FOLIO

The Joint Faculties of Humanities and Theology | Lund University

Literature

Av FOLIO:s forskare

  • Torbjörn Forslid & Anders Ohlsson, Fenomenet Björn Ranelid, Malmö: Roos & Tegnér 2009. Björn Ranelid intar en unik position i den svenska litteraturen. Det gäller hans poetiska och bildrika språk, som till och med fått ett eget namn – Ranelidska. Men också författarrollen är unik. Ranelid rör sig mellan olika, normalt oförenliga positioner. Å ena sidan den högstämde och finkulturelle diktaren, som förkunnar godhet och kärlek och ordets helighet. Å andra sidan den kommersiellt medvetne författaren, som bygger sitt varumärke och kör runt i en blänkande Jaguar med namnskylten ”Ranelid”.
    Ranelid är också en utpräglat medial författare. Förutom tidningskrönikor och omfattande turnéer – över 100 framträdanden per år – medverkar han regelbundet i tv och radio, i så skilda program som ”Stjärnorna på Slottet” och ”Helgmålsringning”. Ibland går han till attack. Det kan gälla Liza Marklunds prosastil eller fotbollsspelaren Fredrik Ljungbergs lön. Ranelid är ingen försynt författartyp som tyst i hörnet väntar på att bli uppbjuden. Med sin erfarenhet från elitfotboll tar han saken i egna händer, strider för de ideal han står för och tror på. Allt detta har gjort Björn Ranelid till en av landets mest uppskattade men också kontroversiella diktare. Det finns bara en Björn Ranelid –och han lämnar ingen oberörd.

  • Torbjörn Forslid & Anders Ohlsson (red.), Litteraturens offentligheter, Lund: Studentlitteratur 2009. Litteratur har alltid varit en del av det offentliga livet. Exemplen är många, från antikens dramer - som skrevs som tävlingsstycken och uppfördes inom ramen för Atens politiska liv - till Elizabeth Alexanders framförande av sin dikt "Praise Song for the Day" vid Barack Obamas presidentinstallation. Tanken med Litteraturens offentligheter är att bredda litteraturstudiet genom att utforska hur författare och läsare på skiftande arenor använder litteraturen för olika syften. Skribenterna undersöker hur litterära texter blir föremål för debatt och förhandling vad gäller värderingar och uppfattningar - i vårt eget land såväl som i andra länder, i samtiden såväl som historiskt.

  • Forslid, Torbjörn & Ohlsson, Anders, Hamlet eller Hamilton? Litteraturvetenskapens problem och möjligheter, Lund: Studentlitteratur, 2007. Boken kartlägger och analyserar den rådande "krisen" inom litteraturvetenskapen samt visar på dess historiska förutsättningar - exempelvis inriktningen mot "siare och skalder". Därefter formulerar författarna strategier för forskning och undervisning i dagens föränderliga medielandskap.
     

  • Jonsson, Bibi, Blod och jord i trettiotalet, Stockholm: Carlsson, 2008. 1930 har fått etiketten radikalitetens och moderniseringens tid. Men landsbygdens folk, de borgerliga grupperna och de kyrkliga kretsarna stod för något annat. Här värnade man traditionerna och det hävdvunna. Även i skönlitteraturen gick detta igen. Om denna litteratur med de kvinnliga författarna i fokus handlar Blod och jord i trettiotalet. Bibi Jonssons bok blir därför en antites till den gängse bilden av moderna och framåtsyftande författare. Här blir det istället landsbygdens kvinnor, de bestående könsrollernas förespråkare som har huvudrollen. Författaren har läst igenom hundratals romaner av kvinnliga debutanter.
  • Sarsenov, Karin. "Europe in post-Soviet autobiographical writing", forthcoming in Europa - Stier und Sternenkranz. Vom der Union mit Zeus zum Staatenverbund, ed. Almut-Barbara Renger
    Artikeln redovisar den sovjetiska litteraturvetenskapens problematiska förhållande till den självbiografiska genren: en genre som var starkt förknippad med västeuropeisk individualism och liberala demokratiska ideal blev svårhanterlig framförallt under Stalintiden. En genomgång av den postsovjetiska självbiografiska utgivningen visar på en kontinuitet, en tendens att undvika den självhävdande självbiografin till fördel för mer anspråkslösa former av minneslitteratur.

