komo ny oc sörghelic budh. at kättara mz starke mact willo koma ater in i brytannie land. Oc alle mz enne röst badho sanctum germanum at han for guz tro skuld wille sua nu som för hielpa at the wordho nidhradhe. Han tröste til guz nv som för oc screff til sanctum seuerum biscop i trer. at the skullo badhe fölghias aat mote guz tro owinir Tha the komo saman stadfästo the först sith folk mz gudz ordh oc prädikan. oc äpter guz wilia thiänte them guz elementa. som for guz hedher hafdhe sik ospara til at fara i lifs wadha. thy tha the komo til strandena funno the redho for sik badhe sikp oc wädherlek oc alla thorfte. Aff guz mact nödhgadhis diewlin at kungöra folkeno i britania at biscopane skullo braat koma. Thz hördhe en landzförste ok gladdes aff them tidhendom. at hans son som war krompen a andro beneno matte fa böter, han tok mz sik barnit oc mykin moghe folgdhe honum oc gingo wt mot biscopomen. Ower folkit gawo the sin welsignilse oc prädikadho guz ordh. sidhan kom then landzherran mz sinom son oc beddes ödmyukligha guz hielp oc thera bön Tha bödh sanctus germanus wanföra piltenum at han skulle sätia sik oc mz sinne hand tok biscopin a hans ben oc ginstan kom helsan oc wanförslan flydde vndan: Folkit fyltis mz hugnadh oc glädhi. oc tronna owini flyddo oc skämpdos. oc fingo ekke sin

# 222 framgang som the hafdho thänkt. Ther äpter foro biscopane mz glädhi hme oc thakkadhe gudhi at ey war störra skadhi gör

Eth sin witiadhe han sin enkannelika win en gudhlikin klerk oc het senator. hans thiänista pika xx ara gamul war dum oc kunne ey tala. hona lät clerkin koma for biscopin oc beddes henne hans signan. han mz sinne wigdhe äller signadhe olio strök vm henna mwn. oc giordhe korss aa. Oc badh fa sik eth kar mz dryk. ther bröt han vti thre brödh bita. oc en aff them hiölt han i handene oc sagdhe til pikona. bedz welsignilse för än thu taker thzta. ginstan bar hon i mz sköno röst oc beddes hans signan oc fra them dagh hafdhe hon skönt oc rent maal i alla sina dagha. Nv tha biscopin wille thädhan fara tok han clerkin innelica i sin fampn. oc sagdhe Bliff nv oc ewinnelica säl. min käre brodher. Gud giwi at wi mötoms säle a gudz dome. aldrigh se nokar wara annan optemer i thesse liwe.

Hwar han war a wegh stadder hafdhe han litit fölghe mz sik a sina wegna. oc tho war altidh moghe mz honum aff them som til hansflykto.

# 223 swa at alla stadz ther han dwaldis antigia at han prädikadhe äller war a sinom bönum ther bygdhe the cappell äller resto ther vp korss til aminne. Til then stadh som heter augustuduni kom han eth sin gangande oc folkit aff stadhenum. badhe män oc quinnor. vngt oc gamalt. gik vt mot honum mz hedher oc wördhning. Mange folgdho honum thädhan oc thiit som sanctus cassianus biscoper la iordhadher. J them stadhenum sa han ena merkelica guz gawo oc vnder. thy at vppa them griftastene ower sancto cassiano la. war korssens tekn. tho war thz ey mz manz hand antigia vthuggit äller scriwat. vtan vnderlika mz guz mact insat. swasom thz ware wexit i sielwom stenenom oc syntes thy granlica. at thz war ey aff sama lit som sielwer stenin war. Thzta skudhadhe sanctus germanus. oc i sinom bönum lowadhe han gud. som swa ära sina helgha män. Ther äpter taladhe han til then helgha mannin. som la i grawene. oc sagdhe. Hwat gör thu her min ärofulle brodher. Tha swaradhe sanctus cassianus w grawinne oc sagdhe sua at alle mato höra. her hawer iac hwilo i sötum fridhi. oc här bidha iac aterlösarins komo. Sanctus germanus sagdhe honum i gen. hwila thik langan tima wördheliken i warum herra ihesu christo. oc for oss oc thinom mogha bidh innelika til thin oc wan herra: wisselica stoor oc äroful nadh skiin i thessom helgha mannenum. thy at al thing lydha hans wilia oc än thz som gömt är vnder iordhene. Alla andra hans gerninga äru werdhugha at hallas i wördhning. än

# 224 thzta maal är sua myklo vndersamare. som thz är siälsynare. Hwa är then ther ey ma vndra. at tholke twe helghe män. som sik aldrigh seddo. oc sua waro aatskilde. at annar är liwande oc annar dödher. at the skullo swa hemelica tala hwar widh annan. swa at then som i äronne war. kändes widh sin iämpnunga. ther än flöt i thessa wärllinna hawi. oc kungiordhe honum hwat widh han war giort oc än skulle göras.