Övrig litteratur

  • Brokaw, Cynthia J., och Kai-Wing Chow, eds. Printing and Book Culture in Late Imperial China. Berkeley: University of California Press, 2004. Det skrivna ordet må länge ha tillskrivits stor betydelse i Kina, men trots detta är det relativt få forskare som ägnat sig åt att studera den kinesiska bokens historia. Denna banbrytande antologi innehåller essäer av historiker, konsthistoriker och litteraturvetare vilka tar upp centrala aspekter av den sociala och kulturella bokhistorien i Kina under den kejserliga erans sista sekel (d.v.s. före 1911). Bland det som beskrivs och analyseras återfinns bl.a. relationen mellan manuskript och boktryckerikultur, framväxten av förlagscentra i större och mindre städer, den kinesiska ”läsande allmänheten”, nischmarknader samt specialiserad utgivning av skönlitteratur, drama och verk på andra språk än kinesiska.
  • Gal, Susan & Kligman, Gail, ”Dilemmas of Public and Private”, The politics of gender after socialism : a comparative-historical essay, Princeton, N.J. : Princeton University Press. 2000, 37-62.
    Här förklaras paradoxen att Sovjetunionen ofta beskrivs som ett matriarkat, trots att kvinnor under sovjettiden hade arbetsplikt, dominerade i de lägst betalda yrkena och skötte hela hemarbetet. När den offentliga sfären ganska snabbt visade sig oförmögen att klara av att tillfredsställa grundläggande behov, fick den dolda, informella sfären oproportionerligt stor betydelse, och här spelade kvinnor en viktig roll.
  • Kharkhordin, Oleg, The collective and the individual in Russia : a study of practices, Berkeley, Calif. : University of California Press, 1999.
    Dikotomin privat/offentligt visar sig vara en nyckel till förståelsen av Stalintidens Sovjetunionen: det faktum att ordet “privatliv” över huvud taget inte användes avslöjar en kulturell kontext där individen konstitueras uteslutande i förhållande till offentligheten/partiet. Allt som undanhölls denna offentliga blick förstods som omoraliskt, korrupt. Kharkhordin hävdar att offentlighetens obegränsade tillgång till individen gjorde hyckleriet till en grundläggande praktik i det sovjetiska samhället.
  • Malmqvist, Göran, ed. Modern Chinese Literature and its Social Context. Nobel Symposium 32. Stockholm, 1975. ISBN: 91-7260-117-5.
    En antologi med bidrag av såväl dåtida etablerade forskare som yngre nordiska doktorander (av vilka några idag hunnit bli professorer). Speciellt intressant ur FOLIOs perspektiv är Marian Gáliks studie av omständigheterna i vilka 1920 och 1930-talets kinesiska författare hade att arbeta och Lars Ragvalds läsvärda bidrag om fostrandet av s.k. amatörförfattare ur arbetarleden i Mao Zedongs Kina.
  • Public and private in thought and practice : perspectives on a grand dichotomy, eds Jeff Weintraub & Krishan Kumar, Chicago: University of Chicago Press, 1997
    Uppdelningen i privat och offentligt är deiktisk, d.v.s. var gränsen dras är beroende av betraktarens position (jfr deiktiska pronomen som ”här”, ”där”, ”dit”). Detta har skapat en stor flora av definitioner och gränsdragningar, som Weintraub sammanfattar i två grundbetydelser av begreppen: 1) Det privata i betydelsen ”gömd”, ”avskild” ställs mot det offentliga i betydelsen ”öppen”, ”tillgänglig”, 2) det privata i betydelsen ”individuellt”, vad som gäller endast för enstaka individer ställs mot det offentliga i betydelsen ”kollektivt”, det som gäller kollektivets intressen.

  • Ravitch, Diane, The Language Police: How Pressure Groups Restrict what Students Learn. New York: Alfred A. Knopf, 2003. En lysande informativ och inte minst provokativ studie av hur litteraturens klassiker censureras och ”sanitäras” av Amerikanska förlag som producerar antologier för skolbruk. Behandlar inte bara skönlitteratur utan även andra texter som kan ”anses vara stötande”. Inkluderar flera appendix med förlagsvärldens egna interna listor på ord (”Banned words, along with the recommended alternative when there is one: Able-bodied [banned as offensive, replace with person who is non-disabled]…”), formuleringar och teman (”Images to avoid: Gays and lesbians as universally artistic…”) som inte bör förekomma i böcker som man hoppas kunna sälja till skolor och bibliotek.
  • Seely, Hart, red. Pieces of Intelligence: The Existential Poetry of Donald H. Rumsfeld. New York: Free Press, 2003.
    Denna antologi vänder ut och in på idén om den litterära texten som föremål för samtal, meningsutbyte, debatt och förhandling, och skapar i stället med hjälp av några enkla grepp som rad-brytningar och interpunktion läsvärd poesi av det offentliga samtalet. Över hundra sidor med dikter bestående av ordagrant återgivna citat ur den f.d. amerikanske försvarsministern D. H. Rumsfelds tal, vilka här plötsligt framstår som litterära och filosofiska små pärlor i klass med det bästa inom Haikugenren. En antologi som visar hur lätt den offentliga texten kan bli till den intimt privata (och tvärtom). ”Like the epics of Homer, or modern African-American street poetry, Rumsfeld’s oeuvre originated as oral improvisation, initially heard only by hard-bitten reporters and round-the-clock viewers of C-SPAN” (Ur förordet, sid. vii).