Ther äpter kom en godher man oc hans hustrv fram til biscopin oc hafdho mz sik sina dotter. fra sinom barndom hardhlica plagadha. swa at all fingrin a badhom henna handom waro krumpen in aa henna lowa. oc äpter thy som näghlene wäxto. hafdhe hon swa manga vnder i handine som hon hafdhe finger. The fiöllo gratande for biscopsins föter oc beddos hielp til the plagho. han tok mz sinom helgha handom a henna finger. oc hwart thera. som han widher kom. räkte sik vt oc war ginstan färdhuct. badhe at räkkia oc krympa. Swa wordho tha the henderne badhe henne sielwa oc androm til hielp oc thiänist. som til then daghin hafdho warit til thunga oc plagho.

# 225
Ey spardhe han sinom krupp thröttom oc vpnöttum aff mödho til helgha städhi. thy sökte han ey at enast the städhi. som waro i gallia vtan gik ower the högha berghin. som kallas alpes. oc kom in i waland. Ther kom han i fölghe mz erwodhis mannom. som nv skullo hem ga aff sino ärwodhe. oc hwar thera hafdhe stora byrdhe at bära. oc skullo ower en starkan ström. J balnd them war en gamal oc halter man. Tha önkadhe sik sanctus germanus ower thenna mannin. oc tok hans byrdhe vppa sin hals oc bar hona ower strömen. oc gik än i gen oc bar mannin äpter. O huru vnderlikin oc mektogher är gudh i sinom helgha mannum. Swa syntes nv i sancto germano. som i sik hafdhe i sänder badhe krankdom oc starklek. O huru wanstarker matte han wara. som swa war thwingadher aff fasto oc aterhalle. at han stundom aat eth sin i wikune oc ey annat än thort biwgbrödh. huru hardh war hans seng. tha han ey hafdhe annat än hardha iordhena at liggia vppa. huru litin war hans sömpn. ther alla nätter wakadhe i gudhlikom bönum. huru thrötter matte han wara. som aldrigh gaff sik hwilo. vtan war altidh i gudlico ärwodhe. Oc han som neplica formatte bära sik sielwan. han giordhe tholkit kärlex tekn. ower alla sina makt. oc thz fortok

# 226 honum ey then starke strömen äller ten thunga byrdhen. äller gambla manzins wanförsla.

J them stadh som heter mediolan waro mange biscopa sampnadhe vm kirkionna oc tronna bestandilse. Oc innan at messan sagnx kom sanctus germanus thiit. allom okänder oc okunnogher. oc wille nödhugher. at nokar skulle thz wita. Tha stodh vp en man. i hwilkom diäwlin bygdhe. oc ropadhe mz högho liwdhe oc sagdhe. Thu germane. biscoper i gallia. hwi komber thu hiit i waland. at hata oc fordriwa oss her. thu matte wäl lata thik nöghia. at thu fordreff oss w storo hawino. hwi skal thu swa alt fara oc forsökia. haff thik i maki oc lat os wara i hwilo. Alle vndradho badhe clärka oc folk. hwa thenne germanus war. oc hwar sa a annan. Än tho aff hans wärdhugha anlite funno the. hwa han war. Oc tha gingo alle biscopane mz wärdzskyllo ödmyukt til hans oc badho. at han wille witia then galna mannin. som swa yterlika hafdhe hans nampn oc wärdhughet vppinbarat. Han tok thera bön swasom starkt budh. oc lät mannin ledha i eth lönlikit rwm bort fra folkeno. oc ther skildes hans gamble fölghiare fra honum. oc gik vt helbrugdha oc hem til sith folk. Thzta war thz första dygdhelica tekn. ther gud giordhe i walande mz sinom enkannelicom thiänara. Til hans

# 227 flykte mykin folkx moghe oc beddes hans helgha welsignan. Han satte saman badhe kännedom oc läkedom. oc heladhe badhe siela oc kroppa.

Tha han gik aff them rika stadhenum. mötto honum nokra fatighe män oc beddos almoso for guz skuld. Tha spurdhe han sin messodiekn aat. huru mykit han hafdhe til thera vppehälle. Han sagdhe. at han hafdhe iij gyllene. Oc ginstan bödh biscopin. at the skullo giwas them fatigha mannom alle saman. Messodiekn swarade. aff hwario skulum wi tha liwa i thenna dagh. Biscopin sagdhe. Swa milder oc godher är gud. at han fullelica foresee sinom thiänarom. oc thy thz thu hawer. thz giff thessom widherthorftugha mannom. Likowel thenkte messodieknen at wara foreradhugher. thy gaff han fatigha mannomen twa gyllene. oc then thridhia gömde han. litit ther äpter komo farande nokre ridhende män oc foro snarlika. Tha the komo til biscopin. stighu the aff sinom hestum oc fiöllo a knä for biscopin oc sagdho. war husbonde oc herra leporius bo her när. Han later thina helighet bidhia. thy at han oc alt mestadelen hans folk ligger for store guz plagho. Oc wi bärum hans budhskap til idhra nadh. at i willin mödha idher til hans. kan thz engaledh wara. at i faen sielwe idher til hans

# 228 möt latin han niwta idhra welsignan. vm han ma ey niwta idhra asyyn. Widh the ordhin vptendis helghe mannin mz miskun oc warkunnan. oc lät sin wegh fara. thy honum thytte. at then wäghin war rättare. i hwilkom han wänte sik större lön. Tha wordho the sändebudhane storlika gladhi. Oc toko fram tw hundradh stora päninga. oc sagdho. at thera husbonde hafdhe them honum sänt. Tha wände han sik til sin messodiekn oc sagdhe. tak thetta. som oss är nv sänt. oc bär til minnis. at thu giordhe swik widh the fatigha. ther thu gaff almosa nv for stund. Hafdhe thu giwit them alla the thre gyllene. som iac thik badh. Tha hafdhe nw then rätwise aterlönaren sänt oss thry hundrat päninga. Tha bar han i at skälwa. at thz han hafdhe lönlica widh sik, thz war fullelica biscopenum witerlikit. oc kändes sin brut oc beddes ödmyukeligha synda forlatilse. Tha han kom fram til siwka manzins hws. wordho alle swa fägne. som the hafdhe fangit fulla böter. Tha tok helghe mannin vppa sinom fosökta läkedom. oc lagdhe sik nidher at bidhia til guz. oc mz sinom tarom köpte han them allom glädhi oc helso. Ther nest witiadhe han badhe herran oc thiänara. oc vtan alla wld sökte han aldras thera säng. oc gaff them wälsignan. oc ginstan sama daghin wordhe the alle swa starke. at annan daghin thär äpter folgdhe husbondin oc hans thiänara helgha mannenum langt vppa hans wägh. oc thakkadho gudhi for sina nadh.

# 229
Alla stadz foor frägdh aff them helgha herranum. langt för än han fram kom. Swa hände oc i them stadhenum. som heter rauenna. än vppa thz han skulle fly folkx loff. oc engin skulle wänta honum. kom han fram vm myrka nattena. ey thes heller fik thz warit lönt for almoghanum. Thy biscopin i stadhenum. som het päthar. lät alla stadz wakta. oc mz store wördhning gik han vt mot honum oc tok han in.

J them tima war i rom en drötning. oc het placidia. hon stodh for rikeno mz sinom son. som än war tha litin oc vnger. Swa waro the gudhi thäk. at än tho the formatto allom biwdha. tho thiänto the innelica guz winum The mz allom moghanum toko in then helgha mannin. oc hwar fikte for annan. hwat thiänist the matte honum göra. klerkdomen oc lekfolket. herramen oc höfdhinge alle gladdos aff hans komo. Tha togh drotningen eth kostelikit kar aff silwer. ok lagdhe ther vppa dyra rätte tho ey aff köt redda. oc sände honum Han tok ther widh mykit thäkkelica. kostin skifte han mz sino fölghe. Än karit gömde han sielwer. oc sände henne i gen eth träfat oc ther vppa eth biwgbrödh Hon tok

# 230 widh badho mz store glädhi oc hiölt badhe fat oc brödh i swa store wördhning at fatit lät hon läggia alt vm kring mz claro gulle. oc gömde for helghedoma. Än brödhit gömde hon samuledh thy thz skulle wardha mangom til läkedom. Ey forthykte henne at han behiölt thz kostelica silff fatet Thy hon war wis vppa at han wille thz lata skipta mellan fatikt folk.

Eth sin när sanctus germanus gik aat enne rume gatu. flykte mykin moghe til hans mest the som hans hielp beddos. Tha hördhe han eth sörghelikit roop w enne mörkostuw. thy ther sato mange fanga. oc beddos hielp for guz skuld ällighis skullo alle raskligha af liwas Han spordhe äpter them som mörkostuwna gömpdo Än the gingo bort oc willo ekke koma til hans. Tha han sa at engin hielp war a manz wegna. wände han sik innelica til guz. oc fiöl ödmyukligha a iordhena. for mörkastuwne. oc badh til gudh for them salugha fangom. oc ginstan sprang vp badhe dör oc laas. oc alskona hektor lusnadho aff them fangom. ther löste guz nadh thz som omilheten hafdhe lääst. fangane toko iärnbanden som the hafdhe warit bundne mz, oc gingo wt frälse oc til kirkionna. oc thakkadhe gudhi oc thes helgha manzins forskyllan.

# 231
EWn vnger man som het olusianus hafdhe swa hardha kaallasot at läkiara oc mestermän wanhopadho at hans liwe. tha gingo han foräldra oc wini oc fiöllo a knä for sanctum germanum oc mz them waro mange biscopa. oc badho han witia then siwka. Han gik mz them thy han ey wille siwördha guz nampn for hwilkit han war manadher at mödha sik mz them. Än vppa wäghenum kom mot them eth budh oc sagdhe at the thorfto ey mödha then wördhelica mannin länger. thy at then skwker hafdhe warit. war nv alzstingx dödher. Tho badho än biscopane oc moghen mz them at han ey thes sidher ginge thiit mädhan han war komin a wäghin. Tha the fram komo funno the han alzstingx dödhan oc kaallan. The laso oc badho for siäline oc wändo sik vm at gaa thädhan. Thjo kom them i hugh the margfallugha äro oc iärtekn ther the hafdho ödmyukligha at han ömkadhe sik ower dödha manzins foräldra oc badhe gud at then dödhe finge liiff i geen. Han stodh länge a mot oc sagdhe at han ware owerdhugher thiggia tholka äro aff gudhi. Tho vm sidhe wan guz kärleker oc warkunnin. Oc äpter at folkit war vtgangit. lagdhe han sik a iordhena iämpte them dödha oc mz innelikom grat oc tarom badh han at then dödhe matte fa liiff oc helso Tha tok then dödhe til at röra sik. hans kaalle limi fingo liffsins werma. öghonen

# 232 lystos. fingrin rättos. tungan taladhe. Ther stodho vp twe badhe i sänder. then ene aff bönene oc then andre aff dödhenum, Alle sagho at han fik i gen fulla krupsins helso. Swa fingo foräldrane sin son i gen. sorgh oc dröwilse wendes vm i hugnadh oc glädhi. oc alle suasom mz enne röst lowadhe gudh for hans dygdh oc osighelica wald.

Drotningin the sama som för war aff sakt. hafdhe en smaswen mykit wäl boklärdhan oc wälbyrdhoghan. Han fik the plagho. at hwart sin tha manin tändis. qwaldis han aff diäwlenum swa at han fiöll sik allan ofärdhughan, Drotningin oc landzins herra badho for honum til sanctum germanum oc läto han til hans koma. at for hans bön oc forskyllan matte then skadha gästen skilias fra honum Tho bidhadhe biscopin then daghin ower. än tho han war wan bortköra diäwlskap aff androm första dagh the komo [til] hans. Thy han sa huru mektelica diäwlin war ther inbundin. Nattena ther äpter lukte han sik inne mz them sama smaswene. oc innelica badh han til guz for honum. Tha bar i diäwlin at ropa. oc sagdhe Nu skal iac nödhugher mista mit kar som iak hawer i mang aar aat. Annan daghin äpter kom smasuenen aller karsker ater til sinna frua thiänist.

# 233
Ey at enast dughdhe sancti germani forskyllan widherthorftogho folke vtan än iämwel oskälighom diwrum En tidh badh fornämpda drotning sanctum germanum koma til bordh mz sik, än tho hon wäl wiste hans stora aterhald. tho for hugnadh oc kännedoms skuld bödh hon honum. Nv for thy at hans hem war nokat fierran aff palacio. kom han thiit ridhande a enum asna. Widh at the sato widh bordh kom in eth budh til drötningene oc lönlica sagdhe han henne at biscopsins asne blef brat dödher. än hon badh at the skullo tagha en litlan hest i sama stadhin oc enkte mer tala ther vm. Tha han skulle thädhan sa han at swa war byt oc sagdhe. latin mik fa min asna som iac hafdhe hiit. mik bör ey annor kost byta. Tha han hördhe at asnin war dödher gik han till hans oc sagdhe Stat vp muscio wj skulum ater hem til waar. Han stötte mz sinom staff a asnan. oc ginstan reste han oc riste oc war thaghan swa starker som honum hafdhe enkte skat oc ä mädhan sanctus germanus lifdhe war han töker til hans farkost

Tha han prädikadhe i britannia land. beddes han sik oc sino fölghe herberghe aff thera konung. Tha honum war nekat. mötte han konunxins

# 234 swinapilt oc han ömkadhe sik ower them oc togh them mz kärlek in i sith hws. oc sin enda kalff som han hafdhe. skar han oc redde them mat som han bezt kunne Sanctus germanus bödh at tha the waro mätte skullo the samansanka all benin aff calwenum oc läggia them vppa skinnit oc for sancti germani bön fik calwen nyt liff igeen, Daghin ther äpter mötte helghe mannin konungenum oc afwitte han at han sunde honum hws. Tha wardh konungen suasom afwita oc kunne enkte swara Tha sagde sanctus germanus gak aff thinom konunxheher thz skal en annar hawa han ther bätre är än thu. Oc ginstan äpter guz budhi skipadhe han swinahördhan til konung britania land. som vtkompne waro aff swinahördha släkt.

Jnnan thz at sanctus germanus war i rawenna. en dagh han hafdhe prädikat for biscopomen. sagdhe han them thessen tidhinde Mine käre brödher iac kungör idher at min dwala er ey lang i thesse werll. Thy mik syntes i sömpne min herra ihesus oc han gaff mik wäghakost til at färdhas, jak spordhe hwat thz hafdhe thydha. han swarade mik. Rädz ey iac sände thik til fädhernisland oc ekke i vtläghe. oc ther skal thu hawa hwilo oc ewinnelikin fridh Biscopane willo

# 235 thz annarkost vt thydha Än han sagdhe wäl wet iac hwat färdhernisland gud lowa sinom thiänarom. Äpter siw dagha fik han kallasot oc aller moghin dröfdhis. Drötning placidia hördhe the sorghatidhinde hon lagdhe nidher sin glädhis skrudh oc gik ödmyukligha til thenna fatigha oc enkannelica guz win ok bödh sik til alzskona thiänist ther honum kunne wara nyttogh. Än han beddes aff henne thz hon hafdhe nödhugh vnt thz är at hans kropper skulle föras i gallia land til sinna kirkio Gudh skyndadhe hans tima som han nv kalladhe til äronna oc äpter trolighit ärwodhe bödh han honum til löninna Oc siwnda dagh ther äpter foor the säla siälin aff krupsins mörkastuw til hymerikis äro

Tha gik drötningin til skiptis mz biscopomen aff the sälo arwe som them war left oc swasom ther mykit goz lifnar ther är thräta mellan arwana. Swa war ok her en mild thräta ther litit mz allo war til skiptis Tho togh drotningin mz alle ödmyukt hans helghedoma. En biscoper fik hans harklädhe. somi hans kapo. somi bälte. Somi skipto sina mellan hans kiurtil. oc somi hans natlädhe. Oc mz store wördhning oc kostnadh lät drötningin föra han aff waland oc in i gallia rike Tha the komo til en stadh som het palecencia oc likit stodh vm nattena i kirkionne lät en

# 236 mäktogh quinna i stadhenum bära sik thiit thy hon i mang aar hafdhe warit al bort numin oc beddes thes helgha manzins hielp. vm morghonen war hon swa til räka at hon folgdhe them langt vppa wäghin oc thakkadhe gudhi oc sancto germano for the nadh mz henne war gör Än mz hwat glädhi oc graat hans folk togh widh honum. oc mz hwat iärteknom gud äradhe han. kan manz tunga ey fullelica vt thrykkia Thy än tho han ligger i iordh. dödher for mannom. tho pröwas han daghlica liwa i iärteknom oc äro Amen


 

Sidansvarig: itht.luse | 2023-06-22